Case: när mobilsajt och datorversion inte visar samma information

Enligt en studie som Google har genomfört så förflyttar sig 90% av nätanvändare mellan olika skärmar – mobiltelefon, surfplatta, dator – för att lösa en uppgift. Det är bland annat därför det är så viktigt att inte konstruera sajter utifrån en enda skärm, utan från ett multiskärm-perspektiv. Allt fler kommer därför att arbeta med responsiva, eller följsamma, webbsajter som anpassar sig efter den skärm vi använder, eller på andra sätt maximera upplevelsen för alla de skärmar som användaren kan tänkas använda.

Ett minimikrav för en sajt är att grundinformationen är densamma på datorversionen och på mobilversionen. Jag tittar lite på bytbil.com som är en mycket bra sajt för den som funderar på att köpa en ny eller begagnad bil. Den har en mobilversion som är lättanvänd på en smartphone, men den missar en viktig detalj – priset på bilarna är inte alltid samma på datorversionen som på mobilversionen.

En sökning ger i mobilversion följande resultat på Mitsubishi Outlander årsmodell 2013. Den tredje i listan kostar 313.800 kronor.

Samma lista på den vanliga datorversionen av sajten ger dock ett annat besked, där kostar samma bil 289.900 kr för att priset är nedsatt, men denna information följer inte med till mobilsajten. Inte ens när man klickar in på sidan med mer information om bilen får man se det lägre priset.

Eftersom det enligt Google-undersökningen är i mobilen vi börjar många sökningar så är det avgörande att informationen är rätt. För bilhandlaren i fråga kan det innebära att jag aldrig tittar på den aktuella bilen.

Bytbil.com är en användbar sajt så detaljen med prisinformation är mest för att illustrera hur viktigt det är att jag som användare möts av korrekt information, oavsett vilken skärm jag tittar på.

Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram

Jag har skrivit en del här på bloggen om falska konton på Instagram som lurat tusentals att de är kända varumärken som SAS, SF och Liseberg. En hel del av dessa falska konton finns kvar en lång tid efter att företagen uppmärksammats på deras existens. Som utomstående är det svårt att veta om det beror på företagens ointresse att lägga resurser på att stänga ner dem eller på att det är svårt att få Instagram att föra över varumärken till dess rätta ägare.

Så jag tänkte göra ett undantag från min princip att inte skriva om mitt jobb här på bloggen och berätta hur vi på Coop lyckades stänga ner ett liknande bluffkonto på nolltid.

Det finns ett flertal konton på Instagram med namn som i olika utsträckning kan bedömas tillhöra Coop. I stort sett samtliga av dessa är inaktiva och helt harmlösa, men ett konto var av bluffkaraktär och utgav sig för att tillhöra Coop Konsum. Så här såg profilen ut:

Naturligtvis kunde vi inte låta någon utge sig för att vara Coop och falskeligen utlova presentkort till följare. Så vi gjorde en anmälan om varumärkesintrång, information om detta hittar du här. Bland den information du behöver uppge finns till exempel registreringsnummer för varumärket som har utnyttjats olovligen.

Snabb hantering
Det falska kontot stängdes ner samma dag som vi skickade in vår anmälan. Sedan tog det ytterligare en vecka innan det falska kontot överfördes till ett konto som vi hade registrerat temporärt. Så på mindre än ett dygn fick vi bort bluffmakarna från Instagram och på en vecka kunde vi själva börja använda kontot aktivt om vi ville.

Det är naturligtvis en bedömningsfråga hur mycket resurser man som företag ska lägga på att jaga konton som utnyttjar ens varumärken. Man får värdera vilken potentiell skada intrånget kan göra och därefter besluta om man ska hålla det under bevakning eller agera.

Men vår slutsats var iallafall att företag vars namn utnyttjas olovligen på Instagram iallafall inte kan skylla på långsam hantering från Instagram. Vill du få bort konton som använder ditt namn så är Instagram mycket snabba på att hjälpa till.

