Var fjärde företag googlar arbetssökande

Vi delar med oss av allt mer information om oss själva på nätet, via bloggar, statusuppdateringar på Facebook eller Twitter, bilder på Flickr och så vidare. Det mesta av denna information blir sökbar och hittas ganska lätt i en sökning på Google. Ju ovanligare namn du har, desto enklare blir det att hitta dina åsikter på nätet. Detta utnyttjas i allt högre utsträckning av arbetsgivare för att ta reda på information om en arbetssökande. I Sydsvenskan beskrivs idag en undersökning som genomförts av Stockholms Handelskammare och Infotorg. Undersökningen visar att var fjärde arbetsgivare söker information i sökmotorer i en rekryteringssituation och en av tio gör även en sökning på Facebook och i bloggar. Detta bör den som söker arbete förstås vara medveten om, oavsett om man gillar tilltaget eller inte. Troligen kommer denna utveckling bara öka framöver.

Kolla dig själv i sociala medier

Så om du är ute och söker jobb har jag ett mycket konkret råd, kolla upp dig själv. Här är ”arbetssökandes verktygslåda” för att hantera sitt rykte på nätet.

• Googla dig själv. Finns det ”gamla synder” som dyker upp, eller kan du hitta positiv information att lyfta upp? Kanske en gammal uppsats du glömt bort och kan lägga till din cv, eller framstående sportresultat som du gärna vill lyfta fram.
• Kolla ditt namn på bloggar via Twingly.com. Titta igenom din egen blogg, om du har en och se vad man får fram vid en snabb koll som kan vara negativt i en anställningssituation.
• Kolla ditt namn i en Twitter-sökning antingen via Twingly eller via search.twitter.com.
• Titta igenom ditt Facebook-konto och se vilken information en utomstående kan få fram om dig. Kanske hittar du bilder på Facebook som en av dina kompisar lagt upp och taggat dig i. Är det en bild som du inte vill ska synas är det enkelt för dig att av-tagga dig och då dyker heller inte bilden upp i en sökning på Facebook.
• Se över din profil på LinkedIn. Om du inte har en, så lägg upp en gratis. Många registrerar sig men är dåliga på att uppdatera. Kanske är din kontaktinformation gammal. Kanske saknas något mycket positivt i din bakgrund som du borde lägga upp?

Troligtvis inser smarta rekryterare att man bör skilja på privata åsikter och kompetenser som kan vara till nytta i yrket. Men tyvärr läser vi ibland om tillfällen när arbetsgivare lägger väldigt stor tonvikt även på helt privata detaljer, som i fallet med Mats Mügge och möss-bilden på Facebook.

Som ett råd till arbetsgivare kanske man ska skicka med nedanstående bild, från en undersökning om sociala nätverk jag bloggade om här. Användare använder vissa sociala nätverk i mer privat syfte än andra som används mer i professionellt syfte. Som arbetsgivare bör man därför värdera informationen i de olika sociala medierna olika. Tydligt privat information, som en viss mössa, kanske egentligen inte har någon betydelse för personens förmåga att fungera i jobbet?

PS. Möjligen inte alls relaterat men den här länken är rätt kul, så här kommer ”de fem värsta tänkbara statusuppdateringarna på Facebook”.

Läkemedelsföretag bygger sociala nätverk för patienter

Läkemedelsföretaget Novartis berättar idag i ett pressmeddelande att de lanserat ett nytt socialt nätverk för patienter som drabbats av kronisk myeloisk leukemi (KML) och deras anhöriga.

CML Earth är en plats på nätet för patienter att dela information och erfarenheter med varandra. På användarnas profiler kan man läsa mer om deras historia och ge dem stöd i form av virtuella kramar eller high-fives. Det går också att söka efter patientgrupper i olika länder men det finns inga registrerade i Sverige ännu.

Tyvärr blev jag lite besviken när jag insåg att nätverket inte var så nytt, det har tydligen funnits sedan december 2008, men det förtar inte att det är intressant att studera hur läkemedelsföretag allt mer börjar använda sociala medier för att hjälpa patienter och i förlängningen bygga bättre relationer med dem.

Findus får sina fiskar varma på Facebook

Den 12 mars meddelar Findus i ett pressmeddelande att företaget startat en tävling på Facebook där de ska utse Sveriges bästa mamma.

