Facebook | Sociala medier

Facebook äger inte dina bilder

Ett påstående som dyker upp med jämna mellanrum är att Facebook äger dina fotografier, vilket förstås inte låter särskilt positivt. Igår publicerades ett debattinlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet där en doktorand i informationssäkerhet ifrågasätter det lämpliga i att polisen använder sig av en hemlig grupp på Facebook. I artikeln påstås följande (min fetstil):

”Alla bilder och all information som skickas till Facebook kan när som helst säljas vidare till annan aktör utan att myndigheten får någon information om saken. Äganderätten till informationen tillkommer Facebook och därmed också de allmänna handlingar som upprättas där.”

Men Facebook påstår inte att de äger dina foton. I användarvillkoren, punkt 2, skriver Facebook:

”Du äger allt innehåll och alla uppgifter som du publicerar på Facebook och du kan reglera hur det ska delas med hjälp av dina sekretess- och applikationsinställningar.”

Detta förklaras även här:

”Även om du tillåter oss att använda den information vi får om dig, äger du alltid din egen information. ”

Det är heller inte så att informationen sparas av Facebook om polisen skulle vilja ta bort den. Eftersom detta rör en hemlig grupp så tas informationen även bort från Facebook om användarna tar bort den. Facebook respekterar dina inställningar, det är endast om information du publicerat delats av dina vänner som det finns en risk att Facebook sparar den, vilket alltså inte bör vara fallet för en hemlig Facebook-grupp (även om det inte finns några garantier att så inte sker).

Nu är jag förvisso inte jurist, men jag tolkar även villkoren och uttalanden från Facebook som att de inte kan eller kommer att sälja informationen vidare. Vad de dock kan göra är att använda din information i samband med annonsering inom Facebook-plattformen.

Fotnot: Foto från Flickr

Läsarkommentarer upphov till varannan ”delning” av Aftonbladets ledarartiklar

Aftonbladets ledarredaktion bloggade den 7 oktober om den stora spridning som artiklar från Aftonbladet Ledare fått i sociala medier. Tidningens artiklar delades mångdubbelt fler gånger än till exempel motsvarande artiklar på DN, GP, Expressen och SvD. Utspelet kritiserades dock igår av Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Timbro som menar att ”frågan är om inte siffrorna är lite för bra för att vara sanna. En närmare granskning visar att Aftonbladets siffror drivs upp av läsarkommentarer och andra läsares gillande av dessa kommentarer.”

Johansson Heinö är onekligen någonting på spåren. För det som Aftonbladet kallar delningar, är i själva verket ett mått som består av:

– The number of likes of this URL
– The number of shares of this URL (this includes copy/pasting a link back to Facebook)
– The number of likes and comments on stories on Facebook about this URL
– The number of inbox messages containing this URL as an attachment.

Som Johansson Heinö skriver är Aftonbladet den enda av dessa tidningar som använder Facebook Comments för artikelkommentarer och att det ”driver naturligtvis debattglada läsare till Aftonbladets sidor. Och det driver samtidigt upp statistiken för delningar.”

För att tydliggöra denna fråga så bloggade Karin Pettersson ett förtydligande idag som visar endast delningarna och Aftonbladet har fortfarande en överlägsen statistik jämfört med konkurrenterna. Därmed fick också mitt blogginlägg en lite annan vinkel.

Med den frågan ur världen tycker jag ändå att det vore intressant att se lite djupare i vilken påverkan just artikelkommentarerna har på spridningen i sociala medier och främst då Facebook, det var ju nämligen Heinös ingångspunkt i sin text.

Grundfrågen var återigen alltså, i Aftonbladets första blogginlägg redovisades bara en totalsumma som kallades delningar. Jag ville veta hur stor andel av ”delningarna” som var 1) riktiga delningar, 2) gillningar och 3) kommentarer. I efterhand har jag fått veta att Aftonbladets blogginlägg baserades på 7 artiklar. Eftersom jag inte visste det så tittade jag på samtliga 21 huvudartiklar på Aftonbladet ledare under vecka 40.

Resultatet av min genomgång visar att endast 9% av det totala antalet sociala interaktioner på Facebook är riktiga delningar. 16% är kommentarer och 75% är gillningar. (För 21 artiklar, 52958 interaktioner varav 4553 delningar, 39623 gillningar, 8782 kommentarer). Proportionerna stämmer väl överens med Aftonbladets egna siffror.

