14-åring snuvade den svenska börsjätten på Instagram-namnet

Både företag som är aktiva i sociala medier och de som inte är det behöver värna sina varumärken på nätet. Varumärken bör skyddsregistreras för att kunna aktiveras senare då det inte är självklart att ett företag kan få tillgång till ett upptaget kontonamn. Ofta kan ett företag dela varumärke med både individer och andra företag internationellt. Vidare är en enhetlig namnstrategi att föredra så att det blir lätt att hitta företaget i sociala medier och inte minst för att klargöra vad som är ett officiellt konto och vad som är parodikonton eller konton som vill svärta ned företaget. Till exempel heter Coop (Coop Sverige AB), där jag är ansvarig för sociala medier, @CoopSverige på i princip alla viktiga sociala nätverk.

Svenska företag är dock inte alltid helt framgångsrika när det gäller att skydda sina namn på viktiga sociala nätverk. Jag tittade närmare på hur de tio största svenska börsföretagen (baserat på börsvärde sista december 2012) lyckats med sina varumärken på Instagram.

Bara H&M arbetar aktivt med sitt ”riktiga” namn på Instagram
Av dessa tio är det endast ett bolag som aktivt arbetar med ett konto som heter samma som företaget. H&M är mycket professionella i sin närvaro på sociala medier och har säkrat upp @hm på både Instagram, Twitter och Facebook. Däremot heter företaget ”hennesandmauritz” på Youtube. Nu är detta säkerligen inget större problem då användare lär hitta H&M på Youtube ändå.

I andra fall är det dock svårare att hitta officiella konton. En googling på TeliaSoneras konto på Twitter visar som första träff @teliasonera som är ett inaktivt konto som antagligen inte tillhör företaget. Istället heter företagets konto @TLSN_media vilket inte är enkelt att hitta. (Telias konton finns här.)

Ericsson Instagram

Minst fyra konton tillhör någon annan 
Av de övriga börsbolagen i listan nedan är det ett företag som verkar ha gjort en registrering och har sitt konto vilande. Handelsbanken har lagt upp information på sin profil på Instagram som visar att företaget har tillgång till namnet, men just nu inte är aktivt. Övriga åtta bolag har inte vad vi utifrån kan se tillgång till sina företagsnamn på Instagram. Fyra konton går inte att avgöra om de tillhör företag medan de sista fyra helt klart tillhör någon annan.

Fjortonårige Tobias är ”Ericsson” på Instagram
I värsta fall är det alltså hela 8 av de 10 största svenska börsbolagen som inte har kontroll över sina varumärken på Instagram. Ericsson, som i nuläget har ett börsvärde på ca 288 miljarder kronor, har blivit snuvade på sitt namn av en fjortonåring. Tobias Ericsson är innehavare av @ericsson och han var, om informationen i hans profil stämmer, ännu yngre när registreringen gjordes. Exakt vem han är går inte att avgöra snabbt då profilen är privat.

1. Hennes & Mauritz – http://instagram.com/hm – Företaget är aktivt.
2. Nordea Bank – http://instagram.com/nordea – Inaktivt. Går ej att avgöra vem som har kontot.
3. Ericsson – http://instagram.com/ericsson – Innehas av annan användare.
4. Atlas Copco – http://instagram.com/atlascopco – Innehas av annan användare.
5. Telia Sonera AB – http://instagram.com/telia och http://instagram.com/teliasonera – Det första innehas av annan användare medan det andra är inaktivt men det inte går att avgöra vem som har konto.
6. AB Volvo – http://instagram.com/volvo – Innehas av annan användare.
7. Svenska Handelsbanken – http://instagram.com/handelsbanken – Vilande. Innehas av företaget.
8. Swedbank – http://instagram.com/swedbank – Inaktivt. Går ej att avgöra vem som har kontot.
9. Sandvik AB – http://instagram.com/sandvik – Inaktivt. Går ej att avgöra vem som har kontot.
10. Investor – http://instagram.com/investor – Innehas av annan användare.

