Hur du blåser 100.000 personer på Facebook

Kommer ni ihåg Facebook-gruppen “2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti” som snabbt fick 200.000 medlemmar och sedan bytte namn till Svenska Nekrofilföreningen? Det har alltid varit relativt lätt att luras i sociala medier, för att det är så enkelt för oss att klicka gilla på någonting utan att tänka efter. Men även för att många inte riktigt förstår hur olika sociala nätverk fungerar och att vissa saker vi stödjer eller vill ta del av egentligen är helt orimliga. Till exempel att Facebook-sidor som lovar tusentals personer som gillar sidan något gratis inte kan samla in kontaktuppgifter till så många personer. En sidägare ser bara de senaste 500 följarna på Facebook.

Men vi ser dem med jämna mellanrum i olika kanaler, falska Instagram-konton som lovar gratisprylar, falska Twitter-konton som låtsas vara någon annan (den nya påven t ex) och inte minst bluffar på Facebook. Exemplet nedan fascinerar mig. En skämtsida har lagt upp en bild med en instruktion om att titta på bilden i 10 sekunder, skriva “vind” i kommentarerna och sedan se vad som händer. Har du lite koll på Facebook så vet du förstås att ingenting alls kommer att hända med bilden om du skriver någonting i kommentarerna. Men det har inte hindrat nästan 115.000 personer att göra just detta och sådär rullar det på. Fler tillkommer varje dag.

Hur kan då så många gå på en så enkel blåsning (vind=blås var ju också en ledtråd)? En del av förklaringen ligger i följande:

– Inlägget har nått ett viss tröskelvärde där man tänker att om så många har kommenterat så måste det ju hända något. Så många personer går inte på något som inte är sant. Slutsats: ett högt antal medverkande är inte längre en garanti för att något inte är en bluff.

- Vi litar på våra vänner. Nisse är inte korkad, om han har delat det här inlägget så är det nog inget lurt. Slutsats: sluta att lita blint på dina vänner och börja tänk själv. Våra vänner är bra filter, men bara till en viss gräns, lite sunt förnuft får vi bidra med själva.

- Vi vill att det ska vara sant. Det finns så mycket skoj och trams på nätet, så vi lallar helt okritiskt med in i nästa fälla. Vi vill ha den där belöningen med en rolig video eller en gratiskupong från ett företag. Slutsats: om något verkar ovanligt bra eller ovanligt kreativt, fundera en extra gång på om det är rimligt innan du klickar “gilla”.

- Risken är så liten om det skulle vara någonting lurt, att jag kan lika gärna prova. I värsta fall framstår jag som lite korkad inför mina vänner. Slutsats: Ju mindre risk för den som ska luras, desto troligare att bluffen går igenom. Men när vi går på liknande saker bidrar vi till att bluffmakarna bygger upp Facebook-sidor, Instagram-konton och annat med många följare och hög synlighet. Genom att vara okritiska förstör vi successivt upplevelsen i sociala medier för flertalet.

Varför gör man då ett liknande inlägg? Svaret i detta fall stavas EdgeRank, dvs Facebooks formel för att välja ut vilka inlägg som ska visas för dig i ditt Facebook-flöde. När många människor interagerar med inlägg från en sida så rankas sidan högre och visas för fler. Ett inlägg som får 115.000 likes bidrar till att öka inflytandet och synligheten för sidan, därför är det värt att luras för att fler ska klicka, kommenter och gilla.

Att följa en sådan här kommentarstråd är ganska roande. Rad efter rad med folk som skriver “vind”. Och sedan av och till är det någon som faktiskt berättar om sin besvikelse att belöningen uteblev. Det hände ju inget. Nähä!

Så tar du backup på dina Instagram-bilder

Ett flertal svenska barn under 13 år har de senaste dagarna blivit utslängda från Instagram. Facebook, som äger Instagram, har tydligen infört en hårdare kontroll av den 13-årsregel som redan tidigare fanns för tjänsten. Det har inneburit att en del barn har förlorat tillgången till alla de bilder de laddat upp till Instagram.

