Sociala medier ökar bland ideella organisationer

Sociala medier har länge varit viktigt för ideella organisationer och de brukar ha betydligt högre grad av engagemang på till exempel Facebook än företag. En amerikansk undersökning visar inte oväntat att dessa digitala kanaler fortsätter att öka i betydelse under 2016.

Enligt The 2016 Nonprofit Communications Trends Report så kommer även fortsättningsvis Facebook, Twitter och YouTube vara de tre viktigaste sociala medie-sajterna för ideella organisationer.

Det sociala nätverk som växer fortast i betydelse är Instagram och undersökningen drar slutsatsen att visuella sociala medier kommer används i än högre utsträckning, både foto och videosajter. Idella organisationer experimenterar mer med nätverk som Flickr (lite oväntat) och Periscope.

nonprofits_socialmedia

59% av organisationerna kommer att annonsera på Facebook under året, men summorna som de flesta tänker spendera är ganska små. Ändå är det intressant att insamlingsorganisationer gör bedömningen att köpta ytor på Facebook är en komponent i sociala medie-mixen.

Facebook är den dominerande kanalen och organisationerna publicerar innehåll väldigt frekvent. Hälften gör det minst en gång per dag och 21% till och med fler än en gång per dag.

 

Tendensdagen: Influencer marketing via sociala medier

Igår var jag på Tendensdagen 2015 som innehöll ett digert program om framtidens marknadsföring. Ett av passen var en presentation från Vigor Sörman, grundare av Youtube-nätverket Splay. Sörman redogjorde för de möjligheter som idag ges för varumärken att marknadsföra sig via opinionsbildare i sociala medier, även kallat influencer marketing.

Två orsaker uppgavs vara orsaken till framväxten av denna form av marknadsföring:

De nya digitala innehållsskaparna går om de traditionella medierna i räckvidd
Till exempel har Youtube-stjärnorna IJustWantToBeCool cirka 550.000 visningar per avsnitt, jämfört med programmet Spring på TV4 som når 385 000 tittare. Clara Henry har cirka 320.000 följare på Instagram medan tidningen Veckorevyn har en upplaga på 40.600 (en något orättvis jämförelse då VR har en stor räckvidd på nätet).

Traditionella annonsformat tappat i slagkraft
Unga idag kallas ”The skip generation” och 1 av 3 svenskar använder ad blockers, där yngre är klart överrepresenterade. För att nå dessa personer krävs nya former av marknadskommunikation.

De nya innehållskaparna är hela tiden i kontakt med sina fans, vilket skiljer dem från gamla tiders kändisar. Därmed byggs en mycket närmare relation mellan avsändare och mottagare, vilket också ger potential för högre engagemang i marknadsföringen.

Dessa unga videobloggare är också mycket mer än ”bara” youtubers då de expanderar sin närvaro till andra sociala nätverk och blir egna mediehus genom stark närvaro i bloggar, podcasts, Twitter, Instagram och så vidare. Exempel nedan återigen Clara Henry.

Splay visar upp imponerande siffror i sitt nätverk:

  • 2,5 miljarder visningar på Youtube
  • 16,5 miljoner prenumeranter på Youtube
  • 140 miljoner visningar per månad på Youtube
  • 76 miljoner följare på Instagram

Hög räckvidd och potentiellt högt engagemang ger goda möjligheter att nå ut till olika (främst yngre) målgrupper via digitala påverkare. Hög räckvidd är dock ingen garanti för högt engagemang. Beroende på vad man vill uppnå för mål i en kampanj är det viktigt att tänka igenom genomförande noga. Som exempel så vill jag gärna visa en influencer-kampanj för Tepe Munhygienprodukter (jag vet inte om denna gått via Splay).

Bara 40 tävlade med TePe
De genomförde en Instagram-tävling för sina tandpetare TePe EasyPick. För att nå ut med kampanjen så använde de minst 6 stycken populära instagrammare som postade bilder om tävlingen på sina konton. Dessa inkluderade Martin Melin, Katrin Zytomierska och tillsammans hade dessa personer 489.000 följare på Instagram. Räckvidden torde därmed ha blivit väldigt hög och tävlingsbilderna fick också ett par tusen likes per styck som mest.

martinmelininstagram

I tävlingen deltog dock färre än 40 bidrag. Trots en enorm exponering fallerade alltså tävlingen att leverera engagemang i tävlingen. Utfallet blev troligen dåligt på grund av flera faktorer som litet pris i förhållande till insats, höga krav på deltagande (måste inneha produkten, visa den på bild etc) och väldigt liten egen etablerad närvaro i sociala medier.

Marknadsföring via sociala medie-påverkare är här för att stanna. Men det krävs fortfarande ett professionellt genomförande för att fullt ut utnyttja potentialen i kanalerna.