”Findus vill hylla alla hjältar till mammor som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder.”

Man fortsätter i programförklaringen med att konstatera:

”Varje år föds lite fler än 100 000 barn i Sverige och 100 000 kvinnor blir följaktligen mammor. Antingen för första gången, eller så är de mamma sedan tidigare. Det finns lika många sätt att vara mamma som det finns barn – inget är rätt, inget är fel. Vi vill hylla alla hjältar där ute som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder.”

Jag tyckte att angreppssättet var uppseendeväckande gammalmodigt. Att sammanknippa matlagning och föräldraskap med enbart mammor kändes som ett slag i ansiktet på alla män som kämpar för att leva ett jämställt liv. Så jag skrev ett kort inlägg på Twitter där jag skrev ”Hade det inte varit fräschare att kora ”Sveriges bästa förälder”. Pappor torkar väl oxå snoriga näsor?” med en länk till tävlingen. Efter lite sympatiyttringar och kommentarer på Twitter, började det även bubbla en del på Facebook. Den 14 mars postades ett inlägg på Rättviseförmedlingens Facebook-sida och på deras blogg, där man spinner vidare på idén om att istället nominera pappor till Findus tävling. Bara detta inlägg har i nuläget 56 kommentarer, där de flesta tycker att tävlingen har fel inriktning. Bland annat uppmanar man varandra att dessutom mejla Findus marknadschef och framföra sin åsikt. Även på Findus egen relativt nystartade Facebook-sida gick folk igång och kommenterade det dåliga med att utse den bästa mamman.

Kommentarer som dessa började dyka upp:

Hej Findus! Er tävling där ni ”vill hylla alla hjältar där ute som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder” väcker en ganska relevant fråga: anser ni att det bara är mammor som är föräldrar? Förslag: byt namn på tävlingen till ”Sveriges bästa förälder” och inkludera papporna.

Hej Findus! Er tävling borde heta ”Sveriges bästa förälder” om ni ”vill hylla alla hjältar där ute som kämpar med vantar ochsöndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder” är väl ordet föräldrar mer relevant?

Instämmer! Ovanligt fånig tävling. Lever ni på 1800-talet? PAPPORNA måste givetvis få vara med.

Pappor är också föräldrar såklart, men det kanske bara är mammorna som kan vara hjältar?!

Den 15 mars kommenterar Findus kritiken i sin blogg och där tar man åt sig av synpunkterna. Man skriver: ”Tävlingen har väckt era känslor och åsikter och jag är glad över att ni framför dessa till oss. Diskussionerna har handlat om att papporna är lika bra som mammorna – och att det egentligen handlar om att vara en bra förälder. Vi kan inte annat än att hålla med.”

I efterhand har man också gått in och ändrat texten i tävlingsinformationen, jämför med texten ovan.

Varje år föds lite fler än 100 000 barn i Sverige och drygt 200 000 personer blir följaktligen föräldrar. Antingen för första gången, eller så är de föräldrar sedan tidigare. Det finns lika många sätt att vara mamma eller pappa på som det finns barn – inget är rätt, inget är fel. Vi vill hylla alla föräldrar där ute som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder. Vår första hyllning riktar sig till mammorna och vi vill att ni hjälper oss! [ändringar markerade av mig i fetstil]

Det är ganska tydligt att detta var en illa genomtänkt idé och idag får företag via sociala medier känna på kundernas reaktioner i nästan realtid. Men alla kan göra fel och det positiva med historien är att Findus gav kritikerna rätt och ändrade sig. Det lär dröja innan vi ser en enkönad kampanj från Findus igen.

Uppdatering: Det som började med en tweet har nu vuxit till en artikel i Göteborgs-Posten. Ett bevis så gott som något på att vem som helst med hjälp av sociala medier kan sätta en större reaktion i rörelse. Lite av en fjärilseffekt, eller en social media butterfly effect om man så vill. Även ETC skriver om ”Pappor i Findus frysfack”.

Swedbank bemöter kritiska kunder på Facebook

De senaste dagarnas stora snackis när det gäller marknadsföring i sociala medier har onekligen varit stormen kring Nestlé. När Greenpeace initierade en viral kampanj som kritiserade Nestlés användning av palmolja i chokladbiten Kit Kat så uppstod även en diskussion på företagets Facebook fanpage. Men Nestlé var inte särskilt förtjusta över att personerna som kommenterade på sidan hade bytt ut sina profilbilder till en Kit Kat-logga där orden var utbytta till ”Killer”. När företaget skrev en kommentar om att de som gjorde så skulle få sina inlägg raderade bröt en ännu större kritikerstorm ut mot Nestlé. Deras fanpage är nu en riktigt sorglig syn där den ena personen efter den andra publicerar arga kommentarer.

