Så får tittarna tillbaka makten över röstningen i Melodifestivalen

Årets final i Melodifestivalen har fått viss kritik för att den internationella juryns röster vägde mycket tyngre än folkets röst. Vinnaren Robin Bengtsson var folkets tredje val och Nano som fick flest röster av tittarna lyckades inte ta in försprånget som internationella juryn gett Bengtsson.

En snabb analys av hur röstsiffrorna påverkade finalens utgång ger vid hand att juryns röster har oproportionerligt stor inverkan på resultatet. Tittarnas röster ger mycket litet utslag på utgången.

 

Som ni ser har folkets röster, den röda linjen, liten påverkan på totalpoängen. Skillnaden mellan den som fick mest och den som fick minst är 27 poäng. Skillnaden mellan juryns vinnare och förlorare är 95 poäng.

En anledning till denna skevhet är bland annat att juryn ger poäng till 7 av 12 låtar medan folket ger alla 12 låtar poäng. Juryns poäng koncentreras därmed lättare till färre bidrag, även om röstningen givetvis sker via flera jurygrupper.

SVT bör kika på den röda kurvan ovanför och fundera på vad det gör för engagemanget kring röstningen nästa år. Känslan är ju att det inte spelar så stor roll längre vad folket tycker, internationella juryn fäller avgörandet. Och det är inte främst närvaron av en internationell jury som är problemet, inte heller främst att en stor del av röstningen sker genom appen. Snarare är problemet poängfördelningen av tittarnas röster.

Annat röstningssystem 2010

2010 var senaste gången som SVT hade ett system där folkets röster gav ”tolvor” och motsvarande. Den som fick mest telefonröster fick 12 poäng gånger en viss summa som motsvarar juryns sammanlagda poäng. Således fick Anna Bergendahl 132 poäng (tolvan), Eric Saades Manboy fick 110 poäng(tian) osv.

Skulle samma system applicerats 2017 hade folkets val Nano gått hem med segern.

Poängen skulle då fördelats enligt följande:

Flest röster: 132 poäng
Tvåan: 110
Trean: 88
Fyran: 66
Femman: 44
Sexan: 22
Sjuan: 11

Summan av dessa poäng är 473, dvs lika många som internationella juryn delar ut.

Fördelat på gårdagens finalbidrag blir då resultatet såhär:

Vinnaren nu blir alltså Nano (låt 9) följt av Robin Bengtsson (låt 4). På detta vis kan makten över vinnaren flyttas så att det blir en bättre balans mellan internationella juryn och tittarna. Fundera på den till nästa år Björkman 😉

Fotnot: Låtlista i finalen av Melodifestivalen 2017

Låtnummer, Artist, Låt

1. Ace Wilder, ”Wild Child”
2. Boris René, ”Her Kiss”
3. Lisa Ajax, ”I Don’t Give A”
4. Robin Bengtsson, ”I Can’t Go On”
5. Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia, ”En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)”
6. Anton Hagman, ”Kiss You Goodbye”
7. Mariette, ”A Million Years”
8. FO&O, ”Gotta Thing About You”
9. Nano, ”Hold On”
10. Wiktoria, ”As I Lay Me Down”
11. Benjamin Ingrosso, ”Good Lovin'”
12. Owe Thörnqvist, ”Boogieman Blues”

Så blockerar du spam på Instagram

Det har varit ganska lugnt med spamkommentarer på Instagram en tid, men alldeles nyligen kom en ny våg med spam. Konton som marknadsför falska följare spammar dina bilder, vanligtvis med två kommentarer efter varandra med uppmaning att titta på deras konto.

Om du anmäler dessa konton som spam så har Instagram gjort en sak som jag inte noterat tidigare. De inte bara tar ner dessa konton relativt snabbt, de berättar också för dem som anmält att de gjort det. En mycket bra feedback tycker jag.

Du ser det som en notis bland dina andra aviseringar, se nedan.

Klickar du in på aviseringen ser du i detalj att kontot tagits bort.

Så stoppar du spamkommenterar

Ett sätt att slippa dessa kommentarer är att blockera alla kommentarer som innehålle ett visst ord. Eftersom det spam som just nu förekommer innehåller samma ord så är det lätt att blocka. Bara gå in i inställningarna och gå till ”kommentarer”. Där kan du fylla i ord som tex ”followers” eller ”check” (som i check my profile). Då kommer de aldrig att synas på dina Instagram-bilder.

Fotnot: du hittar mig på Instagram som @kullin

Cool patterns – shot on the frozen bay outside of #Täby #Sweden

Ett inlägg delat av Hans Kullin (@kullin)

Varför uttrycket ”gammelmedia” borde pensioneras

Idag läste jag en artikel i Breakit om stormen kring Pewdiepie och att Disney avslutat ett samarbete med honom på grund av antisemitiska skämt och nazireferenser i hans videor. Jag håller inte med om innehållet i krönikan, men det är inte det detta blogginlägg ska handla om. Ett eventuellt bidrag till ”pie-kastningen” kring Youtube-stjärnan får bli en annan gång.

Så istället kommer här en reflektion kring ett av uttrycken i krönikan, nämligen ordet ”gammelmedia”. Ordet har använts flitigt av och till för att på ett nedsättande vis porträttera medier (traditionella medier eller massmedier är andra begrepp) som ur takt med tiden, mossiga och oförmögna att förstå samtidens behov.