För att ta ägarskap över ett konto som gör intrång på dina varumärkesrättigheter så gör du såhär:

- registrera ett temporärt Instagram-konto dit det andra kontot kan överföras
- ta fram uppgifter om ditt varumärke, bl a registreringsnummer och vilket kontor det är registrerat på
- alla fakta du behöver finns listade här: http://help.instagram.com/535503073130320/
- fyll i informationen i formuläret du hittar här: http://help.instagram.com/customer/portal/emails/new

Har du gjort rätt och att Instagram bedömer att dina krav är giltiga kommer de troligtvis att hjälpa dig relativt omgående.

Coop finns på Instagram under namnet @CoopSverige: http://instagram.com/coopsverige och med samma namn på Twitter: https://twitter.com/coopsverige

Vasaloppet på Twitter – ett udda val av namn

Just nu pågår Vasaloppet, en riktig klassiker inom svensk idrott. Arrangörerna har de senaste åren varit bra på att arbeta med ny teknik för att förbättra upplevelsen för både deltagare och åskådare. Bland annat genom RFID-chip, appar och andra tjänster som gör det lätt att följa åkare i spåret.

Inte helt oväntat finns även Vasaloppet i sociala medier, bland annat på Youtube och Facebook. Twitter är en annan väl använd kanal och just nu är “Vasaloppet” ett så kallat trending topic på svenska Twitter. Så självklart finns det också ett officiellt Twitter-konto och jag reagerar på vilket namn man valt på just detta konto. Kontot heter inte @vasaloppet utan @vasaloppet2013. Själv hade jag definitivt inte valt att namnge kontot med ett års-suffix av följande anledningar:

- För att nå ut till så många som möjligt är tydlighet viktigt. Vet man inte vilket konto som är det officiella så gissar man i första hand på det mest uppenbara, dvs @vasaloppet. Detta konto existerar men är inte aktivt, man kan då misstänka att Vasaloppet inte är aktivt på Twitter och sluta söka. Det finns också risk att man sår tvivel över om vilket konto som är äkta, eftersom man förväntar sig att en organisation har säkrat sitt eget varumärke och använder det aktivt. När det inte är fallet uppstår viss osäkerhet. Det officiella kontot är inte heller verifierat och vem som helst kan utge sig för att vara officiellt konto, det är bara att skriva i profilen. Eftersom kontot inte heller är länkat på vasaloppet.se så finns ingen enkel väg att bekräfta detta.

- För att bygga lojalitet och följare över tid så är kontinuitet en annan viktig aspekt. Med nuvarande strategi så tvingas man antingen öppna nya konton varje år eller byta namn på det existerande kontot. Det innebär också att de nya namnen, @vasaloppet2014 osv, måste vara lediga eller säkerhetsregistrerade av organisationen själv. Annars går de inte att ta.

- Årsnummer på konto fyller ingen funktion. Är man bara intresserad av att följa under ett år så är det lätt att avfölja efter tävlingens slut för året. Det är en annan sak med hashtags där det kan finnas en fördel att särskilja ett event från ett annat, men även här bör #vasaloppet fungera bäst då risken är liten för missförstånd.

- Det är alltid önskvärt att ha en enhetlig namnstrategi på sociala medier. Det är inte alltid lätt då konton kan startas vid olika tider och namn kan vara upptagna. Men om möjligt, så bör man ha samma “handle” överallt. På Facebook har de adressen facebook.com/vasaloppetofficial (ändelsen “vasaloppet” är tagen av något Vasalopp i USA), liksom på Instagram (@vasaloppetofficial). Men alltså inte på Twitter. På Youtube heter man @vasaloppet.

Byte av Twitter-namn
Jag kan alltså inte säkert ens veta att @vasaloppet2013 är ett offiiellt konto. Men om det är det så hade jag nog till nästa år sett till att använda kontot @vasaloppet på Twitter för enkelhets och tydlighets skull. Inte minst för att slippa byta namn varje år och säkra att kommande årsnummer inte är tagna av namn-nappare. Skulle Vasaloppet inte vara innehavare av namnet så är det inga problem att få det överfört. Jag har själv tagit kontroll över två Twitter-konton på uppdrag av två svenska stora varumärken.

