Ryanair stoppar piloterna i sociala medier

Jag har aldrig flugit med Ryanair och jag har inga planer på att någonsin göra det. Jag tycker att företaget har en usel personalpolitik, sexistisk marknadsföring och en syn på sina kunder som går emot det mesta som jag står för. På Ryanair finns enligt uppgift inga fackföreningar och de försök som gjorts har motarbetats av företagsledningen. Dessutom verkar företagets vd Michael O’Leary ha värderingar som hämtade från femtiotalet och det är inte menat på ett positivt sätt.

Därför är jag inte särskilt förvånad när jag läser att företaget har sett till att piloternas intresseförening RPG blivit av med sina konton på både Twitter och Facebook. The Ryanair Pilot Group (RPG) säger sig representera ca 2500 piloter hos Ryanair och dess konton på Facebook och Twitter stängdes häromdagen ned på Ryanairs begäran, utan någon som helst förvarning.

”We are currently applying to obtain all ’Ryanair’ pages on all relevant social media outlets in order to prevent internet trolls masquerading as Ryanair,” sa en talesperson för bolaget.

Det är visserligen inget ovanligt att företag, med all rätt, bevakar och säkerställer att ingen använder deras varumärke olovligen. Det är till och med ett företags skyldighet att bevaka sina rättigheter på nätet, men i det här fallet ser det mer ut som ett svepskäl för att tysta kritiska interna röster. Och att likna en pilotförening vid internettroll är onekligen en rätt aggressiv inställning.

RPG är inte helt oväntat kritiska till nedstängningen av deras konton:

”It can only be assumed from these two exceptional events that there seems to be an orchestrated and deliberate attempt to silence the public voice of the Ryanair pilots”, säger Evert van Zwol, ordförande vid the RPG Interim Council i ett pressmeddelande.

Det dröjde dock inte länge innan nya konton på Twitter och Facebook öppnade igen, den här gången med lämpliga disclaimers. Det är ett råd till den som vill använda ett namn, vilket som helst, som någon annan äger rättigheterna till, att skriva en disclaimer i sin presentationstext som berättar att man inte låtsas vara varumärkesägaren. Då brukar de flesta konton klara sig undan nedstängning. Sedan är det förstås alltid en risk med att använda ett varumärke i ett Facebook/Twitter-namn om man inte har rätt att använda det. För att vara på den säkra sidan kan man ju undvika att använda varumärket i själva kontonamnet.

Ryanair kallar RPG för en ”PR-front för konkurrerande flygbolag”. Jag kan ju inte veta detta säkert, men det låter som sedvanligt trams från Ryanairs ”Bagdad-Bob”-liknande PR-maskin.

Det är trots allt så, att det är mycket svårt att tysta kritiker i sociala medier. Stänger man ned ett konto öppnar snart ett nytt. Och i den turbulens som uppstår får man istället en massa dålig publicitet på köpet och mer uppmärksamhet än om man inte gjort någonting.

Man brukar ju säga att de egna anställda kan bli ett företags bästa ambassadörer i sociala medier. Det gäller förstås inte om man som Ryanair har en personal som är väldigt missnöjd med sin arbetsgivare. Man måste börja med en sund verksamhet. Försöken att tysta piloter och andra anställda i sociala nätverk kommer inte att lyckas och jag hoppas att det slår tillbaks på varumärket Ryanair, som förvisso tycks tåla hur mycket skit som helst. För egen del blir det bara ännu ett bevis på att jag aldrig borde flyga med dem. Det borde inte du heller.

Case: Krishantering i sociala medier – om flygkraschen i San Francisco

Den 6 juli i år kraschade en Boeing 777 från Asiana Airlines på San Franciscos flygplats. När liknande olyckor och katastrofer händer idag så sker omfattande rapportering via sociala medier i princip live, så också denna gång. Den första bilden från kraschen lades ut 30 sekunder senare från en passagerare som var på väg att gå ombord på ett annat plan som strax skulle lyfta.

Bloggen SimpliFlying har gjort en mycket läsvärd sammanställning av hur passagerare, journalister och inblandade företag samverkar via sociala medier och utnyttjar Twitter, Facebook mm för att kommunicera kring händelsen, inte minst den krishantering som flygbolag och myndigheter ställs inför.