Ur krönikan:

”Pewdiepie har blivit kapad. Av ett Wall street journal som vill bringa lite ordning till världen. Som ville säga “Sätt dig ner”. “Sluta larva dig”. “Ta lite ansvar”.

Det hade väl varit ok, om det hade gjorts med någon typ av rättvisa. Nu blev det mest ett sätt för en vuxenvärld att låtsas som att ungdomsvärlden havererat. Som att pappa gammelmedia fått nog av nymedias ungdomsfasoner.”

Här har ordet fått tillägget ”pappa gammelmedia” för att riktigt accentuera Wall Street Journals mossighet, i kontrast med ”nymedia” eller sociala medier, som därmed blir något positivt. Mossiga gamla vuxna mot nytänkande unga (här kan man tillägga att av bilderna att döma så är journalisterna bakom WSJ:s artikel i princip i samma ålder som Felix Kjellberg, så handlar det längre då om gammal mot ung?).

Gammelmedia användes en hel del när sociala medier slog igenom och visst hade många massmedier svårt att förhålla sig till den nya medievärlden där plötsligt miljoner röster kunde höras och hålla medierna till svars för felaktigheter och överdrifter. Men detta är länge sedan. Idag är många massmedier bland de som är allra bäst på att utnyttja sociala kanaler för att nå ut till sin publik. Twitter, Instagram och Facebook fungerar också som källa till nyheter, även om det i många fall rör sig mer om ”nyheter”.

Wall Street Journal har till exempel arbetat målmedvetet med att gå från papperstidning till en digital nyhetsorganisation och redogjorde redan 2014 för sin digitala innovationsstrategi i den här utförliga artikeln.

”… WSJ’s move from a print-focused media outlet with digital added on, ”to a digital, 24/7 global news organisation that also has a print newspaper” relies on such innovation, and in order to spread this identity across the newsroom, innovation must travel just as wide.”

WSJ har nästan 800.000 följare på Instagram, nästan 500.000 på Youtube och hela 13 miljoner på Twitter (ja, fler än Pewdiepie). WSJ är en modernt digitalt mediehus och att tillskriva företaget epitetet ”pappa gammelmedia” är nedlåtande och ämnat att skapa en dikotomi mellan massmedier och influencers i den nya sociala mediesfären, en konflikt som knappast är aktuell längre om den ens någonsin funnits.

Krönikan i Breakit avslutas med:

”Kom inte in och tukta en ny generation mediestjärnor med gamla mediers spöstraff. Det enda det skapar är mer distans mellan en ny och en gammal medievärld.”

Gamla medier och gammal medievärld är uttryck som gör just det, skapar onödig distans. Nej, skrota ordet ”gammelmedia” för gott. Och du som läsare kan ju nästa gång du läser det fundera på vilket syfte skribenten har med att använda begreppet. I dessa dagar när den fria pressen är under attack från USA:s president och andra krafter bör vi inte i onödan bidra till att sänka förtroendet för pressen.

Fem snabba frågor om karriär inom sociala medier

Jag hade glömt bort att jag svarade på några frågor tidigare i år kring hur man kan lyckas med en karriär inom kommunikation och sociala medier. Det var Uppsala Medievetare, som är en studentförening vid Uppsala universitet, som kontaktade mig och bad mig svara på några frågor.

Jag började arbeta med kommunikation innan webben slog igenom så jag har fått lära mig den digitala arenan genom ”learning by doing”. Idag finns det helt andra möjligheter att utbilda sig inom digital kommunikation.
Artikeln med frågor och svar hittar ni här.

Regeringen föreslår att drönare med kamera tillåts från 1 augusti 2017

Efter en kontroversiell dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i oktober så förbjöds i princip drönare med kamera över en natt i Sverige. Domen likställde fotografering med drönare med övervakningskameror vilket krävde tillstånd som i princip var omöjligt att få. Beslutet blev hårt kritiserat då det lamslog en hel bransch.

Nu har regeringen presenterat ett förslag på en snabb lösning på problemet. Drönare ska undantas från kameraövervakningslagen och förslaget går nu ut på remiss. Tanken är att ändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2017 och då blir det alltså åter tillåtet att flyga med en kamerautrustad drönare. Dock gäller fortsatt samma regleringar som innan domen, dvs du får till exempel inte flyga högre än 120 meter och tillstånd krävs för att flyga inom kontrollzoner. Se Transportstyrelsens föreskrifter här.

Integritetsaspekten på drönarefotograferingen ska nu istället regleraras i personuppgiftslagen. Regeringens förslag lyder:

I promemorian föreslås att kameraövervakningslagen (2013:460) inte ska tillämpas vid kameraövervakning som bedrivs med en kamera som är uppsatt på ett obemannat luftfartyg, en s.k. drönare, om övervakningen
bedrivs av någon annan än en myndighet. Detta innebär att personuppgiftslagen (1998:204) i stället ska tillämpas och att något tillstånd inte kommer att krävas vid sådan övervakning. Syftet med förslaget är att säkerställa att kamerautrustade drönare kan användas för berättigade ändamål samtidigt som ett starkt integritetsskydd garanteras. Regleringen i personuppgiftslagen innebär att det inte kommer att vara tillåtet att använda drönare på ett sätt som medför kränkningar av den personliga integriteten. Detta betyder att den som använder
kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, t.ex. genom att se till att övervakning endast sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt. Datainspektionen utövar tillsyn över att reglerna i personuppgiftslagen följs. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.