Falska konton på Instagram lovar gratis årskort på Liseberg

Den senaste veckan har jag bloggat en del om att svenska företag fått se sina varumärken kidnappade på Instagram av bedragare. En norsk kille låtsades vara SAS officiella konto på Instagram och lurade fler än 14.000 följare att de skulle få två flygbiljetter till New York inklusive femstjärnigt hotell. Sedan uppdagades att företag som SF Bio, Espresso House och Abercrombie & Fitch också utsatts för fejkade konton där även tusentals unga lurades att uppge sina mejladresser i kommentarerna.

Metro skrev häromdagen att ett falskt konto utgav sig för att vara Gröna Lund och ge bort gratis åkband, även det förstås var bedragare. Men vågen av kapade varumärken på Instagram stannar förstås inte där. Liseberg är ett annat företag som drabbats av dessa falska konton. Inte mindre än 13 falska Lisebergs-profiler finns på Instagram där i stort sett alla utlovar gratis åkband eller någon annan fördel om man följer eller uppger sin mejladress.

Ett konto som heter @lisebergofficial med 853 följare har funnits i nästan ett år och verkar jobba hårt på att framstå som seriöst. Men ska man tolka kommentarerna så är inte detta konto inte alls Lisebergs. Och det finns inga spår på Lisebergs sajt att de skulle ha ett Instagram-konto. Enligt kommentarer så ska Liseberg ha informerat om detta på sin Facebooksida.

Tydligen har skojarna vid något tillfälle angett att One Direction skulle komma till Liseberg och att de hade 6 stycken backstagepass att dela ut. Ni förstår kanske besvikelsen bland hängivna fans när det visade sig vara båg. Såhär ser de besvikna kommentarerna ut på Instagram.

Men även nyare bluffkonton har startats den senaste veckan, tex @lisebergofficiell som påstår sig dela ut 5000 årskort på Liseberg till sina följare om de uppger sina mejladresser.

Varumärken som drabbas av dessa skojare riskerar förstås att deras varumärken tar skada, inte minst om det falska kontot ser trovärdigt ut, som i fallet med konserten med One Direction. Flera personer skriver riktigt arga kommentarer som tycks riktade mot Liseberg. Självklart är det illavarslande att detta konto fortfarande är igång 44 veckor efter att bilderna laddas upp. Kontot ser trovärdigt ut och det är inte självkart att man på en gång kan lista ut att det är falskt.

Bedragare polisanmäld av SAS
Detta börjar redan bli ett rejält problem, för Instagram (och dess ägare Facebook), för företag och för användare. Vi användare måste självklart bli mycket mer kritiska mot den här typen av lurendrejerier. Sedan behöver Instagram bli mycket bättre på att snabbt få bort konton som inkräktar på andras varumärken eller som är falska och uppvisar bedrägligt beteende. De som gör detta kanske tycker att de har kommit på ett riktigt listigt sätt att nå många följare och samla på sig mejladresser att spamma. Men det kan få konsekvenser som är allvarliga. Den unga norsk som lurat tusentals på Instagram har inte bara rapporterats till Instagram. SAS har även polisanmält honom för hans lilla stunt, som han skryter vitt och brett om på Facebook.

Några korta råd till företag som vill slippa hamna i samma situation som Liseberg och de övriga.

1. Se till att ha en bra bevakning av sociala medier så att du snabbt kan fånga upp när det börjar pratas om ditt varumärke.

2. Registrera de mest uppenbara varianterna av ditt varumärke på de största sociala nätverken.

3. Använd det. Alltså, se till att ha en åtminstone begränsad närvaro på nätverk som Instagram. Det är en liten ansträngning och du får lättare att kommunicera och varna andra när någon utger sig för att vara dig i sociala medier.

