Beijer Bygg i frontalangrepp på Fuskbyggarna

Byggföretaget Beijer Bygg kör just nu en av de märkligaste kampanjerna jag sett på länge. I sociala medier, debattartiklar och i tv-reklam går företaget till frontalangrepp på programmet Fuskbyggarna i TV4, där de även kör reklamspottar i programmet. Kampanjen går ut på att ”backa byggarna” då företaget anser att hela byggbranschen smutskastas av Fuskbyggarna.

Under hashtag #backabyggarna skriver de: ”Vi tar inte dåliga yrkesmän i försvar, men varför är det fritt fram att kasta skit på hantverkare?
#backabyggarna”. Kampanjen innehåller ett stort antal filmer på Facebook i ”KIT-style” där de tar byggarna i försvar.

Uppenbart har de fångat upp ett missnöje i branschen med tv-programmet och vill vända det till sin fördel, genom att man som ledande i branschen står upp för byggarna.

Men det är flera saker som gör att jag som privatperson ställer mig mycket tveksam till det här greppet. För det första så är de fall programmet tar upp helt bedrövliga exempel på när människor nästan fått sina liv förstörda av oseriösa hantverkare. Ingen vettig person kan sympatisera med dessa lurendrejare, men när Beijer Bygg går till attack på ett granskande tv-program så ställer man sig indirekt på andra sidan. Det är väldigt svårt att vara emot Fuskbyggarna och samtidigt vara för hög etik. Man ger sig ut på väldigt farlig mark när man så hårt går på ett program som hjälper lurade kunder.

Sedan är det en stor risk i sig att som företag gå till attack mot medier, det leder sällan till något gott. Och dessutom inte när det gäller tv-personligheter som Martin Timell, som har hög trovärdighet. ”Vi anser att döpa ett tv-program till Fuskbyggarna är själva problemet”, skriver de i en Facebook-kommentar. Det kan Beijer tycker hur mycket de vill, men det är en svår linje att driva i en kampanj.

Genom att så tydligt ta ställning för byggare, riskerar man att alienera sin andra kundgrupp, hemmafixare, eller de som är byggarnas kunder. Det spelar ingen roll ifall företaget har större intäkter på företagskunder än på privatkunder, ingen kundgrupp vill höra att den är nedprioriterad. Det är helt enkelt galet att skriva så här i en Facebook-tråd till en privatperson.

Hela den här argumentationen att branschen smutskastas och att det är en förvrängd mediebild känns som en workshop i hur man inte ska genomföra krishantering. Strategin med ”a few bad apples” leder sällan till framgång, utan det normala är att ta kraftigt avstånd från felaktigheter och arbeta för att minimera dem. De flesta som ser programmet förstår nog att dessa byggare inte är representativa för branschen.

Jag tror att Beijer Bygg hade nått större framgång med en kampanj som enbart hyllade bra byggare och inte ens pratade om Fuskbyggarna.

Sedan har vi det här med tilltalet i sociala medier. Som talesperson på ett företag ska du aldrig svara på Facebook i affekt. Och det är möjligt att så heller inte är fallet, men när de skriver ”Det gör oss förbannade” tyder på att de är rejält uppjagade hos Beijer och det ser inte bra ut. Resultatet blir att man vänder kunderna mot sig istället.

Kommentarerna på Facebook är övervägande negativa, med ett fåtal exempel på beröm. Flera kommentarer är väldigt negativa till kampanjen.

Dessutom så finns det en stor risk att man lockar fram mängder av dåliga erfarenheter, dvs precis motsatsen till det man vill uppnå. Många företag har fått uppleva att deras ”positiva” hashtags eller kampanjer har kapats av kunder med dåliga erfarenheter. Extra pinsamt är det förstås att Beijer Byggmaterial har två exempel på listan av byggare som inte följt ARNs rekommendationer. Regel nummer ett när man sticker ut hakan är förstås att sopa rent framför den egna dörren.

De samlar säkert en hel del poäng bland byggare genom den här kampanjen, men frågan är om alla andra kunder är lika positiva. Jag tror inte det.

Till sist, byggbranschen går som tåget och Beijer har redan högre vinstmarginal än branschsnittet. Varför laga något som inte är trasigt? Kanske hade det trots allt varit bättre att sitta still i båten?