Den som inte har åldern inne och är orolig för att förlora alla bilder kan dock mycket enkelt ta backup på bilderna till exempel via tjänsten Instaport. Allt du behöver göra är att gå till instaport.me och logga in med dina inloggningsuppgifter till Instagram. Där kan du sedan välja att spara ner alla dina bilder i en zip-fil som du sedan kan packa upp på din dator.

Ett annat alternativ är att exportera bilderna till en annan tjänst. Via sajten Freemyphotos kan du flytta över dina bilder till Flickr. En beskrivning och länk finns här.

Ytterligare ett sätt är att importera bilderna direkt i en annan foto-app. Starmatic är en app som är mycket lik Instagram och genom att skaffa ett gratiskonto i appen så kan du välja ett alternativ inuti appen som gör att dina bilder importeras dit.

Lotteriinspektionen vill tillåta enklare Facebook-lotterier

Det är vanligt att företag anordnar olika tävlingar på Facebook som egentligen är lotterier och därmed bryter mot lotterilagen. Många vet inte att en tävling måste innehålla ett prestationsmoment och inte får avgöras av slumpen. Det är alltså emot lagen att till exempel skriva “gilla och vinn en iPad” om vinnaren utses genom lottning eller väljs slumpmässigt. Men nu öppnar Lotteriinspektionen för ändringar.

Enligt ett förslag ska enklare lotterier där medverkan är gratis kunna tillåtas om högsta vinsten är max 5.000 kronor.

Johan Röhr är chefsjurist på Lotteriinspektionen och han tycker enligt en intervju i Sveriges Radio att inspektionen nu ägnar tid åt saker som inte uppfattas som viktiga av allmänheten. Enklare lotterier bör därför bli tillåtna.

– Många uppfattar det ju som en kul grej och man riskerar ingenting. Man lider så att säga ingen skada, kan man tycka, säger han.

Skulle en ändring ske så innebär det att många tävlingar på Facebook skulle bli lagliga. Dock bryter också många mot Facebooks egna regler, vilket man också måste ha koll på.

Instagram tappar inte alls var fjärde användare

Dåliga nyheter kring sociala medier, det är som lilla julafton för de traditionella medierna. Kan de ge sociala nätverk en känga så verkar det inte alltid vara så noga med källkritiken. Här är två exempel från tidigare i år där medier snabbt tolkar nyheter negativt eller ger sociala medier skulden (se även diskussionen kring Instagram-upploppen i Göteborg):

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?
Har källkritik blivit omodernt?

Idag har TT skickat ut en notis som plockats upp av ett stort antal svenska medier med rubriken “Instagram tappar var fjärde användare”. (Uppdaterat: Nu har Expessen bytt ut artikeln mot en ny mer korrekt version.) Tappet skylls på de nya användarregler som Instagram införde den 17 december:

“Fotodelningssajten Instagram tappade nästan en fjärdedel av sina användare efter det att företaget införde nya kritiserade policyregler, som snabbt drogs tillbaka. Enligt App Data som mäter aktiviteten på nätet sjönk antalet dagliga användare på en vecka från 16,4 till 12,4 miljoner.”

Statistiken från AppData släpptes igår men har redan hunnit förnekas av Facebook, som äger Instagram. Datan gäller heller inte alla Instagram-användare.

AppData har själva också redan hunnit förneka (eller ändra sin egen formulering) att nedgången inte har någonting att göra med de nya användarvillkoren. Istället hänvisar man till att det beror på julhelgen och att appar eller sajter som Pinterest och Yelp har sett liknande nedgångar.

 ”AppData reflects only Facebook-connected users of the Instagram app. Though the terms of service change spurred a lot of negative media attention and complaints from users, the decline in Facebook-connected daily active users began closer to Christmas, not immediately after the proposed policy changes. The drop between Dec. 24 and 25 seems likely to be related to the holiday, during which time people are traveling and otherwise have different routines than usual. A number of other apps saw similar trends, including Skype, Pandora, Pinterest and Yelp. The original statement issued by the NY Post was not approved for citation by AppData.”