4. Rapportera bedragare och be andra hjälpa till att spammarkera så nätverken snabbt kan agera. Och följ upp att bedragarna försvinner. Ett fejkkonto ska inte få ligga kvar i 44 veckor och låtsas vara du.

Hemlösa i Göteborg delar bilder till fotoprojekt via Instagram

Göteborgs Räddningsmission har i veckan lanserat ett fotoprojekt som är en av de mer omfattande svenska kampanjerna som använder Instagram. I julkampanjen En annan bild av Göteborg vill Räddningsmissionen uppmärksamma utanförskap och social utsatthet i Göteborg. Därför samlar man in Instagram-bilder från fem personer som lever eller har levt som hemlösa i Göteborg. Via sajten uppmuntras man att stödja arbetet med hemlösa och utsatta genom att SMS:a in 50 kr.

- Det känns viktigt att inte prata över huvudet på människor som redan lever i utanförskap. Vårt mål med julkampanjen har varit att ge Göteborgs hemlösa och socialt utsatta en egen röst och en kanal för att bli en del i debatten på samma villkor som resten av samhället. Instagram är väldigt demokratiskt på så vis, alla har samma förutsättningar att kommunicera, säger Andreas Gunberg, projektledare på Stendahls som varit med och skapat kampanjen.

Landskrona stad gör en @sweden på Instagram

Visit Swedens prisbelönta program “Curators of Sweden” med Twitter-kontot @sweden har inspirerat till många efterföljare runt om i världen där olika personer “lånar” kontot en vecka i taget. @WeAreAustralia och @CuratorsMexico är två exempel. Konceptet som kallas rotation curation har också börjat synas på Instagram. Den senaste i raden att lansera ett Instagram-konto på liknande sätt är Landskrona stad.

Varje vecka kommer en ny person som bor eller verkar i Landskrona få tillgång till kontot för att visa sin bild av staden, skriver man i ett pressmeddelande. Kontot, @landskronastad, kommer varje måndag att byta användare. Först ut att använda kontot är André Ek, en ölbryggare från Landskrona.

Läs mer tips om Instagram här.

Östhammars kommun fick 35.000 följare på Twitter på två månader

Hos Judith Wolst hittar jag den intressanta uppgiften att Östhammars kommun, med cirka 4500 invånare, har lyckats skrapa ihop 35.000 följare till sitt Twitter-konto. En fantastisk bedrift, inte minst med tanke på att kontot stadigt legat runt 240 följare under året tills man plötsligt en dag, närmare bestämt den 1 sept, blev högintressanta i sociala medier. Från den dagen ökade kontot snabbt antal följare med i runda slängar, eller nej, exakt 517 nya följare om dagen. Märkligt, inte sant?

Graf via Twittercounter.com.

Att kommunen över en natt skulle börja dra till sig sådan uppmärksamhet automatiskt är förstås helt osannolikt och att kontot ökar med exakt lika många nya följare varje dag i över två månader visar ju också att det sker genom någon oetisk metod, som att man eventuellt betalar för nya följare. Möjligheten finns förstås också att det är någon annan som gör det, men det låter tveksamt (se uppdatering nedan, det verkar vara en trolig förklaring). Det råder heller ingen tvivel om att detta är det officiella Twitter-kontot då det står angivet på kommunens hemsida.

Värdet av de här följarna torde vara tämligen nära noll. Tittar vi på kommunens konto och vilka andra det är som följer kommunen så får vi en lång lista med konton med utländska namn, där profilbilden är ett ägg (dvs det man får som default när man går med i Twitter) och helt enkelt konton som verkar så illa kopplade till kommunen eller Sverige över huvudtaget att vi måste anse att de är köpta och/eller helt fejkade.

Analyserar vi kommunens konto vidare med tjänsten Fakers från Status People så ser vi att hela 92% av följarna anses vara fejk, 7% inaktiva och endast 1% äkta. Även om detta är en uppskattning så är det solklart att de som följer Östhammars kommun på Twitter nästan uteslutande inte är äkta.

