Är begreppet sociala medier föråldrat?

SvD publicerade i förra veckan en artikel med rubriken ”Sociala medier är ett föråldrat begrepp”. Bakom resonemanget ligger bland annat tendenser att medielandskapet har blivit mer komplicerat och att olika verktyg och tekniker blandas allt mer.

Katarina Graffman, doktor i antropologi vid Uppsala Universitet, säger till exempel:

– Datorspel räknas inte in i sociala medier, men ändå är ungdomar som spelar väldigt, väldigt sociala, med multiplayer-spel och så vidare. För mig går det inte att tala om sociala medier längre.

2014 003

Jag håller med om att begreppet sociala medier blir allt svårare att definiera och hålla isär från andra kanaler. Traditionella medier och andra sajter har sedan länge sociala funktioner som till en början mest förknippades med bloggar. Bloggplattformar som WordPress används till allt möjligt.

Däremot håller jag inte alls med om att sociala interaktioner i dataspel är ett argument mot begreppet sociala medier. Då missar man hela historiken med hur sociala medier växte fram. Bloggen blev en revolution då den demokratiserade det öppna samtalet på nätet. Alla fick plötsligt en möjlighet att publicera sig och göra sig hörda i ett format som var interaktivt och gjort för tvåvägskommunikation. Därav den sociala aspekten.

Innan dess hade massmedierna monopol på agendasättandet i samhället. Nu fick vi alla i teorin möjlighet att påverka. Minns bloggaren (och min fd kollega) Magnus Ljungkvist som bidrog till att fälla en minister. En av nycklarna här är alltså publiceringen av text, bilder eller video. Vi kunde bli våra egna medier tack vare dessa sociala nätverk.

Datorspel är i allra högsta grad sociala, men är de medier? Nej jag tycker inte det. Visst finns det ett skapande involverat i tex spel som Minecraft men de är som regel inte publiceringsplattformar. Så om sociala medier är ett förlegat begrepp så är det iallafall inte på grund av att dataspelandet har blivit socialt.

Definitionen är knepig och jag har själv en relativt daterad sådan här på bloggen och den behöver uppdateras. Men Wikipedias senaste definition fungerar fortfarande tycker jag och där jag gärna betonar betydelsen av användargenererat innehåll:

”Sociala medier betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.”

 

Diskussionen lär fortsätta, inte minst kring frågan om begreppet längre ens behövs.

 

Tendensdagen: Influencer marketing via sociala medier

Igår var jag på Tendensdagen 2015 som innehöll ett digert program om framtidens marknadsföring. Ett av passen var en presentation från Vigor Sörman, grundare av Youtube-nätverket Splay. Sörman redogjorde för de möjligheter som idag ges för varumärken att marknadsföra sig via opinionsbildare i sociala medier, även kallat influencer marketing.

Två orsaker uppgavs vara orsaken till framväxten av denna form av marknadsföring:

De nya digitala innehållsskaparna går om de traditionella medierna i räckvidd
Till exempel har Youtube-stjärnorna IJustWantToBeCool cirka 550.000 visningar per avsnitt, jämfört med programmet Spring på TV4 som når 385 000 tittare. Clara Henry har cirka 320.000 följare på Instagram medan tidningen Veckorevyn har en upplaga på 40.600 (en något orättvis jämförelse då VR har en stor räckvidd på nätet).

Traditionella annonsformat tappat i slagkraft
Unga idag kallas ”The skip generation” och 1 av 3 svenskar använder ad blockers, där yngre är klart överrepresenterade. För att nå dessa personer krävs nya former av marknadskommunikation.

De nya innehållskaparna är hela tiden i kontakt med sina fans, vilket skiljer dem från gamla tiders kändisar. Därmed byggs en mycket närmare relation mellan avsändare och mottagare, vilket också ger potential för högre engagemang i marknadsföringen.

Dessa unga videobloggare är också mycket mer än ”bara” youtubers då de expanderar sin närvaro till andra sociala nätverk och blir egna mediehus genom stark närvaro i bloggar, podcasts, Twitter, Instagram och så vidare. Exempel nedan återigen Clara Henry.