Dessutom var det väldigt tydligt i AppDatas grafer att nedgången inte kom den 17 december eller strax därefter. Instagram backade dessutom från sina nya regler redan den 18 december. Istället ser man att antalet veckoanvändare faktiskt ökat för Instagram.

Visserligen har notisen en not om att Facebook bestrider uppgifterna, men varför då ens publicera? Och formuleringen att Facebook “kallade siffrorna felaktiga” är också väldigt typiskt sätt att så tvivel när det gäller trovärdigheten hos Facebook. De borde väl veta bättre än ett externt företag?

Tyvärr är det alltför lätt att skruva rubriker så att de får en mer allvarlig innebörd än de borde. I det här fallet var det ju dessutom inte alls sant. Så nästa gång du läser i tidningen att Facebook är slut eller att Twitter är på väg ut, granska gärna fakta lite närmare. Det måste inte vara sant för att det står i tidningen.

25 svenska experter spår trender inom sociala medier 2013

Jag bad ett antal personer som är erkänt kunniga inom sociala medier att spå utvecklingen inför 2013. I följande presentation delar de med sig av sina tankar. Det rör till exempel integritetsfrågor, API:er, Facebooks dominanta ställning, lifelogging, content marketing, internet of things och andra “buzzwords” som vi kanske får vänja oss vid under kommande år.

Ett superstort tack till alla medverkande som tog sig tid att delta. Mathias Klang, Anders Lundin, Stefan Ronge, Lena Leigert, Deeped Niclas Strandh, Jerry Silfwer, Micke Kazarnowicz, Joakim Jardenberg, Karin Eriksson, Emanuel Karlsten, Judith Wolst, Hampus Brynolf, Therese Reuterswärd, Brit Stakston, Anton Johansson, Kim Gustafsson, Fredrik Wass, Kajsa Dahlberg, Rasmus Sellberg, Johan Ronnestam, Tommy Sollén, Ida Nilsson, Mikael Zackrisson och Johannes Sundlo. Dessutom bidrog jag själv.

Facebook rullar ut sidflöden för Facebook-sidor

Debatten har gått hög kring Facebook och hur företags sidor syns i flödet hos de som gillat sidorna. Generellt så är det bara en bråkdel av följarna som faktiskt exponeras för statusuppdateringar från en sida de valt att följa. Nu rullar dock Facebook ut ett alternativ för de som vill se allt innehåll från sidor de följer. Idag såg jag för första gången alternativet “sidflöde” i vänsterkolumnen på Facebook.

Klickar man på länken så kommer man till ett flöde med uppdateringar från de sidor man följer. Följer man många sidor så blir det dock en del scrollande i flödet för att se allt, men då har man åtminstone alternativet att titta här istället för att gå in på respektive sida.

Instagram lanserar svensk sida på Facebook

I mitten av oktober började Facebook låta stora internationella företag prova en ny funktion för sina Facebook-sidor kallat “Global Pages”. Den innebär att sidor med väldigt många fans kunde dela upp en global sida i flera versioner baserade på region eller land. En Facebook-användare som hade gillat till exempel Coca-Cola får då istället se en tyskspråkig version av sidan med anpassat innehåll och kommentarer från andra tyska fans. Syftet med denna förändring är att det ska bli lättare att hantera innehållet ur ett geografiskt perspektiv och de som hanterar stora sidor ska slippa styra inlägg från en global sida mot olika länder eller språkområden.

Sverige först i Norden med egen version
Instagram, som för en tid sedan köptes av Facebook, ser ut att vara en av de första sidorna som får en svensk version. Gillar du som svensk Instagram på Facebook så visas inte längre den globala sidan och dess inlägg för dig. Istället visas inlägg på svenska och kommentarer från svenska fans på sidan www.facebook.com/InstagramSvenska. Sverige är ett av 36 länder som får en sida på sitt eget språk. Brasilien, Italien, Kanada, Peru, Spanien och Vatikanstaten (!) är några av de andra länderna. Inga av de övriga nordiska länderna har några egna versioner ännu.