Viktigt välja rätt hashtag på Instagram-tävlingar

roadtrip15 Jag har skrivit en del om marknadsföring på Instagram tidigare och trots att det idag är mycket vanligt med olika kampanjer på Instagram så fortsätter välkända varumärken att göra enkla misstag. Vid tävlingar är det viktigt att den hashtag som deltagare ska använda sig av är enkel och tydlig.

Dumt välja hashtag som redan används
Det man inte vill är att hashtaggen redan används på bilder som inte är tänkta att medverka i tävlingen för då blir det mycket svårare att välja en vinnare. Ett sådant exempel bjuder idag Odd Molly på när de tävlar ut ett presentkort på 500 euro. För att kunna vinna ska deltagare ange hashtag #intothewoods och tagga @oddmolly.

Men denna hashtag används redan av många som en allmän beskrivning för skogsbilder. Inte mindre än 279.000 bilder finns redan uppladdade under #intothewoods och en snabb koll på de senaste 10-15 bilderna så var det bara en som ville vara med i tävlingen.

Genom att använda en redan etablerad hashtag har Odd Molly gjort det oerhört svårt att hitta deltagarbilderna. Tävlingen pågår i mer än en vecka och det lär komma in hundratals om inte tusentals bilder under den tiden.

Visserligen kan de som hanterar Instagram-kontot se när det blir taggat med @oddmolly, men problemet är att i Instagram-appen ser du bara de senaste 80 (cirka) notifikationerna och det inkluderar även ”likes”. Så därför ser man inte heller där enkelt alla deltagande bilder.

Shell på roadtrip med tusentals andra
Samma misstag gjorde Shell när de drog igång sin sommarkampanj Roadtrip 2015. Där skulle bilderna taggas med #roadtrip2015 vilket förstås var en ganska generell hashtag där det just idag ligger ca 66.000 bilder. Som tur var kunde man ladda upp bilder via tävlingssajten också och jag är osäker på om det ens kom med några bilder via Instagram.

Min rekommendation är att alltid försöka hitta en unik hashtag och gärna då i kombination med varumärket. Det kan vara bra att be om att tagga företagets konto för det kan öka antalet följare men som tävlingsmoment hjälper det inte till, då är det bättre att använda företagsnamnet som en hashtag.

Detta gör det enklare både för deltagare och arrangör. Nu är det möjligt att det finns appar eller tjänster som kan filtrera ut taggar ur ett stort flöde men jag känner inte till något konkret exempel.

Fotnot: Läs gärna Fem tips för att lyckas med din Instagram-tävling

Utan bra vinster riskerar din Instagram-tävling att floppa

Jag gillar att studera hur företag arbetar med olika former av kampanjer i sociala medier och inte minst tävlingar på Instagram. Man kan lära sig mycket av hur företag lägger upp sina tävlingar. Jag skrev i höstas ett blogginlägg med titeln ”Fem tips för att lyckas med din Instagram-tävling”. Nu är det dags att lägga till ett sjätte tips till listan.

Ha bra vinster i din tävling
Det pågår ständigt hundratals olika tävlingar på nätet, allt från mindre bloggare som tävlar ut en liten sak till stora företag som anordnar kampanjer med fina priser som presentkort på resor, iPhone, iPad, kläder och så vidare. Det är med andra ord konkurrens om uppmärksamheten från konsumenter och bäst tävling får mest engagemang. När ett företag ordnar en tävling där privatpersoner förväntas publicera bilder under hashtags eller helt enkelt återpublicera företagets Instagram-bild, då ”köper” företaget exponering av konsumenterna. Detta är vad vi marknadsförare kallar förtjänad media (till skillnad från när företaget publicerar saker själv eller betalar för annonser).

Konsumenter är olika villiga att använda sina egna sociala medie-konton för att sprida varumärkesreklam. En del bryr sig inte ett dugg medan andra, som jag själv, är mer selektiv. Jag skulle till exempel inte spela in en filmsnutt där jag säger Guanabanana på Copacabana upprepade gånger, även om vinsten är 25.000 kr (exempel från Valio).

Men oavsett så är ”betalningen” för chansen att vinna att vi konsumenter ger företaget exponering på våra privata konton. För att detta ska kunna genomföras måste vinsten stå i rimlig proportion till vad konsumenten förväntas utföra. En för stollig uppgift kräver ett pris till högre värde. En tävling med allt för dåliga priser resulterar i att ingen vill delta. Det är helt enkelt inte värt det.

siaglassEtt sådant exempel är följande nyss avslutade Instagram-tävling från Sia Glass. Enligt ett vanligt koncept ska konsumenterna följa företagets konto, dela en bild på Instagram under en hashtag och är då med i tävlingen. Men i denna tävling var vinsten 10 stycken isskrapor med Sia Glass-reklam på. Ett sådant pris är i princip inte värt någonting (om man inte är ett stort fan av varumärket). Ett paket glass hade troligen varit en mer attraktiv vinst.