För företag och organisationer som engagerar sig i sociala medier så är det enligt mig och många andra så att antalet följare i sig inte har något som helst värde om de inte aktiveras. Fejkade följare kan inte aktiveras och är därför helt meningslösa. Ett favoritexempel på ett så kallat framgångsrikt företag som även jag brukar lyfta fram är Bubs Hallonlakritsskalle. De har hela 360.000 fans på Facebook vilket är enormt imponerande. Dock har engagemangsnivån under långa perioder varit nära noll och då är den stora basen följare inte värt just någonting. När de väl publicerar engagerande innehåll igen, då sticker engagemanget från fans i höjden igen, så ett stort antal följare är bra men endast om du kan få dem att aktiveras på något sätt.

Varför Östhammas kommun gör detta vet de bara själva, om det nu inte är någon som spelar dem ett spratt. Tyvärr kan liknande åtgärder ta fokus från en klok användning av sociala medier, där man sätter upp mål och syfte med sin närvaro och sedan en plan för hur man ska nå dessa mål. Tusentals följare kan vara ett medel men kan aldrig bli ett mål i sig.

Uppdatering: Ajour har grävt vidare och det verkar som att kommunen inte visste någonting alls om ökningen i antalet följare. Så vi vet fortfarande inte varför kontot ökat så snabbt. Antingen är det ett misstag någonstans eller så är det någon utomstående som av någon anledning lyckats skaffa dessa fejkade följare. Fortsättning lär följa.

Uppdatering 2: Nu har det avslöjats hur det hela gick till. Det var radioprofilen Kjell Eriksson och hans kompis Jacob Franzén som köpt 35.000 följare åt Östhammars kommun för att “väcka debatt”. Jag gissade ju på flera möjliga orsaker, så jag ska verkligen inte säga “vad var det jag sa”, men Kjell och Jacob var onekligen bland de misstänkta:

@emanuelkarlsten Ska vi misstänka Kjell eller hans polare?

— Hans Kullin (@kullin) november 7, 2012

Fotnot: läs även Kjell.

Volvo i amerikansk Pinterest-kampanj

Det är fortfarande ganska få varumärken som har genomfört kampanjer med hjälp av Pinterest. Modeföretag ligger som vanligt långt framme, men även bilproducenter har använt sig av Pinterest, som är stort inom livsstilssegmentet. Peugeot genomförde en kampanj tidigare i år där användare skulle lägga pussel genom att “pinna” bilder av bilarna.

Nu har även Volvo tagit steget in på den populära bildsajten genom en tävling där man ska skapa en pinboard på temat “Volvo Joyride”. Volvo har också tagit hjälp av en populär användare som har nästan en halv miljon följare:

Volvo Cars US nystartade konto på Pinterest har drygt 1.000 följare och här kan ni se några av bilderna som användarna har delat.

Ett av de mer kreativa exemplen på varumärken på Pinterest är klädkedjan Uniqlo, som brukar vara otroligt nyskapande i sina olika aktiviteter i sociala medier. Ni minns kanske hur deras Lucky Line Queue Number-kampanj trendade på Twitter? Kika på kampanjen Uniqlo Dry Mesh Project. Ytterligare beskrivning här.

Not: jag finns här på Pinterest. 

Facebook och Twitter har blivit konsumentmakt på steroider

En allt större del av vår informationsinhämtning sker idag via digitala medier. Det är en stor möjlighet men det har också gjort företag mer sårbara. En negativ historia som sprids på nätet kan göra avsevärd skada på varumärket och företagets anseende. Och mycket tyder på att den här utvecklingen håller på att eskalera allt snabbare. Den senaste tiden har det nämligen hänt ett antal gånger att konsumenter har kommenterat på svenska företags Facebook-sidor och där dessa negativa inlägg snabbt fått ett enormt genomslag. Till exempel:

7 aug: Malin Stehn skriver om Lindex tjejkläder. Just nu: 58.000 likes och 3100 kommentarer.

4 sept: Daniel Ek beskriver ett misslyckat säljsamtal från Telenor. Just nu: 164.000 likes och 4980 kommentarer.