Instagram har många användare i Sverige och sidan har potential att bli en levande community för dess fans. Men än så länge känns det inte som att det finns någon svensk administratör bakom sidan, vilket nog på sikt krävs om det ska bli en bra kvalitet på innehållet. De få statusuppdateringar som hittills publicerats på yxig svenska känns nästan översatta med Google Translate, eller vad tycker ni?

“Delta i hashtaggen projekt: #WHPcaughtgramminghttp://bit.ly/RB8PJP“

“Tidigare idag genomförde Felix Baumgartner en stratosfärisk ballongflygning till 37 000 meters höjd – och sedan hoppade han. Frittfall-hoppet var ett försök till att bli den första människan som bryter ljudvallen (1 110 kilometer per timme). Fallet varade i 4 minuter och 22 sekunder. Enligt mätningar som gjordes av @redbullstratos-teamet nådde Baumgartner hastigheten 1 mach (pressen väntar fortfarande på en officiell bekräftelse).”

Så ändrar du tillbaks till den globala sidan eller till en annan landsversion
Det går enkelt att byta version av sidan genom att gå in på https://www.facebook.com/InstagramSvenska och göra följande:

1. Klicka på menyn på sidan så att den öppnas.
2. Välj Byt region…
3. Välj land på menyn som visas
4. Klicka på Spara land

Nu ser du uppdateringar i ditt nyhetsflöde från den valda versionen.

Fotnot: Jag heter @kullin på Instagram.

Fler sidor av historien om hockey-killen i Gefle Dagblad

Jag skrev ett inlägg häromdagen om konsumentmakt i sociala medier där jag resonerade lite kring hur snabbt olika historier idag sprids via Facebook och Twitter. Risken, menade jag, är att vi är lite för trigger happy när det gäller att dela och gilla olika historier som konsumenter sprider där de är kritiska mot företag, eller där individer påstår sig blivit illa behandlade av någon myndighet eller organisation. Konsumentmakten är i sig något väldigt positivt, men det finns också en risk i att det går för fort och att vi tar för givet att en version av en händelse är den enda sanna.

En av de mer omdiskuterade historierna i sociala medier de senaste dagarna är insändaren i Gefle Dagblad där en mamma berättar om hur hennes åttaåriga son blivit petad från hockeylaget. Insändaren “Min son kommer inte att spela den cupen” har hittills delats 14.400 gånger på Facebook och 900 gånger på Twitter, enligt Sharedcount.com. Det är en gripande historia som är lätt att sympatisera med och dela vidare.

Nu har Aftonbladet pratat med lagets tränare som ger en helt annan bild av det som hänt. Bland annat att pojken spelat i ett lag med ett år äldre pojkar och att de anser att han borde spela med jämnåriga nu när ett sådant lag har bildats. Klubben menar alltså att han inte alls blivit petad utan att man vill att han ska få spela med en mer lämplig årgång spelare.

– Jag är helt för en kritisk granskning av ungdomsidrotten, men jag upplever att medierna har blåst upp det här och publicerat saker vind för våg. Då bli det lätt onyanserat. Alla föreningar i distriktet blir berörda av det här, säger lagets tränare.

Poängen här blir återigen att en version av en händelse snabbt sprids som den enda rätta versionen. Att kritiskt ifrågasätta sanningshalten i olika nät-snackisar är och förblir viktigt. Jag gissar att konsulter som arbetar med krishantering i sociala medier inte kommer att vara sysslolösa de kommande åren.

Facebook och Twitter har blivit konsumentmakt på steroider

En allt större del av vår informationsinhämtning sker idag via digitala medier. Det är en stor möjlighet men det har också gjort företag mer sårbara. En negativ historia som sprids på nätet kan göra avsevärd skada på varumärket och företagets anseende. Och mycket tyder på att den här utvecklingen håller på att eskalera allt snabbare. Den senaste tiden har det nämligen hänt ett antal gånger att konsumenter har kommenterat på svenska företags Facebook-sidor och där dessa negativa inlägg snabbt fått ett enormt genomslag. Till exempel:

7 aug: Malin Stehn skriver om Lindex tjejkläder. Just nu: 58.000 likes och 3100 kommentarer.

