Browsing articles in "marknadsföring"
Aug 20, 2015

Viktigt välja rätt hashtag på Instagram-tävlingar

roadtrip15 Jag har skrivit en del om marknadsföring på Instagram tidigare och trots att det idag är mycket vanligt med olika kampanjer på Instagram så fortsätter välkända varumärken att göra enkla misstag. Vid tävlingar är det viktigt att den hashtag som deltagare ska använda sig av är enkel och tydlig.

Dumt välja hashtag som redan används
Det man inte vill är att hashtaggen redan används på bilder som inte är tänkta att medverka i tävlingen för då blir det mycket svårare att välja en vinnare. Ett sådant exempel bjuder idag Odd Molly på när de tävlar ut ett presentkort på 500 euro. För att kunna vinna ska deltagare ange hashtag #intothewoods och tagga @oddmolly.

Men denna hashtag används redan av många som en allmän beskrivning för skogsbilder. Inte mindre än 279.000 bilder finns redan uppladdade under #intothewoods och en snabb koll på de senaste 10-15 bilderna så var det bara en som ville vara med i tävlingen.

Genom att använda en redan etablerad hashtag har Odd Molly gjort det oerhört svårt att hitta deltagarbilderna. Tävlingen pågår i mer än en vecka och det lär komma in hundratals om inte tusentals bilder under den tiden.

Visserligen kan de som hanterar Instagram-kontot se när det blir taggat med @oddmolly, men problemet är att i Instagram-appen ser du bara de senaste 80 (cirka) notifikationerna och det inkluderar även ”likes”. Så därför ser man inte heller där enkelt alla deltagande bilder.

Shell på roadtrip med tusentals andra
Samma misstag gjorde Shell när de drog igång sin sommarkampanj Roadtrip 2015. Där skulle bilderna taggas med #roadtrip2015 vilket förstås var en ganska generell hashtag där det just idag ligger ca 66.000 bilder. Som tur var kunde man ladda upp bilder via tävlingssajten också och jag är osäker på om det ens kom med några bilder via Instagram.

Min rekommendation är att alltid försöka hitta en unik hashtag och gärna då i kombination med varumärket. Det kan vara bra att be om att tagga företagets konto för det kan öka antalet följare men som tävlingsmoment hjälper det inte till, då är det bättre att använda företagsnamnet som en hashtag.

Detta gör det enklare både för deltagare och arrangör. Nu är det möjligt att det finns appar eller tjänster som kan filtrera ut taggar ur ett stort flöde men jag känner inte till något konkret exempel.

Fotnot: Läs gärna Fem tips för att lyckas med din Instagram-tävling

 

Feb 11, 2015

Utan bra vinster riskerar din Instagram-tävling att floppa

Jag gillar att studera hur företag arbetar med olika former av kampanjer i sociala medier och inte minst tävlingar på Instagram. Man kan lära sig mycket av hur företag lägger upp sina tävlingar. Jag skrev i höstas ett blogginlägg med titeln ”Fem tips för att lyckas med din Instagram-tävling”. Nu är det dags att lägga till ett sjätte tips till listan.

Ha bra vinster i din tävling
Det pågår ständigt hundratals olika tävlingar på nätet, allt från mindre bloggare som tävlar ut en liten sak till stora företag som anordnar kampanjer med fina priser som presentkort på resor, iPhone, iPad, kläder och så vidare. Det är med andra ord konkurrens om uppmärksamheten från konsumenter och bäst tävling får mest engagemang. När ett företag ordnar en tävling där privatpersoner förväntas publicera bilder under hashtags eller helt enkelt återpublicera företagets Instagram-bild, då ”köper” företaget exponering av konsumenterna. Detta är vad vi marknadsförare kallar förtjänad media (till skillnad från när företaget publicerar saker själv eller betalar för annonser).

Konsumenter är olika villiga att använda sina egna sociala medie-konton för att sprida varumärkesreklam. En del bryr sig inte ett dugg medan andra, som jag själv, är mer selektiv. Jag skulle till exempel inte spela in en filmsnutt där jag säger Guanabanana på Copacabana upprepade gånger, även om vinsten är 25.000 kr (exempel från Valio).

Men oavsett så är ”betalningen” för chansen att vinna att vi konsumenter ger företaget exponering på våra privata konton. För att detta ska kunna genomföras måste vinsten stå i rimlig proportion till vad konsumenten förväntas utföra. En för stollig uppgift kräver ett pris till högre värde. En tävling med allt för dåliga priser resulterar i att ingen vill delta. Det är helt enkelt inte värt det.

siaglassEtt sådant exempel är följande nyss avslutade Instagram-tävling från Sia Glass. Enligt ett vanligt koncept ska konsumenterna följa företagets konto, dela en bild på Instagram under en hashtag och är då med i tävlingen. Men i denna tävling var vinsten 10 stycken isskrapor med Sia Glass-reklam på. Ett sådant pris är i princip inte värt någonting (om man inte är ett stort fan av varumärket). Ett paket glass hade troligen varit en mer attraktiv vinst.