Fler vinster än tävlande
Resultatet då? Jo, enligt sajten Iconosquare blev man inte ens av med alla vinsterna. 8 deltagande bidrag i en tävling med 10 vinster.

Man behöver inte alltid ge bort dyra vinster för att en tävling ska engagera kunder men det finns ofta en lägsta nivå för när folk helt enkelt inte orkar engagera sig. Den nådde tydligen inte Sia Glass över denna gång.

 

Så lyckas du med Real-Time Marketing

u21 Den senaste tiden har det inte precis saknats nyheter som blivit virala i sociala medier. De hånfulla gesterna i U21-matchen mellan Sverige och Frankrike och den nu pågående ubåtsjakten är bara två exempel som på olika sätt blivit snackisar på Twitter och Facebook.

När en händelse blir så omtalad i sociala medier så försöker ofta företag haka på nyheten genom att twittra under en aktuell hashtag eller skapa sin variant av ett pågående meme. Den typen av ”news-jacking” kallar vi vanligtvis real-time marketing.

Konceptet går ut på att rida på en händelse som sprids snabbt i sociala medier i syfte att skapa uppmärksamhet för sitt varumärke. Framgångsrika exempel är den numera klassiska Oreo-tweeten vid strömavbrottet under Super Bowl och den nu ännu mer spridda tweeten från Kit Kat vid iPhones #bendgate.

Det finns för all del många dåliga exempel också, som den här från toalettpappertillverkaren Charmin vid nyheten om att brittiska prins William och prinsessan Kate fick barn.

Ännu vanligare är kanske att helt enkelt att tweeten blir ointressant, som i det här exemplet från vinter-OS som fick några enstaka retweets.

Alla dessa exempel är från utländska varumärken och om det nu finns några svenska fall där företag lyckats haka på virala snackisar så har de iallafall flugit under min radar. Så varför har inte real-time marketing tagit fart i Sverige?

Den här typen av sociala medie-aktiviteter kan antingen planeras inför stora händelser som OS, fotbolls-vm etc, eller göras spontant när ett meme tar fart på Twitter. För att lyckas anser jag att följande bitar bör finnas på plats:

Mod
Hakar man på en snackis finns alltid en risk att folk missuppfattar ett skämt eller tar illa upp för att en kommersiell spelare alltför uppenbart försöker rida på en nyhet. Man vet aldrig säkert vad som fungerar i sociala medier och det är också lite av charmen. Så det krävs ett visst mod att våga prova.

Relevans
Du måste kunna hitta en autentisk koppling till ditt varumärke annars blir ditt inspel ologiskt. De mest lyckade tweetsen är de som hittat en relevant detalj i händelsen som de sedan kopplat till sin produkt.

Snabbhet
En snackis kan vara över på en dag så om du ska kunna rida på en nyhet så måste du snabbt få ut ditt innehåll. De som har inflytande på Twitter påverkar andra i sin tur att retweeta och dessa personer ska du helst nå tidigt. Det är mindre effektivt att nå ut sent i snackisens livscykel då de flesta redan delat andra roliga tweets. Effekten blir större ju tidigare i utvecklingen du kan nå ut, under förutsättning att vår snackis nått en kritisk massa och faktiskt kan anses vara en blivande viral hit.

Humor
Ditt innehåll måste faktiskt vara roligt och ha tillräckligt kreativ höjd för att delas och retweetas. När ett meme uppstår så är folk extremt kreativa och det krävs av varumärken att de också är åtminstone hyggligt underhållande för att vi ska gilla deras innehåll annars uppnår vi ingen viral effekt.

Fanbase
Inte nödvändigt men sannolikheten att lyckas ökar är om du redan har en upparbetad skara följare som kan agera ambassadörer initialt. Har du dessutom en historia av att publicera innehåll med glimten i ögat så är det ännu bättre än om du normalt har en saklig och trist ton. Det går alltså att kratta manegen i förväg.

Därför har vi så få svenska case
Så varför ser vi inte fler exempel i Sverige? Det är givetvis svårt att avgöra men jag tror att en avgörande faktor är att vi är lite mindre vana att ta risker i marknadskommunikation. Konkurrensen i USA tex är mördande tuff och för att nå ut krävs det att man testar gränserna ordentligt och därför kan det vara så att globala och amerikanska varumärken historisk sett tvingats ta mer risker och därför är modigare.

En annan faktor som kan spela in är bristen på senioritet på kundsidan i Sverige när det gäller sociala medier. Jag upplever att många företag saknar erfarna kommunikatörer i ansvarsposition på den digitala sidan. För att lyckas med real-time marketing så krävs korta beslutsvägar och/eller mandat hos dem som driver kanalerna att själva ta beslut kring innehållet. Ska en junior redaktör söka interna tillstånd så tar processen alltför lång tid och tillfället försvinner. Finns ramarna och upparbetade processer redan klara då är det lättare att hinna få igenom otraditionella tweets och aktiviteter.

Har du sett några bra svenska exempel, kommentera gärna nedan.