Splay visar upp imponerande siffror i sitt nätverk:

  • 2,5 miljarder visningar på Youtube
  • 16,5 miljoner prenumeranter på Youtube
  • 140 miljoner visningar per månad på Youtube
  • 76 miljoner följare på Instagram

Hög räckvidd och potentiellt högt engagemang ger goda möjligheter att nå ut till olika (främst yngre) målgrupper via digitala påverkare. Hög räckvidd är dock ingen garanti för högt engagemang. Beroende på vad man vill uppnå för mål i en kampanj är det viktigt att tänka igenom genomförande noga. Som exempel så vill jag gärna visa en influencer-kampanj för Tepe Munhygienprodukter (jag vet inte om denna gått via Splay).

Bara 40 tävlade med TePe
De genomförde en Instagram-tävling för sina tandpetare TePe EasyPick. För att nå ut med kampanjen så använde de minst 6 stycken populära instagrammare som postade bilder om tävlingen på sina konton. Dessa inkluderade Martin Melin, Katrin Zytomierska och tillsammans hade dessa personer 489.000 följare på Instagram. Räckvidden torde därmed ha blivit väldigt hög och tävlingsbilderna fick också ett par tusen likes per styck som mest.

martinmelininstagram

I tävlingen deltog dock färre än 40 bidrag. Trots en enorm exponering fallerade alltså tävlingen att leverera engagemang i tävlingen. Utfallet blev troligen dåligt på grund av flera faktorer som litet pris i förhållande till insats, höga krav på deltagande (måste inneha produkten, visa den på bild etc) och väldigt liten egen etablerad närvaro i sociala medier.

Marknadsföring via sociala medie-påverkare är här för att stanna. Men det krävs fortfarande ett professionellt genomförande för att fullt ut utnyttja potentialen i kanalerna.

Större än Kenza, Blondinbella & Kissie: Här är Sveriges just nu största blogg

Sedan mode- och livsstilsbloggar slog igenom på allvar runt år 2005-2006 så har de dominerat den svenska bloggosfären. Bland de mest besökta svenska bloggarna har vi vant oss vid att se namn som Blondinbella, Kenza och Kissie. De har haft hundratusentals unika besökare per vecka och varit ohotade på toppen i många år. Men nu har en ny blogg seglat upp på förstaplatsen bland Sveriges mest besökta bloggar om vi ska tro på statistik från Bloggportalen.se.

sillyseason

Den blogg som just nu har flest besök enligt Bloggportalen är en sportblogg, nämligen Aftonbladets Silly Season-blogg. Det kanske inte är vad vi förväntar oss som en traditionell blogg då den ligger på en traditionell mediesajt och saknar kommentarer, men den uppfyller nog alla kriterier för en riktig blogg skulle jag säga.

Silly Season-bloggen hade den senaste veckan 1.164.000 besök (per ip-adress och timma) medan Blondinbella på andra plats hade 980.000. Kenza och Kissie är distanserade med en bit över en halv miljon besök.

Bloggportalen mäter inte unika besökare utan besök från ip-adresser per timma. Sajten har haft problem med kvaliteten på senare år med många spamsajter som registrerat sig, likväl så med detta mått är Aftonbladets blogg just nu störst. Givetvis får bloggen en enorm draghjälp av att ständigt länkas från förstasidan på Aftonbladet.se och interaktionen är på bottennivå. Inläggen har färre delningar och tweets än vad jag har på denna blogg, men är man en del av Sveriges största sajt så ger det resultat i besöksstatistiken.

Blogglänkar inte längre ett tillräckligt bra mått på inflytande

BLOG

Är bloggen död? Det är en fråga som inte minst jag ställer mig med jämna mellanrum. Ganska ofta händer det att man lägger ner mycket tid på ett blogginlägg med, som jag själv tycker, ett högt läsvärde. Det krävs ett flitigt delande på Facebook, Twitter, LinkedIn och Google+ för att folk ska upptäcka blogginlägget och läsa det. Väldigt få av mina bloggläsare kommer längre hit via RSS-läsare eller andra former av prenumerationer och ännu färre är det som faktiskt reagerar på mina inlägg och länkar tillbaks från sin blogg.

Bloggen är dock inte död, trafiken hittar hit men tar andra vägar. Facebook och sök är mina två främsta trafikkällor, men även Twitter och LinkedIn där den senare växer i betydelse.