Norwegian delar inte ut gratis flygbiljetter på Facebook

Det senaste dygnet har många personer delat en länk på Facebook där flygbolaget Norwegian påstås dela ut gratis flygbiljetter till alla. Detta för att fira att bolaget fyller 24 år. Alla som får länken får beskedet att man just nu har 364 biljetter kvar att ge bort. Mysko!

Detta är givetvis en bluff och syftar enbart till att samla in mejladresser som sedan används för att spamma konsumenter. Bolaget varnar nu för den falska kampanjen.

Det är väldigt enkelt att se igenom en sådan bluff, ändå är det väldigt många som faller för den därför att man kanske tycker ett risken är liten och att det är lockande ifall det skulle vara sant.

Några tips för hur du enkelt kan genomskåda blufftävlingar i sociala medier

Är det rimligt? 

Företag slänger inte iväg pengar utan att få något för sin investering. Är det rimligt att ett företag ger bort hundratals flygbiljetter till en kostnad av hundratusentals, kanske miljoner kronor utan att kampanjen ger uppmärksamhet och/eller nya kunder? Nej naturligtvis inte. Verkar det vara för bra för att vara sant så är det det.

Vem är avsändare?

Varför i hela friden skulle Norwegian använda helt nyregistrerade domännamnen norwegian-biljett.com eller norwegian-se.com? Visst kan man använda kampanjsajter men det här är ju bara för simpelt. För att se hur gammalt ett domännamn är och vem som äger det kan du göra en enkel sökning på https://www.whois.com/whois/

Vad är det för kvalitet på utförandet?

Facebook-länken är full med stavfel och länkar till en sajt som är taffligt utförd och som även den har stavfel. Inget bolag av Norwegians storlek skulle någonsin släppa igenom en så dålig kampanj.

Finns det någon information på företagets vanliga kanaler?

En stor marknadsföringskampanj syns oftast i ett företags vanliga kanaler. Alltså, syns det ingenting på företagets sajt, dess Facebook-konto eller deras Twitter-konto, så är det kanske så att företaget inte alls kör en kampanj utan att det är en bluff. Så kolla alltid officiella kanaler om du är osäker.

Förväntas du spamma dina vänner?

Ofta, men inte alltid, så undviker kända varumärken att kräva av dig att du delar länkar till dina vänner på Facebook för att få vara med i ett erbjudande. Så ju mer du avkrävs att göra desto mindre troligt är att det är ett seriöst företag bakom. Tyvärr förekommer det dock att även välkända företag inte följer de regler som varken Lotteriinspektionen eller Facebook har satt upp.

Googla!

Är du fortfarande osäker, googla! Gå in under Verktyg och sortera resultaten från den senaste veckan. Det är högst sannolikt att någon annan skrivit om kampanjen som antingen kan bekräfta att det är på riktigt eller avfärdat det som en bluff. Så även denna gång.

Läs även Lite källkritik har aldrig skadat någon och  How to spot a fake giveaway on Facebook på min engelska blogg.

Sociala medier viktigare än nyheter på semestern

Var tredje svensk klarar sig inte utan sociala medier på semestern enligt en undersökning från Sveriges Annonsörer. Sociala medier är den tjänst som flest säger att de inte vill vara utan under semestern, till och med fler än nyhetssajter och vädersajter.

Facebook, Instagram och andra sociala nätverk är idag så etablerade att vi inte kan vara utan dem när vi är lediga. Den vanligaste orsaken till att vi använder dessa tjänster är enligt en brittisk undersökning att vi vill uppdatera familj och vänner på vad vi gör. 44% av respondenterna i den undersökningen angav det som huvudskäl till semesteruppdateringar. 21% medgav också att de uppdaterade för att skryta med vad de gör och 10% gjorde det för att göra vänner där hemma avundsjuka.

Själv använder jag till exempel Instagram som informationskälla när jag gör research om platser att besöka och vad man inte bör missa på ett resmål. Eftersom jag gillar att fotografera är Instagram en suverän inspiration för olika utflyktsmål och det är ofta där jag hittar de där lite okända guldkornen att besöka på en resa. Sedan finns det ju andra aspekter på själva fotograferandet och delandet, som att Instagram har förstört de mest populära resmålen.

Det här klarar sig svensken inte utan på semestern, enligt Sveriges Annonsörer:

Vilken/vilka av följande kan du inte vara utan under semestern?