Case: när mobilsajt och datorversion inte visar samma information

Enligt en studie som Google har genomfört så förflyttar sig 90% av nätanvändare mellan olika skärmar – mobiltelefon, surfplatta, dator – för att lösa en uppgift. Det är bland annat därför det är så viktigt att inte konstruera sajter utifrån en enda skärm, utan från ett multiskärm-perspektiv. Allt fler kommer därför att arbeta med responsiva, eller följsamma, webbsajter som anpassar sig efter den skärm vi använder, eller på andra sätt maximera upplevelsen för alla de skärmar som användaren kan tänkas använda.

Ett minimikrav för en sajt är att grundinformationen är densamma på datorversionen och på mobilversionen. Jag tittar lite på bytbil.com som är en mycket bra sajt för den som funderar på att köpa en ny eller begagnad bil. Den har en mobilversion som är lättanvänd på en smartphone, men den missar en viktig detalj – priset på bilarna är inte alltid samma på datorversionen som på mobilversionen.

En sökning ger i mobilversion följande resultat på Mitsubishi Outlander årsmodell 2013. Den tredje i listan kostar 313.800 kronor.

mobilsajt-bytbil

Samma lista på den vanliga datorversionen av sajten ger dock ett annat besked, där kostar samma bil 289.900 kr för att priset är nedsatt, men denna information följer inte med till mobilsajten. Inte ens när man klickar in på sidan med mer information om bilen får man se det lägre priset.

datorversion-bytbil

Eftersom det enligt Google-undersökningen är i mobilen vi börjar många sökningar så är det avgörande att informationen är rätt. För bilhandlaren i fråga kan det innebära att jag aldrig tittar på den aktuella bilen.

smartphones-online

Bytbil.com är en användbar sajt så detaljen med prisinformation är mest för att illustrera hur viktigt det är att jag som användare möts av korrekt information, oavsett vilken skärm jag tittar på.

Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram

Jag har skrivit en del här på bloggen om falska konton på Instagram som lurat tusentals att de är kända varumärken som SAS, SF och Liseberg. En hel del av dessa falska konton finns kvar en lång tid efter att företagen uppmärksammats på deras existens. Som utomstående är det svårt att veta om det beror på företagens ointresse att lägga resurser på att stänga ner dem eller på att det är svårt att få Instagram att föra över varumärken till dess rätta ägare.

Så jag tänkte göra ett undantag från min princip att inte skriva om mitt jobb här på bloggen och berätta hur vi på Coop lyckades stänga ner ett liknande bluffkonto på nolltid.

Det finns ett flertal konton på Instagram med namn som i olika utsträckning kan bedömas tillhöra Coop. I stort sett samtliga av dessa är inaktiva och helt harmlösa, men ett konto var av bluffkaraktär och utgav sig för att tillhöra Coop Konsum. Så här såg profilen ut:

coop konsum instagram

Naturligtvis kunde vi inte låta någon utge sig för att vara Coop och falskeligen utlova presentkort till följare. Så vi gjorde en anmälan om varumärkesintrång, information om detta hittar du här. Bland den information du behöver uppge finns till exempel registreringsnummer för varumärket som har utnyttjats olovligen.

Snabb hantering
Det falska kontot stängdes ner samma dag som vi skickade in vår anmälan. Sedan tog det ytterligare en vecka innan det falska kontot överfördes till ett konto som vi hade registrerat temporärt. Så på mindre än ett dygn fick vi bort bluffmakarna från Instagram och på en vecka kunde vi själva börja använda kontot aktivt om vi ville.

Det är naturligtvis en bedömningsfråga hur mycket resurser man som företag ska lägga på att jaga konton som utnyttjar ens varumärken. Man får värdera vilken potentiell skada intrånget kan göra och därefter besluta om man ska hålla det under bevakning eller agera.

Men vår slutsats var iallafall att företag vars namn utnyttjas olovligen på Instagram iallafall inte kan skylla på långsam hantering från Instagram. Vill du få bort konton som använder ditt namn så är Instagram mycket snabba på att hjälpa till.