Fler vinster än tävlande
Resultatet då? Jo, enligt sajten Iconosquare blev man inte ens av med alla vinsterna. 8 deltagande bidrag i en tävling med 10 vinster.

Man behöver inte alltid ge bort dyra vinster för att en tävling ska engagera kunder men det finns ofta en lägsta nivå för när folk helt enkelt inte orkar engagera sig. Den nådde tydligen inte Sia Glass över denna gång.

 

Kategorier: case marknadsföring

 

Okt 22, 2014

Så lyckas du med Real-Time Marketing

u21 Den senaste tiden har det inte precis saknats nyheter som blivit virala i sociala medier. De hånfulla gesterna i U21-matchen mellan Sverige och Frankrike och den nu pågående ubåtsjakten är bara två exempel som på olika sätt blivit snackisar på Twitter och Facebook.

När en händelse blir så omtalad i sociala medier så försöker ofta företag haka på nyheten genom att twittra under en aktuell hashtag eller skapa sin variant av ett pågående meme. Den typen av ”news-jacking” kallar vi vanligtvis real-time marketing.

Konceptet går ut på att rida på en händelse som sprids snabbt i sociala medier i syfte att skapa uppmärksamhet för sitt varumärke. Framgångsrika exempel är den numera klassiska Oreo-tweeten vid strömavbrottet under Super Bowl och den nu ännu mer spridda tweeten från Kit Kat vid iPhones #bendgate.

Det finns för all del många dåliga exempel också, som den här från toalettpappertillverkaren Charmin vid nyheten om att brittiska prins William och prinsessan Kate fick barn.

Ännu vanligare är kanske att helt enkelt att tweeten blir ointressant, som i det här exemplet från vinter-OS som fick några enstaka retweets.

Alla dessa exempel är från utländska varumärken och om det nu finns några svenska fall där företag lyckats haka på virala snackisar så har de iallafall flugit under min radar. Så varför har inte real-time marketing tagit fart i Sverige?

Den här typen av sociala medie-aktiviteter kan antingen planeras inför stora händelser som OS, fotbolls-vm etc, eller göras spontant när ett meme tar fart på Twitter. För att lyckas anser jag att följande bitar bör finnas på plats:

Mod
Hakar man på en snackis finns alltid en risk att folk missuppfattar ett skämt eller tar illa upp för att en kommersiell spelare alltför uppenbart försöker rida på en nyhet. Man vet aldrig säkert vad som fungerar i sociala medier och det är också lite av charmen. Så det krävs ett visst mod att våga prova.

Relevans
Du måste kunna hitta en autentisk koppling till ditt varumärke annars blir ditt inspel ologiskt. De mest lyckade tweetsen är de som hittat en relevant detalj i händelsen som de sedan kopplat till sin produkt.

Snabbhet
En snackis kan vara över på en dag så om du ska kunna rida på en nyhet så måste du snabbt få ut ditt innehåll. De som har inflytande på Twitter påverkar andra i sin tur att retweeta och dessa personer ska du helst nå tidigt. Det är mindre effektivt att nå ut sent i snackisens livscykel då de flesta redan delat andra roliga tweets. Effekten blir större ju tidigare i utvecklingen du kan nå ut, under förutsättning att vår snackis nått en kritisk massa och faktiskt kan anses vara en blivande viral hit.

Humor
Ditt innehåll måste faktiskt vara roligt och ha tillräckligt kreativ höjd för att delas och retweetas. När ett meme uppstår så är folk extremt kreativa och det krävs av varumärken att de också är åtminstone hyggligt underhållande för att vi ska gilla deras innehåll annars uppnår vi ingen viral effekt.

Fanbase
Inte nödvändigt men sannolikheten att lyckas ökar är om du redan har en upparbetad skara följare som kan agera ambassadörer initialt. Har du dessutom en historia av att publicera innehåll med glimten i ögat så är det ännu bättre än om du normalt har en saklig och trist ton. Det går alltså att kratta manegen i förväg.

Därför har vi så få svenska case
Så varför ser vi inte fler exempel i Sverige? Det är givetvis svårt att avgöra men jag tror att en avgörande faktor är att vi är lite mindre vana att ta risker i marknadskommunikation. Konkurrensen i USA tex är mördande tuff och för att nå ut krävs det att man testar gränserna ordentligt och därför kan det vara så att globala och amerikanska varumärken historisk sett tvingats ta mer risker och därför är modigare.

En annan faktor som kan spela in är bristen på senioritet på kundsidan i Sverige när det gäller sociala medier. Jag upplever att många företag saknar erfarna kommunikatörer i ansvarsposition på den digitala sidan. För att lyckas med real-time marketing så krävs korta beslutsvägar och/eller mandat hos dem som driver kanalerna att själva ta beslut kring innehållet. Ska en junior redaktör söka interna tillstånd så tar processen alltför lång tid och tillfället försvinner. Finns ramarna och upparbetade processer redan klara då är det lättare att hinna få igenom otraditionella tweets och aktiviteter.

Har du sett några bra svenska exempel, kommentera gärna nedan.

