Facebook | Sociala medier

Var hittar jag senaste inläggen på Facebook?

Många Facebook-användare för en ojämn kamp mot herr Zuckerberg när det gäller vem som bestämmer vad som ska visas i vårt flöde på Facebook. Till skillnad från till exempel Twitter som visar precis allt i tidsordning så sorterar Facebook uppdateringar och vill visa oss de inlägg den tror är mest relevanta för oss då det skapar maximalt med intresse och därmed engagemang. I vårt flöde kan vi dock påverka genom att välja Topphändelser eller Senaste händelserna. Facebook envisas dock med att ständigt vilja visa topphändelser, hur vi än byter så kommer toppnyheterna tillbaks om och om igen.

Nu har sajten tagit ett steg till och helt sonika flyttat ”senaste händelserna” i Facebook-appen för iPhone till en plats så undanskymd att de knappt går att hitta. Och när du väl hittat dem så kommer du sällan orka byta, så nu är du fast med topphändelserna.

För att hitta ”senaste händelserna” i Facebook på din iPhone så gör du såhär:

Klicka längst ner till höger och scrolla sedan ner till ”Flöden”. Där hittar du ”Senaste” eller så måste du klicka på pilen och leta bland samtliga dina olika flöden. (Senaste ligger även under Favoriter i min app)

I Facebook för iPad trodde jag att de var helt och hållet borttagna, men till slut lyckades jag hitta dem under ”Nyheter” och sedan genom att klicka på kugghjulet.

Visserligen brukar Facebook göra noggranna studier när de ändrar i någonting så viktigt som vårt flöde, men min personliga åsikt är att Facebook blir en sämre plattform för mig som användare om det blir svårare att hitta de senaste inläggen. Vissa dagar kan hälften av inläggen bland topphändelser vara 12-24 timmar gamla och det känns rätt ointressant för mig.

Man kan ju alltid hoppas att de följer utvecklingen och ändrar tillbaks, men det lär nog inte hända.

Kraftig ökning av trafik från Facebook-delningar

Under de senaste månaderna har vi fått se allt fler exempel på sajter som publicerar innehåll med avsikt att driva delningar och likes på Facebook och därmed trafik tillbaks till sajten. Jag jämförde nyligen rubriker på Veckorevyn med nästan identiska diton på Buzzfeed, som ett exempel. Facebook är helt enkelt en väldigt attraktiv plattform för att skapa trafik, vilket många utnyttjar.

Faktum är att Facebooks särställning som det sociala nätverk som skickar mest ”social” trafik till andra sajter bara har befästs. Enligt Shareaholic, som i en rapport analyserat data från 300.000 webbplatser och den trafik som de åtta största sociala nätverken skickar tillbaks till dem, så ökar andelen trafik från Facebook kraftigt. Facebook var redan tidigare klar etta, men i mars 2014 så ökar ”social media traffic referrals” från Facebook kraftigt. Även Pinterest ökar medan övriga nätverk släpar efter.

Noterbart är också att andelen trafik från Pinterest är många gånger större än den från Twitter, vilket kan ses som något förvånande.

Företag som Eat24, som nyligen under uppmärksammade former lämnade Facebook, bör alltså kanske tänka om. Istället för att beklaga sig över krympande organisk räckvidd, fundera istället på hur du som företag kan utnyttja det faktum att användarna fortsätter att dela och gilla information på Facebook.

Finland inför ny lag för att komma åt kränkningar i sociala medier

17-åriga Amanda i Finland förföljdes och trakasserades under en lång tid av någon som med hjälp av brev, epost, Facebook och andra kanaler gjorde allt för att förstöra hennes liv. I en intervju med tidningen Västra Nyland 2011 sa hon att hon varken fått hjälp av Facebook eller polisen. Trakasserierna hade då hållit på i över två år.

Fram till och med sista december förra året fanns det stora luckor i finsk lag när det gäller möjligheter att straffa hot och trakasserier via sociala medier och andra digitala kanaler. Men vid årsskiftet infördes två nya lagar som förhoppningsvis ska bidra till minskat näthat. Den första lagen kallas Brott mot kommunikationsfrid och innebär att den som i syfte att störa skickar meddelanden eller ringer till någon annan kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Dessutom införs en lag om Olaga förföljelse som ska motarbeta stalking, dvs om någon upprepade gånger förföljer en person till exempel via sociala medier. Exempel på detta har vi sett även i Sverige, till exempel karriärcoachen Nina Jansdotter som en längre tid blivit förföljd på bland annat Facebook.

Anmälningar med hänvisning till den nya lagen har redan kommit in till polisen, som 21 jan skriver t ex:

”En person har anmält att hon har fått en stor mängd otrevliga och störande sms och meddelanden via socialt medie. Anmälaren vet vem gärningspersonen är. Anmälan är rubricerad som brott mot kommunikationsfrid som är en ny brottsrubricering i Strafflagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2013-2014.”