Sammanställning ovan visar alltså endast konton som heter samma som varumärket. Det går givetvis att vara framgångsrik med en annan namnstrategi, inte minst Volvo har ju visat sig vara extremt duktiga på sociala medier. Men företag bör åtminstone göra medvetna val så att namnstrategier på nätet inte styrs av slumpen eller av vanliga konsumenter.

Fotnot: Jag heter @kullin på Instagram.

Läs också: Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram

Pressbyråns nyårslöfte var en reklambluff

pressbyrån reklam annons Pressbyrån gick vid nyår ut med helsidesannonser med det starka och något förvånande budskapet att de skulle sluta göra reklam för onyttiga varor. Budskapet var givetvis sympatiskt, hälsotrenden med nyttig och ekologisk mat är påtaglig idag. Men samtidigt kände jag att själva idén var lite märklig, de skulle alltså sluta marknadsföra en stor del av sitt sortiment men ändå fortsätta att sälja det. Dessutom förknippar åtminstone jag Pressbyrån mer med en glass, en bulle eller chokladbit på väg hem från jobbet än äpplen och knäckebröd, men det kanske mest beror på mig själv.

Nu har vi dock fått svaret på vad deras plan var. De hade aldrig tänkt hålla löftet från första början. Planen var att gradvis bryta mot löftet för att skapa uppmärksamhet.

Efter en vecka höll de fortfarande masken och låtsades hålla löftet. Inte en onyttig sak så långt ögat når! Från Facebook:

pressbyrån annons facebook

Redan efter två veckor kom första tecknet på att kampanjens idé inte var vad den såg ut att vara. Då annonserade de med budskapet ”en liten kanelbulle kan väl inte skada?”. Från Facebook:

pressbyrån annons facebook

Idag går de all in med bullarna. På Facebook la Pressbyrån nyss up en ny omslagsbild med en stor mängd bullar med ett stort ”Förlåt!”. Se även Instagram. De har ju så mycket gott att de inte kunde hålla sig längre.

pressbyrån annons facebook

Givetvis var detta tanken från första början. Så dålig disciplin har ingen marknadsavdelning att man inte kan hålla en planerad strategi i mer än tre veckor. Alternativet, dvs att de ändrat strategi efter tre veckor är givetvis ännu värre.

Det är reklambluff från start till mål. Reklamen genererar diskussioner om Pressbyrån i förtjänad media, dvs vi twittrar, bloggar och facebookar om företaget, de får gratis omnämnanden på ett sätt som en ordinär annons aldrig skulle ge.

Men nu räknar de med att vi ska förlåta dem. De har ju så mycket gott därinne i sin butik. Men effekten kan mycket väl bli negativ. Ett varumärke är ett förtroendekapital. Varumärken växte fram för att vi skulle kunna se skillnad på en tillverkares produkt och en annans. Vi kan därmed lita på innehållet och att det finns någon att hålla ansvarig i händelse av problem. Ett varumärke är ett löfte och vi konsumenter sätter tillit till de varumärken vi lärt känna. Vi vet att de uppfyller våra förväntningar, vi köper fler gånger och blir lojala. Företaget kan ta ut ett högre pris om förtroendet för varumärket är högt.

På sin sajt kommunicerar de vidare med budskapet att de har ”mellanmål som håller vad du lovat”. Men löften verkar inte vara till för att hållas. Vad Pressbyrån har gjort är att medvetet ljuga sina kunder rätt upp i ansiktet. Varför ska vi någonsin tro på något Pressbyrån säger eller gör igen?

Kritik i sociala medier – om hur Goliat försvarar sig mot David

Författaren Malcolm Gladwell är aktuell med boken ”David och Goliat”, som släpps i Sverige på tisdag. Han gästade Skavlan i fredags och pratade en del om både berättelsen ur Bibeln och moderna referenser till metaforen. Jag kommer att tänka på denna metafor när jag läser ett blogginlägg om ett varumärkesintrång som ett litet företag gjort sig skyldig till. Kafferostare Per Nordby hade sålt kaffe under namnet Santa Maria vilket föranledde patentbyrån Awapatent att skicka ett brev där han informerades om att han gjort intrång på Santa Maria AB:s varumärke. Nordby som tydligen sålt kaffet i mycket liten skala tog till bloggen för att skriva ett syrligt blogginlägg om händelsen, inte helt utan glimten i ögat ska medges.