Det finns många positiva effekter för företag när de öppnar upp för dialog direkt med konsumenter via kanaler som Facebook. Men samtidigt ger det aktivister eller kritiska konsumenter möjlighet att organisera kampanjer och påverka företagen på ett sätt som tidigare inte varit möjligt, eller iallafall krävt mycket mer resurser.

Swedbank på Facebook

Men den här typen av krishantering i sociala medier behöver inte bara drabba stora globala företag i stora frågor som i fallet med Nestlé. Här i Sverige sker det med jämna mellanrum att konsumenter går samman till exempel på Facebook för att uttrycka sitt missnöje med företagsbeslut. Ibland får det ingen effekt, men vid andra tillfällen lyckas man iallafall ”tvinga” företag att ge en respons. Ett exempel på detta är Swedbanks beslut att stänga en bankomat i Billesholm utanför Bjuv i Skåne. Kunderna i Billesholm såg detta som en klar försämring av bankens kundservice och tänkte inte låta Swedbank komma undan med beslutet utan strid. Därför startades protestgruppen ”Vi som är emot nedläggning av bankomaten i Billesholm!” på Facebook som snabbt fick över 350 medlemmar. Kritiken kan med andra ord komma på både en sida skapad av företaget, som i en grupp skapad av kunderna, så som företag har man egentligen inte valmöjligheten att ”inte medverka”. Kritiken kommer ändå.

Swedbank valde att gå in aktivt och svara gruppens medlemmar med ett eget inlägg: – Swedbanks kommentar. Joakim Gunnarsson på Swedbank i Bjuv säger:

— Vi brukar inte använda oss av sociala medier, men vi gjorde direkt ett inlägg på sidan där vi förklarar beslutet, säger han.

Kriser, stora som små, händer de flesta företag förr eller senare. Bevakar man vad som sägs om företaget i sociala medier och förebereder sig genom att ta fram en policy för vilken typ av kommentarer man ska reagera på, är mycket vunnet i händelse av en kris. När krisen väl kommer har man oftast ont om tid och utan ordentliga förberedelser är det lätt att hamna snett, som Nestlé gjort.

20 svenska företag på Twitter med flest följeslagare

Jag gjorde ett litet ryck förra veckan och uppdaterade listan med svenska företag på Twitter som finns på min ”social media” wiki. Den består nu av hela 233 företagskonton. Och idag publicerar Dagens Nyheter en artikel (ej online ännu) om företag i sociala medier där jag är källan till topplistan på företag med flest följeslagare på Twitter. Med tanke på att jag skickade informationen till DN för mer än en vecka sedan och att den var preliminär, kan det vara relevant att göra en uppdatering, vilket jag gjorde i morse.

Flest följeslagare verkar i dagsläget dessa 20 företag ha (gränsdragningar är alltid svåra att göra, men jag har inte räknat med traditionella medieföretag):*

1. Spotify - 36020
2. Stardoll – 32252
3. H&M – 28583
4. Adland -  14551
5. Acne - 5963
6. Ericsson Labs – 4616
7. The Duffy Agency - 4518
8. Propellerhead Software – 3071
9. SJ AB – 2745
10. Sony Ericsson DW – 2719
11. SAS - 2676
12. Ericsson - 2614
13. H&M News - 2309
14. Twingly - 2281
15. Ishotellet Jukkasjärvi – 1940
16. Pacemaker - 1583
17. SAS Group - 1495
18. SF BIO - 1492
19. Piratförlaget – 1478
20. Saltå Kvarn - 1396

Nu utanför listan:
Debaser Stockholm - 1393
Ving – 1269

Av de tre i toppen är det H&M som växer snabbast. Spotify får i genomsnitt 83 nya anhängare per dag, Stardoll får 85 och H&M får 113. Hyfsat ny bland toppföretagen är SJ, som registrerade sitt konto i oktober 2009. Företaget har fått utstå skoningslös kritik på Twitter under vintern men ett resultat av medverkan har iallafall varit att många börjat följa vad SJ skriver på Twitter.