Ett annat fall från de senaste veckorna är inlägg på Specsavers Facebook-sida som fick nästan 12.000 likes och över 1000 kommentarer på ett drygt dygn.

Fler exempel är inlägg på SATS och Swedbanks Facebooksidor.

Jag tror inte ni behöver fler bevis på att konsumenterna idag har en mängd verktyg till hands för att ställa företag och organisationer till svars för sina handlingar. Kommentarer på Facebook-sidor är förstås ett av de främsta vapnen. På många sätt är detta en välkommen utveckling. Det finns gott om marknader som inte fungerar tillfredsställande ur konkurrenssynpunkt och där konsumenterna har att välja mellan ett par lika dåliga alternativ som inte har speciellt stora incitament att förbättra sina tjänster.

Mer makt åt individen är alltså i huvudsak en positiv sak enligt min mening och visst är det härligt att kunna få klämma åt ett stort företag som bara inte levererat det man tycker man betalat för genom ett blogginlägg som fastnar högt i en Google-sökning eller genom en “Twitter-storm”. Ett företags rykte är värdefullt och konsumenter vet att det är värt mycket för företagen att undvika negativ publicitet, inte minst på nätet. Och detta har vi förstått att utnyttja. När den normala kontaktvägen via kundtjänst inte ger oss rätt, så är det så enkelt att ta till ett mycket mer verkningsfullt vapen – sociala medier.

Men den senaste tidens Facebook-kriser gör ändå att jag tycker att vi måste börja ställa oss lite nya frågor, till exempel om vi konsumenter är mogna att använda den makt vi nu fått. Finns det en risk att vi börjar missbruka vår makt?

Många av sociala medie-kriserna kan vara till stor nytta för att det tvingar lata företag att anstränga sig till sitt yttersta och ändra på rutiner som inte fungerar tillfredsställande (ur kundens synvinkel). Men med andra historier som sprids viralt med vindens hastighet börjar åtminstone jag tycka att reaktionerna och spridningen verkligen inte står i proportion till handlingen. Är en snorkig kommentar till en kund som vill ha saker gratis “värt” 10.000 likes och 1.000 kommentarer? Uppenbarligen är det många som tycker det, eftersom de har slutit upp bakom kunden och “gillat” inlägget. Själv är jag tveksam då det finns klart värre saker som händer varje dag som skulle vara mer värda uppmärksamheten. Å andra sidan så borde den här typen av saker bli självreglerande – om vi inte tycker att Specsavers gjort fel, då skulle vi inte sprida historien.

Det är dags att vi ställer oss lite nya frågor
Men ändå stannar känslan kvar, att vi konsumenter kanske inte riktigt är mogna ansvaret med den nya maktordningen. Så nu när vi “vunnit”, låt mig föreslå några nya frågeställningar att resonera kring:

- Har konsumenten alltid rätt? Ofta sluter massan upp för den lilla individen mot det stora företaget. Det är lätt att klicka gilla på en historia där ett företag agerat klantigt, speciellt om det är en lustig historia. Men tänk om det finns fler nyanser i historien, kanske det är dags att lyssna lika mycket på båda sidor istället för att reagera med ryggmärgen. Var det inte dialog och ömsesidig förståelse vi drömde om när sociala medier började få genomslag, eller var det att alla företag (jag lovar, alla företag gör små fel hela tiden) ska krossas om de inte lyder vår minsta vink?

- Har jag själv något ansvar? Om jag bara är en av tio tusen som gillar ett inlägg, har jag ändå ett ansvar att informationen sprids vidare? Kan vi gömma oss bakom kollektivet eller borde var och en av oss fundera ett varv på saker som sanningshalt, källkritik och konsekvens?