4 sept: Daniel Ek beskriver ett misslyckat säljsamtal från Telenor. Just nu: 164.000 likes och 4980 kommentarer.

Ett annat fall från de senaste veckorna är inlägg på Specsavers Facebook-sida som fick nästan 12.000 likes och över 1000 kommentarer på ett drygt dygn.

Fler exempel är inlägg på SATS och Swedbanks Facebooksidor.

Jag tror inte ni behöver fler bevis på att konsumenterna idag har en mängd verktyg till hands för att ställa företag och organisationer till svars för sina handlingar. Kommentarer på Facebook-sidor är förstås ett av de främsta vapnen. På många sätt är detta en välkommen utveckling. Det finns gott om marknader som inte fungerar tillfredsställande ur konkurrenssynpunkt och där konsumenterna har att välja mellan ett par lika dåliga alternativ som inte har speciellt stora incitament att förbättra sina tjänster.

Mer makt åt individen är alltså i huvudsak en positiv sak enligt min mening och visst är det härligt att kunna få klämma åt ett stort företag som bara inte levererat det man tycker man betalat för genom ett blogginlägg som fastnar högt i en Google-sökning eller genom en “Twitter-storm”. Ett företags rykte är värdefullt och konsumenter vet att det är värt mycket för företagen att undvika negativ publicitet, inte minst på nätet. Och detta har vi förstått att utnyttja. När den normala kontaktvägen via kundtjänst inte ger oss rätt, så är det så enkelt att ta till ett mycket mer verkningsfullt vapen – sociala medier.

Men den senaste tidens Facebook-kriser gör ändå att jag tycker att vi måste börja ställa oss lite nya frågor, till exempel om vi konsumenter är mogna att använda den makt vi nu fått. Finns det en risk att vi börjar missbruka vår makt?

Många av sociala medie-kriserna kan vara till stor nytta för att det tvingar lata företag att anstränga sig till sitt yttersta och ändra på rutiner som inte fungerar tillfredsställande (ur kundens synvinkel). Men med andra historier som sprids viralt med vindens hastighet börjar åtminstone jag tycka att reaktionerna och spridningen verkligen inte står i proportion till handlingen. Är en snorkig kommentar till en kund som vill ha saker gratis “värt” 10.000 likes och 1.000 kommentarer? Uppenbarligen är det många som tycker det, eftersom de har slutit upp bakom kunden och “gillat” inlägget. Själv är jag tveksam då det finns klart värre saker som händer varje dag som skulle vara mer värda uppmärksamheten. Å andra sidan så borde den här typen av saker bli självreglerande – om vi inte tycker att Specsavers gjort fel, då skulle vi inte sprida historien.

Det är dags att vi ställer oss lite nya frågor
Men ändå stannar känslan kvar, att vi konsumenter kanske inte riktigt är mogna ansvaret med den nya maktordningen. Så nu när vi “vunnit”, låt mig föreslå några nya frågeställningar att resonera kring:

- Har konsumenten alltid rätt? Ofta sluter massan upp för den lilla individen mot det stora företaget. Det är lätt att klicka gilla på en historia där ett företag agerat klantigt, speciellt om det är en lustig historia. Men tänk om det finns fler nyanser i historien, kanske det är dags att lyssna lika mycket på båda sidor istället för att reagera med ryggmärgen. Var det inte dialog och ömsesidig förståelse vi drömde om när sociala medier började få genomslag, eller var det att alla företag (jag lovar, alla företag gör små fel hela tiden) ska krossas om de inte lyder vår minsta vink?