Blogginlägget fick viss uppmärksamhet och delades i sociala medier, i stort sett samtliga gav Nordby sitt stöd. Det är numera inte helt ovanligt att någon som i sak själv har begått ett fel, ”gråter ut” (i brist på bättre uttryck) i sociala medier och får sympatierna med sig. En huvudingrediens i en sådan anrättning är nästan alltid att David har en konflikt med Goliat och vi konsumenter tar nästan reflexmässigt Davids parti. David har rätt, Goliat har fel. David har gjort rätt, Goliat har gjort fel. Större företag som har någon form av dispyt med ett mindre företag eller en enskild konsument är per definition den onda parten.

Från Santa Marias Facebooksida:

santa maria

Trots att Santa Maria AB har juridiken på sin sida och inte verkar ha uppträtt otrevligt, så drar många konsumenter ”bojkottskortet”. Den här logiken är svår att arbeta mot om man som företag alltid hamnar i det onda facket.

I fallet Santa Maria är det flera saker som är tydliga:

– Varumärket Santa Maria är registrerat i klass 30, som inkluderar kaffe. Varumärkesinnehavare är Santa Maria AB.

– Nordby har sålt kaffe med varumärke Santa Maria och har därmed gjort sig skyldig till varumärkesintrång.

– Santa Maria AB måste agera på intrånget för att inte försämra sina möjligheter att i framtiden skydda sin registrering i klassen. Enligt varumärkeslagen så måste en rättighetsinnehavare som känner till ett intrång agera inom fem år, annars kan man i ett senare läge inte stoppa produkten. Och det går inte att veta hur stor en produkt blir i framtiden, därför måste man sätta stopp för intrång direkt, även om de är mycket små.

– Nordby verkar inte gilla tillvägagångssättet, han tycker att de kunde ringt istället. Det kanske de borde gjort, men varumärkesinnehavaren måste kunna dokumentera att man kontaktat företaget som gör intrång och därför krävs det att kontakten sker per brev eller mejl. Annars går det inte att bevisa i efterhand.

Klokt agerat av Santa Maria
Vi tar som sagt ofta den lilla människans parti även när den har helt fel. I just det här fallet verkar dock Santa Maria AB hanterat svårigheten på ett mycket bra sätt, genom att deras vd valt att skriva ett personligt svar till Nordby för att ge sin syn på saken. Brevet är också skrivet som ett öppet brev. Han viker inte en tum från juridiken och sakfrågan men visar ändå mänsklighet genom att ta sig tiden att svara på ett personligt sätt både via mejl och telefon. Därmed tog historien snabbt slut och en större storm av kritik kunde undvikas.

Företaget la också snabbt upp informationen på sin Facebooksida:

santa maria

Så hanterar du en konflikt med ”David”
Stora företag brottas ofta med den här problematiken, dvs hur gör jag när sociala medier stormar emot mig, trots att jag har rätt och de andra fel? En lärdom av Santa Marias arbete är att:

– agera snabbt – ha en bra omvärldsbevakning så att du snabbt får reda på när man pratar om ditt företag i sociala medier, se sedan till att agera innan kritiken sprids allt för långt.

– tveka inte i sakfrågan – du har rätt i sak, du bör inte ändra ståndpunkt bara för att det viner lite i sociala medier.

– visa mänsklighet – du kommer långt med ett personligt tilltal, visa att det finns människor av kött och blod bakom företagsfasaden.

– agera transparent – vänd sociala mediers särdrag till din fördel, visa att du inte har något att dölja och inte är rädd att föra debatten inför öppna ridåer.

Konsumenter lär fortsätta att ta parti för den minsta parten i en konflikt, men stora företag som vågar ta en öppen debatt har mycket att vinna. De som tvekar eller ger efter blir lätta byten för den nyvunna konsumentmakten på nätet.

Svenska företag ligger efter med mobilanpassade sajter

Smartphone as Child Toy I en undersökning av 100 svenska börsbolag (Large Cap-listan samt halva Mid Cap) visade det sig att bara drygt hälften (56 %) av företagen hade någon form av mobilanpassning av sin sajt. Endast 22 av 100 företag har en följsam eller responsiv sajt (där design och innehåll som automatiskt anpassar sig efter besökarens enhet). Det är förvånansvärt få av dessa stora företag som har anpassat sin sajt efter den väldigt tydliga trend att allt större andel av våra besök på webben sker via en annan enhet än en dator.