 

Okt 16, 2014

Bluffmakare lockar med U2-konsert på Facebook

Det finns gott om tävlingar och utlottningar på Facebook som utlovar fantastiska priser som resor och annat. Är man ett hard core fan av rockgruppen U2 så är det klart att man lätt går på följande meddelande som just nu cirkulerar på Facebook.

”Är du Sveriges största U2 fan? Vill du få möjligheten att vinna 4 gratis biljetter till U2 Konsert? Klicka på bilden för att delta.”

u2facebook

En Facebook-sida som kallas Live Musik Sverige ligger bakom. Men U2 har inte ens utannonserat någon turné ännu och än mindre konsert i Sverige. Om inte alla särskrivningar får dig att reagera så bör du dubbelkolla på U2:s sajt om de ens har några konsert. Fler varningsklockor ringer när den påstådda webbadressen ”LIVEMUSIC.SE/U2″ inte stämmer. Länken funkar inte och sajten tillhör ett annat företag. Live Musik Sverige på Facebook har bara funnits sedan i slutet av augusti och har knapphändigt med information på sin sida. Allt signalerar bluff alltså.

Klickar man på tävlingslänken så skickas du via en sajt som ägs av skojarna på Euroads vidare till sajten ”Deltagarklubben”. Där är det plötsligt inte U2-biljetter du tävlar om utan fyra konsertbiljetter till valfri konsert. Hela upplägget går ut på att samla in kontaktuppgifter som Euroads sedan säljer vidare till en mängd mindre nogräknade företag. Fyller du i dina uppgifter ger du alltså ditt samtycke till att bli kontaktad av en strid ström av säljare. Och jag har aldrig hört talas om någon som faktiskt har vunnit någon av alla dessa drömvinster.

Som alltid, tänk kritiskt och dela inte vidare länkar som du inte vet är legitima. Läs gärna mer om skojföretag som Euroads och Planet49 GmbH här hos InternetSweden.se.

 

Jan 24, 2014

Pressbyråns nyårslöfte var en reklambluff

pressbyrån reklam annons Pressbyrån gick vid nyår ut med helsidesannonser med det starka och något förvånande budskapet att de skulle sluta göra reklam för onyttiga varor. Budskapet var givetvis sympatiskt, hälsotrenden med nyttig och ekologisk mat är påtaglig idag. Men samtidigt kände jag att själva idén var lite märklig, de skulle alltså sluta marknadsföra en stor del av sitt sortiment men ändå fortsätta att sälja det. Dessutom förknippar åtminstone jag Pressbyrån mer med en glass, en bulle eller chokladbit på väg hem från jobbet än äpplen och knäckebröd, men det kanske mest beror på mig själv.

Nu har vi dock fått svaret på vad deras plan var. De hade aldrig tänkt hålla löftet från första början. Planen var att gradvis bryta mot löftet för att skapa uppmärksamhet.

Efter en vecka höll de fortfarande masken och låtsades hålla löftet. Inte en onyttig sak så långt ögat når! Från Facebook:

pressbyrån annons facebook

Redan efter två veckor kom första tecknet på att kampanjens idé inte var vad den såg ut att vara. Då annonserade de med budskapet ”en liten kanelbulle kan väl inte skada?”. Från Facebook:

pressbyrån annons facebook

Idag går de all in med bullarna. På Facebook la Pressbyrån nyss up en ny omslagsbild med en stor mängd bullar med ett stort ”Förlåt!”. Se även Instagram. De har ju så mycket gott att de inte kunde hålla sig längre.

pressbyrån annons facebook

Givetvis var detta tanken från första början. Så dålig disciplin har ingen marknadsavdelning att man inte kan hålla en planerad strategi i mer än tre veckor. Alternativet, dvs att de ändrat strategi efter tre veckor är givetvis ännu värre.

Det är reklambluff från start till mål. Reklamen genererar diskussioner om Pressbyrån i förtjänad media, dvs vi twittrar, bloggar och facebookar om företaget, de får gratis omnämnanden på ett sätt som en ordinär annons aldrig skulle ge.

Men nu räknar de med att vi ska förlåta dem. De har ju så mycket gott därinne i sin butik. Men effekten kan mycket väl bli negativ. Ett varumärke är ett förtroendekapital. Varumärken växte fram för att vi skulle kunna se skillnad på en tillverkares produkt och en annans. Vi kan därmed lita på innehållet och att det finns någon att hålla ansvarig i händelse av problem. Ett varumärke är ett löfte och vi konsumenter sätter tillit till de varumärken vi lärt känna. Vi vet att de uppfyller våra förväntningar, vi köper fler gånger och blir lojala. Företaget kan ta ut ett högre pris om förtroendet för varumärket är högt.

På sin sajt kommunicerar de vidare med budskapet att de har ”mellanmål som håller vad du lovat”. Men löften verkar inte vara till för att hållas. Vad Pressbyrån har gjort är att medvetet ljuga sina kunder rätt upp i ansiktet. Varför ska vi någonsin tro på något Pressbyrån säger eller gör igen?

 

Sidor:1234»

Arkiv