- Har jag själv något ansvar? Om jag bara är en av tio tusen som gillar ett inlägg, har jag ändå ett ansvar att informationen sprids vidare? Kan vi gömma oss bakom kollektivet eller borde var och en av oss fundera ett varv på saker som sanningshalt, källkritik och konsekvens?

- Har vi glömt människorna? Bakom varje misslyckat säljsamtal, snorkig kommentar i en butik eller felriktad tweet finns en människa. Lite kritik kan de flesta nog leva med när de inser att de gjort något tokigt, men när Twitter eller Facebook går igång som en veritabel online-mobb då kan det nog bli extremt tungt att vara målet för alla hårda ord. Jag menar inte att man ska kväsa debatten, men om ni någon gång studerat hur folk kommenterar på företags Facebook-sidor eller i andra liknande “drev”, så borde ni också reagerat över tonen. Ibland känns det som om folk tror att de kommunicerar med en fabrik eller ett kontor och inte ett antal individer.

- Vad blir effekterna av att allt man gör kan vändas emot en? Precis som Fredrik poängterade i en diskussion på Twitter, så kan ju effekten bli väldigt negativ om företag ska behöva vara rädda för att allt de gör i en kundkontakt kan registreras, tas ur sitt sammanhang och vändas emot dem på nätet. Det kan dämpa kreativitet, risktagande och viljan att ta personligt ansvar. Om jag gör fel så kommer jag att hängas ut i sociala medier. Och ärligt talat skulle vi ju inte vilja att företagen börjar registrera oss och våra handlingar för att “stärka sin bevisföring”. Jag överdriver förstås riskerna här, men vi bör nog börja fundera i dessa banor.

Kurateringens förbannelse
En anledning till att det blir en sådan enorm kraft i liknande historier är att det är så otroligt lätt att sprida saker vidare på nätet. Ett klick, en like, en retweet, så har vi skapat lite innehåll. Men likväl som det är en styrka är enkelheten också kurateringens och gilla-kulturens förbannelse. En like gör ingen skillnad, men ju mer Twitter och Facebook växer desto snabbare nås en kritisk massa och plötsligt har ett oskyldigt inlägg nått orkanstyrka. För den där volymen kan både vara en styrka men också orsaka en hel del problem när något får till synes för stora proportioner –  när en viral sak förvandlas till en pandemi.

Återigen, jag har länge varit väldigt positiv till möjligheten för vem som helst att publicera sina åsikter och kunna åstadkomma verklig påverkan. Det var en av anledningarna till att jag började blogga för drygt åtta år sedan. Och även jag har just nu pågående ärenden hos minst ett företag som jag anser lurat mig på tusentals kronor. Jag har nog tänkt tanken ett tiotal gånger att om de inte ger mig rätt så tar jag ut min hämnd på nätet, så ska de nog få se att det hade varit billigare att ge mig pengarna tillbaka. Och så bör det också vara, äntligen har maktförhållandena mellan företag och kund jämnats ut (till viss del förstås).

Vi konsumenter har fått allt mer makt och vi borde använda den makten så klokt som möjligt. Då kan vi fortsätta att påverka företag och organisationer att utvecklas i positiv riktning. Men om allt mer av debatten på nätet karaktäriseras av sociala medie-stormar över bagateller, då riskerar vi att ingen lyssnar alls till slut.

Foto från Flickr. Läs också DN.

Varannan OS-tittare delade sina känslor via sociala medier

Det tycks vara så att vi i allt högre utsträckning söker social gemenskap via sociala medier samtidigt som vi ser på tv. En betydande andel av respondenterna i Telias trendundersökning Telia Trends gav utlopp för sina känslor under sommar-OS via sociala medier som Facebook och Twitter. Hela 47,2% av de som tittade på OS delade sina känslor vid svenska framgångar eller nederlag via dessa kanaler.

Motsvarande siffra för sommarens fotbolls-EM var ännu högre, 48,6% av de som tittade statusuppdaterade på Facebook eller Twitter.

Smått fascinerande att det är ungefär så dubbelt så vanligt att man firar eller sörjer online än med de som faktiskt befinner sig på den plats där man tittar på sport.