I undersökningen ”Norske virksomheters bruk av sosiale medier” som genomförs av norska Dataforeningen och tidningen Kampanje, kritiseras konsulter inom sociala medier för att vara alltför osynliga utanför sin egen krets. Två grupper av respondenter har svarat på en rad frågor, den ena gruppen är en tillfällig panel (kallad ”färskingarna”) och den andra är gruppen ”experter” som registrerat sig via Dataforeningen och Kampanje.
På frågan vilka verksamheter som respondenterna anser vara duktiga på sociala medier, svarar 89% av ”färskingarna” och 47% av ”experterna” – vet inte.
– Om disse miljøene ikke klarer å markedsføre egen virksomhet og kompetanse, hvordan kan de da effektivt hjelpe sine oppdragsgivere i å utnytte ulike muligheter som bruk av sosiale medier kan gi? Bransjen vil være godt tjent med å fokusere på hva som gir resultater, om det er i markeds- og kundeprosesser eller dialog med ansatte eller leverandører, fremfor å snakke om tekniske løsninger, säger Leif Henrik Husom i Perceptor som varit med och genomfört enkäten.
– At 47 prosent av de jeg oppfatter som Kampanjes kjernelesere svarer «vet ikke» når de blir bedt om å navngi hvem som er gode på dette så er det ikke bare skremmende, det er trist, säger Dataforeningens marknadsdirektör Edgar Valdmanis.
Kritiken är hård, bland annat menar man att debattinlägg och annan kommunikation är på tok för lång och att man argumenterar luddigt och diffust. Dessutom spekulerar man i om det är så att sociala medie-konsulterna mest pratar inom sin egen lilla bubbla.
– Er det slik at konsulentmiljøene innen sosiale medier svømmer rundt i sin egen andedam og får bekreftelser gjennom å kommunisere til ”menigheten”, undrar Husom.
Några konsultbyråer utmärker sig dock i undersökningen, till exempel Isobar, Creuna, Netlife Research, Making Waves och Gambit.
Om marknaden i Norge liknar den i Sverige så skulle jag gissa att det finns två huvudskäl till att så många har svårt att namnge konsultföretag som är bra på sociala medier. Den första är att många av dessa byråer är ganska nya och inte tillhör etablerade reklam- och PR-byråer som är kända bland en vidare krets. Det andra skälet kan vara att många av de som är duktiga rådgivare antingen är enmansföretagare eller kommunicerar via sociala medier som individer snarare än via sitt företag. Det gör det svårare att minnas enskilda företag men man kanske känner till individerna.
Oavsett om ovanstående bidrar till den dåliga kännedomen eller om det enbart är en oförmåga att kommunicera bredare, så är enkäten en tankeställare till konsultbyråer om att inte enbart predika genom sociala medier utan att även använda andra kanaler där man når andra än early adopters.