Få länkar när konversationen sker på Twitter och Facebook
Under bloggens livligaste period när debatter rasade och man länkade friskt till andra bloggar så tittade jag mycket på sajter som Knuff.se och Bloggportalen.se. Där visades vilka blogginlägg och nyheter som det pratades mest om. Oftast rörde det sig om politik, media och en eller annan tidig bloggstjärna som låg i topp. Idag ser det inte alls ut så. Det bloggas fortfarande men konversationerna kring innehållet sker inte längre via kommentarer på andra bloggar utan antingen i kommentarsfält eller i andra sociala nätverk som Twitter och Facebook.

Litteraturbloggar de mest länkade
På Knuff.se finns en topplista med de 50 bloggar som fått mest ”knuffpoäng”, vilket är ett mått på antal länkar till en blogg men också viktat beroende på vilken blogg som länkar och när. Här dominerade politik och media länge i toppen men nu är det något otippat istället litteraturbloggar som helt dominerar topplistan och sju av de tio med flest poäng handlar om böcker.

Bloggen med mest knuffpoäng just nu är Lyrans Noblesser, en litteraturblogg som varit igång sedan 2008 men som jag aldrig tidigare hört talas om. Bland annat tack vare bloggutmaningar till andra bloggare och att bloggen ingår i ett bloggkollektiv så sker här en konstant dialog där olika bloggar länkar till varandra och därmed lyfts i topplistorna. Det är lite intressant att se att denna nisch tydligen fortfarande verkar på ett sätt som många andra bloggare slutat med för flera år sedan. Detta verkar helt enkelt vara en relativt stark community med en livlig konversation via bloggar. För om man tittar på till exempel på Lyrans Noblesser så är det väldigt få av blogginläggen som delas på Twitter och Facebook. Dialogen sker huvudsakligen via bloggarna istället (även om många av dessa bloggar också har aktiva Facebook-sidor förstås).

Bloggportalens topplistor visar få länkar
Samma bild visas på Bloggportalen där många av de mest länkade bloggarna handlar om böcker. Men inom de flesta andra kategorier är dock trenden att få bloggare länkar till andra bloggar. I min nisch ”reklam och PR” där det förr krävdes kanske 10-20 länkar senaste månaden för att komma upp på topplistan krävs idag en enda länk för att komma in på topp 10. Topp 20 är inte ens komplett, det finns bara 17 bloggar på listan och en av dem är tex företagsbloggen Ekstrands fönster, ytterdörrar och innerdörrar som inte uppdaterats sedan i mitten av juli.

Hur hittar man inflytelserika bloggar?
Blogglänkar är fortfarande ett bra ”betyg” på en blogg, men enbart länkar är inte längre ett tillräckligt bra mått på en bloggs inflytande utan behöver kompletteras med fler faktorer. Så vad förutom besöksstatistik kan man använda för att hitta inflytelserika bloggar? En rekommendation är att titta bredare, som tex Cision gör när de rankar bloggar:

”…en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes.”

Har du fler idéer så kommentera gärna.

Fotnot: Antalet svenskar som bloggar har visserligen planat ut men 2013 var det fler än någonsin som läste bloggar.

Foto: Flickr

 

Sveriges bästa bloggar inom PR, reklam och kommunikation

facebook like

Cision har återigen rankat Sveriges bloggar inom PR, reklam och kommunikation baserat på bland annat inlänkar, relevans, kommentarer uppdateringsfrekvens och delningar i sociala medier. Glädjande nog tar den här bloggen ett skutt uppåt i listan med de tio främsta, från plats 10 året innan till plats 6.

1. Nikke Index (11)
2. Sökmotorkonsult.se (-)
3. ronnestam.com (4)
4. Deepedition DigitalPR (-)
5. Doktor Spinn (3)
6. Sociala medier (10)
7. jardenberg unedited (1)
8. åkestam.holst (-)
9. Nina Åkestam (-)
10. PRAT (-)

Att det är så stora skillnader från 2013 kan säkert tillskrivas att Cision inkluderat fler bloggar i sin analys denna gång. Klicka på Cisions inlägg för länkar till bloggarna.

Följ min blogg på Google+:



Följ min blogg på Facebook:

https://www.facebook.com/socialamediercom