När en lag väl finns på plats innebär det inte automatiskt att fler fälls för brott. I Sverige har det vid ett flertal tillfällen visat sig svårt att utreda och därmed åtala, t ex vid kränkande Facebook-sidor i Västerbotten och när en ung flicka dödshotades på Ask.fm och polisen inte ens provade att få ut ip-adressen.

Till sist: läs gärna Tommy K Johanssons blogginlägg ”Trakasserad på nätet? Så samlar du data till polisen!”

Att unga lämnar Facebook var bara en medieanka

Medier över hela världen slog i veckan upp att unga flyr Facebook, bland annat för att de inte vill dela samma nätverk som sina föräldrar. Istället påstods har de dragit vidare till ”coolare” sociala nätverk som Instagram, Kik och Snapchat, där de får vara ifred från mamma och pappa. Uppgifterna baserades på en artikel i brittiska the Drum, som hänvisar till en studie finansierad av EU, där det hävdas att Facebook är dött och begravet bland ungdomar i Storbritannien.

Studien som genomförts av professor Daniel Miller på University College London är säkert gedigen på alla sätt, men uppgifterna om att ungdomarna flyr Facebook ifrågasätts nu kraftigt. Uttalandet att Facebook är dött bland unga baseras på intervjuer med ungdomar i åldern 16-18 år på tre skolor i mindre orter norr om London. Urvalet av respondenter är alltså mycket begränsat i både ålder och geografi.

Miller skriver själv att ”the data is ethnographic/qualitative but I strongly encourage people to interview schoolkids to find confirmation.” Vi kan alltså inte hitta några statistiskt säkra bevis för att uttalandet stämmer överhuvudtaget.

Facebook själva har visserligen erkänt att de har en utmaning i användningen bland unga, men deras CFO David Ebersman sa nyligen att användandet bland tonåringar är stabilt och att nedgången bland yngre tonåringar är “of questionable statistical significance”, dvs tveksamt om skillnaderna är statistiskt säkerställda.

Fortfarande finns det mig veterligen inga statistiskt säkerställda bevis för att unga minskar sin användning av Facebook. Men det är klart, det är synd att kolla en bra historia…

Svenskar missnöjda med svar från företag i sociala medier

Det är knappast någon nyhet att konsumenter klagar på företag i sociala medier. Många företag använder Facebook och Twitter som kanaler för att lyssna på kunder och för att hantera rena kundtjänstärenden. Då är det naturligt att det förekommer kritik och kundproblem. Däremot kan man ibland bli bedrövad över tonen som många håller när de skriver till företag, men det är ett ämne för ett helt annat blogginlägg.

Tyvärr visar det sig att företag inte lyckas göra kunderna särskilt nöjda när de hanterar kundärenden via Facebook och andra sociala nätverk. Enligt en internationell rapport från företaget Interactive Intelligence så är 6 av 10 svenskar missnöjda med de svar de får från företag via sociala medier. Det är en högre andel missnöjda än generellt i undersökningen.

Rapporten uppger också att efter kontakten med företaget så skulle 62 procent av svenskarna dela en dålig eller mycket dålig kundtjänstupplevelse på nätet medan 49 procent skulle dela en bra upplevelse.

Tyvärr gör en otydlig formulering i pressmaterialet att denna siffra kan misstolkas. Det är alltså inte så att 62 procent klagar generellt i dessa kanaler utan 62 procent skulle dela en negativ kundtjänstupplevelse. Det är en väsentlig skillnad, vilket tyvärr Computer Sweden missat i sin notis här. Frågan som besvarades var alltså ”Vad skulle få dig att dela en kundtjänst- eller supporterfarenhet i sociala medier?” och inget annat.

73 procent av svenskarna delar sina erfarenheter av kundtjänsten via sin egen Facebook-sida medan 40 procent delar den på företagets Facebook-sida.

Vi tenderar alltså att vara mer benägna att dela en negativ upplevelse än en positiv så det kan finnas skäl för svenska företag att öka fokus på kvalitet i kundkontakt via sociala nätverk. Även svarstiden är ett område där svenska företag ligger efter, åtminstone efter norska företag. En inte alltför vild gissning är att kundtjänst på Facebook och Twitter blir ett av de stora utvecklingsområdena för svenska företag under 2014.

Fotnot: I undersökningens material som går att ladda ner från företagets sajt, så framgår inte hur de 62 procenten, som är en sammanslagning av 26 procent ”dålig upplevelse” och 36 procent ”förfärlig upplevelse”, har räknats ihop. Om det har gått att svara ”ja” på båda dessa alternativ så blir ju inte den sammanlagda andelen 62 procent. Jag antar därför att så inte är fallet. Vidare ska urvalet vara statistiskt säkerställt för varje marknad, men jag förhåller mig något tveksam då rapporten baseras på 1407 respondenter varav endast 11 procent kommer från Sverige.