Av det totala antalet interaktioner är alltså kommentarerna en ganska liten andel. Men de får en stor effekt på antalet gillningar eftersom siffran för gillningar inkluderar både gillningar på Facebook och gillningar på artikelkommenterar gjorda med Facebook Comments. På till exempel den här artikeln har det kommit 24 kommentarer med sammanlagt 108 gillningar. Det är nästan exakt hälften av artikelns alla gillningar och en tredjedel av de totalt 310 interaktionerna. Ungefär så ser det ut på fler artiklar.

En genomgång av kommentarer på 5 av dessa 21 artiklar visar att antal kommentarer plus gillningar på kommentarer utgör 57% av de totala Facebook-interaktionerna. Alltså, ungefär hälften av alla sociala interaktioner uppstår som en följd av läsarkommentarer (totalt ca 16% i kommentarer och ungefär 35-40% av gillningar till artikelkommentarer).

Man kan alltså som en mycket grov tumregel titta på en ledarartikel på Aftonbladet och se siffran bredvid Facebook-knappen och utgå från att ungefär hälften av siffran är ett resultat av att man har Facebook Comments.

Det jag dock tycker är värt att påpeka att man inte ska kalla dessa interaktioner för delningar, då de består av både delningar, gillningar och kommentarer. Det är inte alltid glasklart med hur olika interaktioner registreras, men i huvudsak anser jag att min genomgång är korrekt. Riktiga delningar utgör i exemplet ovan endast 9% av den totala siffran. Denna beskrivning blir då direkt felaktig. Sedan finns inget vedertaget begrepp att använda istället, men sociala interaktioner är ett förslag (cred: @danouc).

Uppdaterat: Även Hampus Brynolf och Emanuel Karlsten bloggar om detta.

Fotnot: statistiken framtagen med SharedCount och Facebook Share Counter. Aftonbladets egen sammanställning har skett via Linktally. När jag dubbelkollade de 21 artiklarna i mitt test ovan med Linktally framkom att av 54464 reaktioner kom 52959 från Facebook, dvs ca 97%). De data jag använt kan du hitta här: http://www.scribd.com/doc/175034316/Aftonbladet-Delningar-till-sociala-medier

Vanligare att flickor blir offer för nätmobbning enligt ny studie

Det stora Instagram-målet i Göteborg satte fenomenet nätmobbning ordentligt på agendan i Sverige, men ännu är forskningen på området begränsad. Speciellt om man tänker på studier av eventuelle könsskillnader när det gäller mobbning via sociala nätverk och annan nätrelaterad mobbning. I veckan har dock Linda Beckman disputerat på Universitetet i Karlstad med en avhandling med rubriken ”Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents – Gender differences and associations with mental health”.

En av frågeställningarna i avhandlingen var att försöka utröna om det finns skillnader i beteenden mellan pojkar och flickor när det gäller nätmobbning. I studien undersöktes ungdomar mellan 13 och 15 år.

Studien av mer traditionell mobbning visar att det inte finns några könsskillnader alls bland traditionella mobbningsoffer. Det är alltså i princip lika vanligt att flickor och pojkar mobbas. Vidare var det en större sannolikhet att pojkar var traditionella mobbare jämfört med flickor.

Vanligare att flickor nätmobbas
I Beckmans studie framkom att det vid nätmobbning istället var större sannolikhet att flickor nätmobbas medan det inte var någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på att nätmobba andra. Sannolikheten var också större att pojkar samtidigt var både mobbare och offer (bully-victims) vid traditionell mobbning jämfört med flickor, medan sannolikheten för flickor att vara både mobbare och offer (nätbully-victims) vid nätmobbning var större jämfört med pojkar.

I korthet innebär det att flickor utgör en större andel av både mobbare och offer vid nätmobbning än vid traditionell mobbning, procentuellt sett.

En anledning till den ökade representationen av flickor i nätmobbning kan enligt Beckman vara att pojkar traditionellt är överrepresenterade i fysisk mobbning medan det vid verbal mobbning inte finns några könsskillnader. Nätmobbningen ligger således närmare den verbala mobbningen i sin karaktär. Detta påstående stöds till exempel i Skolverkets stora genomgång Utvärdering av metoder mot mobbning:

”Mobbning bland pojkar handlar i stor utsträckning om öppen och fysisk aggressivitet medan problematiken bland flickor mer handlar om social utfrysning och verbala kränkningar.”