För att ta ägarskap över ett konto som gör intrång på dina varumärkesrättigheter så gör du såhär:

– registrera ett temporärt Instagram-konto dit det andra kontot kan överföras
– ta fram uppgifter om ditt varumärke, bl a registreringsnummer och vilket kontor det är registrerat på
– alla fakta du behöver finns listade här: http://help.instagram.com/535503073130320/
– fyll i informationen i formuläret du hittar här: http://help.instagram.com/customer/portal/emails/new

Har du gjort rätt och att Instagram bedömer att dina krav är giltiga kommer de troligtvis att hjälpa dig relativt omgående.

Coop finns på Instagram under namnet @CoopSverige: http://instagram.com/coopsverige och med samma namn på Twitter: https://twitter.com/coopsverige

Läs gärna mina övriga blogginlägg om Coops sajt här.

Vasaloppet på Twitter – ett udda val av namn

Just nu pågår Vasaloppet, en riktig klassiker inom svensk idrott. Arrangörerna har de senaste åren varit bra på att arbeta med ny teknik för att förbättra upplevelsen för både deltagare och åskådare. Bland annat genom RFID-chip, appar och andra tjänster som gör det lätt att följa åkare i spåret.

Inte helt oväntat finns även Vasaloppet i sociala medier, bland annat på Youtube och Facebook. Twitter är en annan väl använd kanal och just nu är ”Vasaloppet” ett så kallat trending topic på svenska Twitter. Så självklart finns det också ett officiellt Twitter-konto och jag reagerar på vilket namn man valt på just detta konto. Kontot heter inte @vasaloppet utan @vasaloppet2013. Själv hade jag definitivt inte valt att namnge kontot med ett års-suffix av följande anledningar:

– För att nå ut till så många som möjligt är tydlighet viktigt. Vet man inte vilket konto som är det officiella så gissar man i första hand på det mest uppenbara, dvs @vasaloppet. Detta konto existerar men är inte aktivt, man kan då misstänka att Vasaloppet inte är aktivt på Twitter och sluta söka. Det finns också risk att man sår tvivel över om vilket konto som är äkta, eftersom man förväntar sig att en organisation har säkrat sitt eget varumärke och använder det aktivt. När det inte är fallet uppstår viss osäkerhet. Det officiella kontot är inte heller verifierat och vem som helst kan utge sig för att vara officiellt konto, det är bara att skriva i profilen. Eftersom kontot inte heller är länkat på vasaloppet.se så finns ingen enkel väg att bekräfta detta.

– För att bygga lojalitet och följare över tid så är kontinuitet en annan viktig aspekt. Med nuvarande strategi så tvingas man antingen öppna nya konton varje år eller byta namn på det existerande kontot. Det innebär också att de nya namnen, @vasaloppet2014 osv, måste vara lediga eller säkerhetsregistrerade av organisationen själv. Annars går de inte att ta.

– Årsnummer på konto fyller ingen funktion. Är man bara intresserad av att följa under ett år så är det lätt att avfölja efter tävlingens slut för året. Det är en annan sak med hashtags där det kan finnas en fördel att särskilja ett event från ett annat, men även här bör #vasaloppet fungera bäst då risken är liten för missförstånd.

– Det är alltid önskvärt att ha en enhetlig namnstrategi på sociala medier. Det är inte alltid lätt då konton kan startas vid olika tider och namn kan vara upptagna. Men om möjligt, så bör man ha samma ”handle” överallt. På Facebook har de adressen facebook.com/vasaloppetofficial (ändelsen ”vasaloppet” är tagen av något Vasalopp i USA), liksom på Instagram (@vasaloppetofficial). Men alltså inte på Twitter. På Youtube heter man @vasaloppet.

Byte av Twitter-namn
Jag kan alltså inte säkert ens veta att @vasaloppet2013 är ett offiiellt konto. Men om det är det så hade jag nog till nästa år sett till att använda kontot @vasaloppet på Twitter för enkelhets och tydlighets skull. Inte minst för att slippa byta namn varje år och säkra att kommande årsnummer inte är tagna av namn-nappare. Skulle Vasaloppet inte vara innehavare av namnet så är det inga problem att få det överfört. Jag har själv tagit kontroll över två Twitter-konton på uppdrag av två svenska stora varumärken.