Sociala medier 31 %
Nyhetssajt 30 %
Vädersajt 26 %
Musiktjänst 23 %
Nyhetssändning TV 12 %
Filmtjänst 11 %
Nyhetssändning radio 9 %
Jobbrelaterad mail 8 %
Podcast 8 %
Köp-och sälj-sajt 5 %
Print-tidning 3 %
Bostadssajt 2 %
Ingen 22 %
Vet ej 7 %


Svensken som är större än Zlatan på Facebook

Zlatan Ibrahimovic är Sveriges största fotbollsspelare genom tiderna och nu ska han till och med bli staty utanför Friends Arena. Zlatan kan vara den svensk som är mest känd i världen just nu och allt han gör blir stora nyheter. När Zlatan till slut började bli aktiv i sociala medier så blev han snart störst även där. Men han är faktiskt inte den svensk som har flest följare på Facebook, det är istället den i Sverige ganska okända artisten Maher Zain.

MAHER ZAIN

Zain har i skrivande stund 26.205.000 följare mot Ibrahimovics 26.152.000 följare. Att Zain har sin största publik internationellt visar sig till exempel i antalet artiklar som skrivits om honom i svensk media. I år har det blivit ett klart uppsving (416) delvis på grund av att han var sommarpratare i augusti i år. Totalt har han ändå bara nämnts 515 gånger i svensk media 2012-2016 mot Ibrahimovics 184.000 (källa: Retriever).

Okänd svenska stor i Indien

Sajten Socialbakers listar de största svenska Facebook-sidorna och Maher Zain är alltså störst i Sverige med Zlatan som tvåa, följt av Avicii. På topp 10-listan finns ytterligare ett ”okänt” namn, nämligen Elisabet Avramidou Granlund, svensk-grekisk skådespelerska verksam i Mumbai i Indien under namnet Elli Avram. Hon har drygt tre miljoner följare på Facebook och är därmed den nionde största sidan (av de som listas av Socialbakers).

Avram har figurerat i 47 svenska artiklar de senaste tre åren (vilket som en jämförelse är hälften så många som jag själv har medverkat i). Kanske är det dags för svenska medier att lyfta blicken mot dessa nya heta internationella stjärnor?

Fotnot: foto via Flickr (some rights reserved)

Lönsam kundservice i sociala kanaler

overapplogo Nyligen gjorde fotoappen Over en större uppdatering och i den nya versionen lyckades jag inte förstå hur man kunde krympa storleken på texter i bilder tillräckligt mycket. Jag skrev en tweet med en fråga till Overs konto och inom en minut hade jag fått svar från Aaron Marshall, grundare av Over, från hans privata konto.

Snabbare, bättre och mer personlig kundservice går knappast att leverera.

Det är enkelt för företag att börja kommunicera via Facebook, Twitter och Instagram. Men många räknar inte med att kunderna är aktiva på andra tider än normala kontors- eller butikstider. Det har länge varit känt att trafiken till många Facebook-sidor ökar på eftermiddagen för att toppa på kvällen. Andra nätverk kan som Twitter kan ha större volymer på dagen men ändå en stor andel uppdateringar på kvällstid.

Sociala medier är kanaler för tvåvägskommunikation och kunder som inte får svar på sina frågor inom rimlig tid blir mer missnöjda än de var innan. Snabb service kan vinna över de mest hårdföra av kritiker. Därför behöver företag planera för att bemanna sina konton även efter klockan 17.

Utökad service i sociala medier

Det har Fritidsresor insett och har därför beslutat att utöka de tider som kundtjänst svarar på chatt, e-post och sociala medier till mellan kl 7 och 23 alla dagar i veckan. Hela 40 % av företagets resebokningar görs idag mellan kl 19 och 23 och då finns mycket att vinna på att vara tillgänglig för kundernas frågor.

Effektiv kunddialog i sociala medier kan vara mycket lönsamt. KLM har som mål att besvara frågor från kunder i digitala kanaler inom 30 minuter. Deras totala fokus på hög servicenivå har gett betalt. De har 150 medarbetare som är dedikerade till kundtjänstärenden via sociala medier och de genererar tillsammans försäljning för över 200 miljoner kronor om året.

God service i sociala medier kan vara lönsamt om man planerar utifrån kundernas behov och beteenden.

Denna text publicerades ursprungligen som krönika i tidningen Servicetrender nr 5, 2015