Vid framtida arbete med att motverka nätmobbning kan det alltså finnas skäl att fästa särskild vikt vid flickor och deras situation.

Beckmans studie är intressant och även de övriga delarna är läsvärda, t ex om att det fanns ett samband mellan mobbning och psykosomatiska besvär samt att ungdomar med funktionshinder löpte större risk att bli både mobbare och offer (bully-victims).

Här finns avhandlingen i sin helhet:

Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents by kullin

Bild från Flickr.

Undvik Facebook-tävlingar som inte fungerar i mobilen

Redan för ett knappt år sedan berättade Mark Zuckerberg att fler loggar in på Facebook via mobilen än via datorn. Det innebär bland annat att om du ska optimera Facebook-närvaron för någon form av uppkoppling så är det via mobilen. Men naturligtvis bör man utgå från att det man publicerar på Facebook ska fungera oavsett med vilken typ av enhet som besökaren använder.

Idag såg jag ett sponsrat inlägg från datortillverkaren Acer som hänvisade till en tävling. Problemet är bara att när jag klickar på länken i mobilen så kommer man bara till Acer Sveriges Facebooksida. Hur jag än bär mig åt så kan jag inte delta i tävlingen eller ens se information om den via en mobil eller läsplatta. Samma länk har publicerats tre gånger sedan 10 september och inte ens när användare kommenterar i posterna att det inte fungerar så får man någon vägledning av företaget.

Givetvis är det synd att spendera pengar på en tävling och annonsering på Facebook och samtidigt diskvalificera kanske hälften av besökarna från att delta. Vad som händer när man klickar på länken via datorn är att man hänvsisas till en app-sida på Acer Sveriges Facebooksida. De bra verktyg som finns att tillgå för att skapa Facebook-appar ger användaren två olika länkar, en för mobil och en för dator. Med en så enkel lösning kan du dubbla din räckvidd för liknande tävlingar.

Fotnot: Huruvida själva tävlingen ens fungerar i mobilen har jag alltså inte kunnat utforska men av allt att döma så fungerar den inte.

Flygplatser vanligast när svenskar checkar in med Facebook

I maj 2013 tittade jag närmare på vilka typer av platser som var vanligast när svenskar checkar in med hjälp av Facebook. Av de 100 platser med flest incheckningar som sajten Socialbakers analyserar var det vanligast att checka in på hotell och restauranger, följt av flygplatser och köpcentrum (platser i huvudsak för shopping). I stora drag dominerade platser förknippade med resor (flygplatser, tågstationer, tunnelbanestationer), nöjen (bio, idrottsevenemang, kultur, nöjesparker) och shopping.

Nu har det gått drygt två år sedan dess och nu har det blivit lite mer etablerat att checka in. Samma mönster går igen, även om det allra vanligaste nu är att berätta när man är på en flygplats, följt av hotell/restaurang och idrottsanläggning/konsert. Att den sistnämnda gruppen ökat kraftigt är inte så konstigt då det har byggts ett antal nya stora arenor de senaste två åren som anordnat en mängd stora arrangemang, fotbollsmatcher och konserter.

Undersöker vi istället topp 100 baserat på hur många platser som varje kategori innehåller, så ser vi att det är hotell/restaurang som ligger i topp med idrottsanläggning/konsert och shopping på andra plats. Det är naturligt då några få platser som Arlanda har ca 20 miljoner besökare per år och därmed kan dra enskilt fler incheckningar än en restaurang.

Precis som tidigare så är det alltså vanligare att berätta om när vi är på resa, ute på nöjen eller shoppar. Värt att notera är att detta dock bara gäller de 100 platser med flest incheckningar som Socialbakers analyserar. Skulle man analysera fler platser så kan man få ett annat resultat. Indelningen i grupper är vald av mig och kan förstås diskuteras. Men likväl är det intressant att studera vad vi väljer att berätta om (och inte berätta om) i sociala medier. Det säger en del om vilken bild av oss själva vi vill förmedla.