Tyvärr är det också så att de tunga i branschen som delar ut priser till bästa webbsidor inte heller premierar den här utvecklingen i någon större utsträckning. Då tänker jag i första hand på Internetworlds utmärkelse Topp 100 och Sveriges bästa sajter. I den kategori som jag själv jobbar inom, dvs matsajter, så är 3 av årets 5 nominerade samma som förra året. De företag som tagit krafttag med sina sajter har alltså knappast lyckats slå sig in här.

Av de 5 nominerade är endast en responsiv, en har en mobil version och de övriga tre har ingen mobilanpassning alls. Av de tre som inte är mobilanpassade ingår förra årets vinnare som stolt proklamerar ”Sveriges bästa matsajt” på sin sajt. Det går alltså utmärkt att vara bäst i klassen enligt Internetworld utan att ta hänsyn till mobilanvändare. En trist brist på utveckling och vi får hoppas att vi ser ändringar till nästa år.

Disclosure: jag arbetar på ett konkurrerande företag inom mat och livsmedel, och ja, vi har en responsiv matsajt.

Svenskar missnöjda med svar från företag i sociala medier

Det är knappast någon nyhet att konsumenter klagar på företag i sociala medier. Många företag använder Facebook och Twitter som kanaler för att lyssna på kunder och för att hantera rena kundtjänstärenden. Då är det naturligt att det förekommer kritik och kundproblem. Däremot kan man ibland bli bedrövad över tonen som många håller när de skriver till företag, men det är ett ämne för ett helt annat blogginlägg.

Tyvärr visar det sig att företag inte lyckas göra kunderna särskilt nöjda när de hanterar kundärenden via Facebook och andra sociala nätverk. Enligt en internationell rapport från företaget Interactive Intelligence så är 6 av 10 svenskar missnöjda med de svar de får från företag via sociala medier. Det är en högre andel missnöjda än generellt i undersökningen.

kundtjänst sociala medier

Rapporten uppger också att efter kontakten med företaget så skulle 62 procent av svenskarna dela en dålig eller mycket dålig kundtjänstupplevelse på nätet medan 49 procent skulle dela en bra upplevelse.

kundtjänst i sociala medier statistik

Tyvärr gör en otydlig formulering i pressmaterialet att denna siffra kan misstolkas. Det är alltså inte så att 62 procent klagar generellt i dessa kanaler utan 62 procent skulle dela en negativ kundtjänstupplevelse. Det är en väsentlig skillnad, vilket tyvärr Computer Sweden missat i sin notis här. Frågan som besvarades var alltså ”Vad skulle få dig att dela en kundtjänst- eller supporterfarenhet i sociala medier?” och inget annat.

73 procent av svenskarna delar sina erfarenheter av kundtjänsten via sin egen Facebook-sida medan 40 procent delar den på företagets Facebook-sida.

Vi tenderar alltså att vara mer benägna att dela en negativ upplevelse än en positiv så det kan finnas skäl för svenska företag att öka fokus på kvalitet i kundkontakt via sociala nätverk. Även svarstiden är ett område där svenska företag ligger efter, åtminstone efter norska företag. En inte alltför vild gissning är att kundtjänst på Facebook och Twitter blir ett av de stora utvecklingsområdena för svenska företag under 2014.

Fotnot: I undersökningens material som går att ladda ner från företagets sajt, så framgår inte hur de 62 procenten, som är en sammanslagning av 26 procent ”dålig upplevelse” och 36 procent ”förfärlig upplevelse”, har räknats ihop. Om det har gått att svara ”ja” på båda dessa alternativ så blir ju inte den sammanlagda andelen 62 procent. Jag antar därför att så inte är fallet. Vidare ska urvalet vara statistiskt säkerställt för varje marknad, men jag förhåller mig något tveksam då rapporten baseras på 1407 respondenter varav endast 11 procent kommer från Sverige.