* Listan gör inga anspråk på att vara komplett och tar inte hänsyn till andra aspekter på inflytande eller framgång än just antal följeslagare.

Uppdaterad: Piratförlaget platsade på listan och har nu lagts till. Tack till Mattias Boström för tipset. Även Debaser Stockholm platsar i toppen (istället för Ving).

Uppdaterad 2: Propellerhead Software ska in på topp 10. Tack Anders.

Föreläsning om sociala medier

Om du har vägarna förbi Enköping den 24 mars så kan du passa på att lyssna på min nästa föreläsning om sociala medier.

Plats: Kommunhuset, fullmäktigesalen, Kungsgatan 42
Tid: Onsdagen den 24 mars kl 18:00-20:00

För anmälan och mer information, se här.

Twitter-kändisar och kändisar på Twitter – två olika världar

Twitter är en av de hetaste tjänsterna inom sociala medier och har varit så under något år. Häromdagen uppnåddes den imponerande summan av 10 miljarder tweets, eller Twitter-inlägg, som hittills publicerats. Och tillväxten har varit enorm (även om det tidigare i år diskuterades huruvida tillväxten avstannat eller ej, baserat på trafiken till sajten). Enligt Twitter själva har antalet dagliga tweets vuxit från 5.000 år 2007, till 300.000 år 2008, 2,9 miljoner år 2009 och den senaste siffran från 2010 pekar på 50 miljoner tweets per dag, eller 600 inlägg per sekund.

När allt fler börjar twittra och antalet inlägg växer kraftigt uppstår förstås frågor om hur all information ska hanteras, speciellt för företag som kanske bevakar vad som skrivs om dem på Twitter. Vilka inlägg ska man ta notis om och agera på, och vilka kan man bortse från? Filtreringen blir allt viktigare ju mer information som publiceras. Tillväxten påverkar också faktorer som vilka man kan/bör följa själv. Till en början var det många som förespråkade att du bör följa alla som lagt till dig som vän, dvs att förhållandet mellan followers och friends skulle vara ungefär 1:1. Men om man ska kunna hinna med att hålla hyfsad koll på uppdateringarna blir det snart ohållbart att följa tusentals twittrare, åtminstone anser jag att det blir alltför svårt att urskilja läsvärt innehåll i en så stor informationsmängd. Inte så att jag läser allting i min twitter-feed, men vissa begränsningar vill jag ändå göra för att hålla mängden tweets på en sansad nivå.

Kändisar på Twitter

Personer som redan är kända utanför de sociala medierna attraherar förstås snabbt en stor skara följeslagare när de börjar twittra. För dem skulle det snart bli fullständigt galet att försöka följa vad som skrivs på Twitter om de följde tillbaks alla som följer dem. Jag tittade lite närmare på den ”topplista” med svenskar på Twitter som i förra veckan lades upp på SIS-index och noterade att de 50 konton med flest följeslagare (i går kväll) består till cirka en tredjedel av personer som redan är kända och resten är personer som etablerat sig som opinionsbildare i sociala medier, lite slarvigt benämnt nedan som ”sociala-medie-profiler”. Gränsdragningen är förstås svår att göra, så häng inte upp er på detaljer, men när vi tittar på förhållandet mellan antalet följeslagare och antalet man själv följer så ser vi att för varje konto som en kändis följer, så har de 72 andra som följer dem. Förhållandet för sociala medie-personligheterna är istället 1:7. Skillnaden är alltså faktor 10, vilket är ganska stort. Av kändiskontona så skulle man kunna räkna bort Ishotellet och Vänsterpartiet som alltså inte är personliga konton till skillnad från alla de övriga och då blir skillnaden ännu större. Dessa båda följer i princip lika många som följer dem.