- Har vi glömt människorna? Bakom varje misslyckat säljsamtal, snorkig kommentar i en butik eller felriktad tweet finns en människa. Lite kritik kan de flesta nog leva med när de inser att de gjort något tokigt, men när Twitter eller Facebook går igång som en veritabel online-mobb då kan det nog bli extremt tungt att vara målet för alla hårda ord. Jag menar inte att man ska kväsa debatten, men om ni någon gång studerat hur folk kommenterar på företags Facebook-sidor eller i andra liknande “drev”, så borde ni också reagerat över tonen. Ibland känns det som om folk tror att de kommunicerar med en fabrik eller ett kontor och inte ett antal individer.

- Vad blir effekterna av att allt man gör kan vändas emot en? Precis som Fredrik poängterade i en diskussion på Twitter, så kan ju effekten bli väldigt negativ om företag ska behöva vara rädda för att allt de gör i en kundkontakt kan registreras, tas ur sitt sammanhang och vändas emot dem på nätet. Det kan dämpa kreativitet, risktagande och viljan att ta personligt ansvar. Om jag gör fel så kommer jag att hängas ut i sociala medier. Och ärligt talat skulle vi ju inte vilja att företagen börjar registrera oss och våra handlingar för att “stärka sin bevisföring”. Jag överdriver förstås riskerna här, men vi bör nog börja fundera i dessa banor.

Kurateringens förbannelse
En anledning till att det blir en sådan enorm kraft i liknande historier är att det är så otroligt lätt att sprida saker vidare på nätet. Ett klick, en like, en retweet, så har vi skapat lite innehåll. Men likväl som det är en styrka är enkelheten också kurateringens och gilla-kulturens förbannelse. En like gör ingen skillnad, men ju mer Twitter och Facebook växer desto snabbare nås en kritisk massa och plötsligt har ett oskyldigt inlägg nått orkanstyrka. För den där volymen kan både vara en styrka men också orsaka en hel del problem när något får till synes för stora proportioner –  när en viral sak förvandlas till en pandemi.

Återigen, jag har länge varit väldigt positiv till möjligheten för vem som helst att publicera sina åsikter och kunna åstadkomma verklig påverkan. Det var en av anledningarna till att jag började blogga för drygt åtta år sedan. Och även jag har just nu pågående ärenden hos minst ett företag som jag anser lurat mig på tusentals kronor. Jag har nog tänkt tanken ett tiotal gånger att om de inte ger mig rätt så tar jag ut min hämnd på nätet, så ska de nog få se att det hade varit billigare att ge mig pengarna tillbaka. Och så bör det också vara, äntligen har maktförhållandena mellan företag och kund jämnats ut (till viss del förstås).

Vi konsumenter har fått allt mer makt och vi borde använda den makten så klokt som möjligt. Då kan vi fortsätta att påverka företag och organisationer att utvecklas i positiv riktning. Men om allt mer av debatten på nätet karaktäriseras av sociala medie-stormar över bagateller, då riskerar vi att ingen lyssnar alls till slut.

Foto från Flickr. Läs också DN.

DN lurades av parodi-Zlatan på Twitter

Många har blivit lurade av vad man trott var den riktige Zlatan Ibrahimovic på Twitter. Inte ens det konto som bekräftats av hans PR-byrå visade sig ha någon substans. Antingen var det aldrig Zlatans eller så orkade de bara inte fortsätta uppdatera. @Ibra_official har inte uppdaterats sedan i februari. Idag var det dags igen när Dagens Nyheter citerar ett parodikonto i tron att det är den riktige Zlatan.

Men i beskrivningen till kontot @ZIbrahomovic står det tydligt i beskrivningen att det inte är ett officiellt konto.

“Uppvuxen i Rosengård. Bor i Paris. Pappa. Fotbollsspelare. Får en Seger varje kväll. Ja ni vet vem jag är… OBS! Detta är ett Parodi konto.”

Här är den påstådda Zlatan-tweeten:

Ronaldo kommer aldrig att spela i PSG. Det tillverkas nämligen inte så mycket hårspray i Frankrike som han kräver.

— Zlatan Ibrahomovic (@ZIbrahomovic) september 5, 2012

Läs också gärna mitt inlägg om “The problem with Twitter handles of sports stars”.