Utöver Fredrik Federley är det ingen kändis på topp 50 som följer fler än ca 160 andra. Ettan på listan, Adam Alsing följer till exempel bara 44 stycken medan han har över 9.000 anhängare. Borträknat Ishotellet och Vänsterpartiet så följer kändisarna i genomsnitt 86 andra medan sociala medie-profilerna följer i genomsnitt 1.445 stycken. Och jag tror inte att den främsta anledningen till denna stora skillnad i angreppssätt är att twitter-nördarna inte har ett liv utanför mikrobloggandet (vilket man i och för sig kan undra över ibland), utan att det mer beror på följande:

1. Kändisarna är fortfarande ovana att hantera den närhet som de sociala medierna ger med vanliga människor. Man är van vid att kunna hålla ett visst avstånd till sina fans och själv kunna bestämma hyfsat vilka relationer man inleder och vårdar. Genom att bara följa andra kändisar så håller man fortfarande en viss distans till ”mannen på gatan” (medvetet eller omedvetet) och visar att man tillhör en elit. Även på Twitter går det alltså att signalera en tydlig grupptillhörighet där kändisar mest bara snackar med andra kändisar. Ovanan och osäkerheten kan då resultera i att man håller sig inom den grupp man är van att röra sig.
2. De behöver helt enkelt inte följa alla för att nå ut. Kändisarna får följeslagare ändå. Vi andra dödliga har bara bloggarna, Twitter och Facebook som våra plattformar för att nå ut och är säkert också därför mer benägna att socialisera mera då vi har nytta av de breda kontaktytorna. Ju fler relationer vi knyter desto större chans att vi syns. Kändisarna blir uppmärksammade, retweetade och citerade ändå. Fråga bara Magnus Betnér.

Jag försöker att inte lägga någon värdering i ovanstående utan mer påpeka att man kan se på de sociala tjänsterna ur olika perspektiv. Många av kändisarna på topplistan är duktiga på att nätverka – de svarar och retweetar precis som alla vi andra. Sedan finns det undantag där liksom på alla andra ställen, men överlag så verkar deras angreppssätt funka (nej, jag ger mig inte in i Annika Lantz-spåret just nu). Sammanfattningsvis är det intressant att studera hur personer som redan har en position där de blir hörda använder tjänster som till exempel Twitter, men förvänta dig inte att de ska följa dig tillbaka, för det lär inte hända per automatik.

Till sist, är det inte lite intressant också att så många av topptwittrarna är komiker? Vad förväntar vi oss – att de ska dräpa till med syrliga oneliners på 140 tecken dagarna i ända? Ja kanske det. Ska nog ta och följa några av dem lite närmare.

Uppdatering: Apropå ovanstående funderingar. Skådespelaren Johan Rheborg la tydligen av med Twitter ett tag förra året, dock är han tillbaka nu under namnet @CanvisNous. Då kommenterade han sitt avhopp till Realtid.se såhär:

”– Jag fick en massa kommentarer från närmare 2.000 människor. Det blev ett allmänt fönster i en värld som jag inte vill vara allmän.”

15 kvinnor att följa i sociala medier

Idag är internationella kvinnodagen och då passar vi på att tipsa om 15 smarta och läsvärda kvinnor som du bör följa i sociala medier. Listan kan förstås göras mycket längre, men här är ett litet urval av svenska, danska och norska kvinnor som bloggar och twittrar om media och kommunikation.

Karin Adelsköld – bloggar på Amelia, twittrar som @karinadelskold

Lena Carlsson – bloggar på Kreafonbloggen, twittrar som @lena_carlsson

Ulrika Good – bloggar på As Good As It Gets, twittrar som @ulrikagood

Trine-Maria Kristensen – bloggar på Socialsquare.dk, twittrar som @trinemaria

Annika Lidne – bloggar på Disruptive Media, twittrar som @annika

Kristine Lowe – bloggar här, twittrar som @kristinelowe

Therese Mannheimer – bloggar på Brainspiration, twittrar som @Teddschen

Paula Marttila – bloggar här, twittrar som @PaulaMarttila

Annika Mayer – bloggar på Silvermayer, twittrar som @a_mayer

Anette Novak – chefredaktör på Norran, twittrar som @anettenovak

Therese Reuterswärd – bloggar på True Consulting, twittrar som @t_reutersward

Ingeborg Volan – bloggar på Sermo.no, twittrar som @ingeborgv

Ewa Wieselgren – bloggar på G-P, twittrar som @wieselgren

Judith Wolst – bloggar på Internetionalisering, twittrar som @judithw

Åsk Wäppling – bloggar på Adland.tv, twittrar som @dabitch

Fotnot: Ingeborg är kollega till mig på vårt norska kontor. Själv twittrar jag som @kullin

Uppdaterat: Mymlan och BiblioBuster spinner vidare på kvinnotemat.