Förhandsvisning saknas på LinkedIn för stora svenska medier

En viktig detalj för att väcka intresse och driva trafik till nyhetsartiklar vid delning i sociala medier är att bild, rubrik och ingress förhandsvisas i inlägget. Alltså om du delar en länk så suger i normala fall plattformen upp bild och text som gör att du lockas att klicka dig vidare. Nu visar det sig att denna funktion för tillfället inte fungerar för några av Sveriges största medier.

Artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT, Aftonbladet eller Expressens visar inte längre några förhandsvisningar när de delas på LinkedIn, vilket förstås gör att viljan att dela dem vidare minskar. Så här ser det ut just nu när man försöker dela en länk från någon av ovanstående medier.

förhandsvisning

Samma sak gäller nyheter från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och man kan misstänka även för andra medier. Genom att kolla en länk i LinkedIns Post Inspector kan man se hur länken blir vid delning och om bild och rubrik följer med eller inte. Här ses felmeddelande vid delning av en nyhet från Aftonbladet.

Post Inspector

Jag har inte kunskap och insikt i vad som ligger bakom att denna funktion just nu inte fungerar tillfredsställande för just svenska nyhetsmedier. Jag konstaterar att mina bloggar fungerar bra att dela, så detta gäller inte alla länkar. Det är såklart inte bra att nyhetsmediers synlighet i sociala medier indirekt begränsas på detta vis och förhoppningsvis finns det ett enkelt sätt för webbansvariga på medierna att gå runt problemet.

Uppdatering: detta gäller även Dagens Industri, vilket naturligtvis är olyckligt då LinkedIn är en viktig kanal för affärspress.

Fotnot: inläggsbilden är AI-genererad med Firefly

Syntetisk media och deep fakes

Nyligen spreds en 64-sidig rapport om Joe Bidens son Hunter Biden med påstådd underrättelseinformation i syfte att smutskasta far och son. Rapporten ska ha varit skriven av en schweizisk analytiker vid namn Martin Aspen och analysfirman bakom rapporten kallades Typhoon Investigations. Rapporten verkar av allt att döma vara påhittad, liksom analysfirman och analytikern. Inte nog med det, Martin Aspens profilbild är framtagen av artificiell intelligens, AI.

Under året som gått har ”deep fakes” blivit allt mer omtalat, dvs att det idag blir allt enklare att framställa falska videofilmer med hjälp av AI. Ofta behövs inte mer än ett fåtal fotografier för att dataprogram ska kunna skapa falska filmer med en kändis eller annan person. Ett något bredare begrepp är syntetisk media, eller synthetic media på engelska. Det står för media (ljud, bild, video) som framställts med hjälp av AI. Ett sånt exempel är Richard Nixons (fejkade) tal om den misslyckade månlandningen 1969 (som ju lyckades).

Vi ser nu också att det i samband med det amerikanska valet kommer fram exempel på syntetisk media som används både dolt (se exemplet Hunter Biden ovan) och helt transparent. Här nedan är en aktuell film som skapats med en ung kille som sköts ihjäl i en skolskjutning 2018.

Syntetisk media och deep fakes kommer bara att bli mer avancerat, svårare att avslöja och allt vanligare, ju enklare det blir för vem som helst att framställa falska klipp med hjälp av öppen programvara. Det är redan svårt att med blotta ögat se att ett fotografi som skapats av ett AI. Varje gång man går in på sidan https://thispersondoesnotexist.com så visas ett realistiskt foto av en person som faktiskt inte existerar.

Poddar om deep fakes och syntetisk media

Här är två bra och aktuella poddar som behandlar ämnet just nu, som jag rekommenderar.

Making Sense – The information apocalypse. Sam Harris möter författaren och journalisten Nina Schick som skrivit mycket om AI. Klicka på länken för att lyssna.

Brave New Planet – Deep fakes and the future of truth. Podd med Dr. Eric Lander, president and founding director of the Broad Institute of MIT and Harvard.

Doomscrolling eller domedagsscrolla – så slutar du att frossa i dåliga nyheter

Har du svårt att sluta läsa om president Donald Trumps senaste galna utspel i sociala medier, om motsättningarna i USA inför det amerikanska valet, eller nya nedslående rön om klimatkrisen? Kanske är du en av dem som slaviskt följer den senaste statistiken om coronapandemin och utvecklingen i antalet sjuka i covid-19 i Sverige. Då håller du med största sannolikhet på med doomscrolling, eller domedagsscrollande, som vi skulle kunna översätta det med.

Vad är doomscrolling?

Doomscrolling är när vi överkonsumerar negativa nyheter via sociala medier och särskilt i samband med större kriser som pågår länge. Detta överdrivna nyhetsintag om en krissituation påverkar ibland vår mentala hälsa negativt. Flera studier indikerar ett samband mellan genomslaget för covid-19 och ökad användning av sociala medier samt ökade stressnivåer. En rysk studie visade ett samband mellan ökad nyhetskonsumtion om coronapandemin och ökad ångest (se länkar i slutet av inlägget).

I kristider, när vi upplever stor osäkerhet och brist på kontroll, så är det ganska bra att söka mer information. Men bara till en viss nivå. Den tjugonde artikeln om antalet insjuknade i covid i Stockholm eller Göteborg ger oss inte mer kontroll, bara ökad stress.

– Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

I en intervju i YLE förklaras fenomenet: ”Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.”

– I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Vi upplever just nu en period med många stora skeenden inom politik, klimatförändingar, migration och samhället i stort som är omskakande. Över tid så påverkas vi negativt av att ständigt exponeras för den här typen av dystopisk information som får oss att känna att vi står på randen av apokalypsen.

Men doomscrolling löser inga av dessa kriser i sig själv, om det inte leder till någon handling. Och om det påverkar vår mentala hälsa negativt, så bör vi försöka motverka detta beteende. Här är några tips på hur.

Så kan du sluta att domedagsscrolla

  1. Använd sociala medier och sök efter nyheter med en specifik målsättning.
    Öppna Twitter eller en nyhetssajt vid särskilda tider för att söka information om en viss händelse, eller sök på Facebook för att se vad dina vänner har för sig eller efter uppdateringar från en förening du är engagerad i. Genom att använda sociala medier avsiktligt istället för på rutin så är det lättare att engagera sig i något meningsfullt än att dras in i ett konstant negativt nyhetsbrus.
  2. Sätt en tidsgräns eller en specifik tid på dagen.
    Genom att avgränsa ditt användande av nyhetsmedia och sociala nätverk så kan du fortfarande få din nyfikenhet stillad, men det tar inte över hela din dag.
  3. Se över vilka du följer i sociala medier.
    Om du tycker att ditt flöde består av alltför mycket negativa nyheter så kan det vara dags att avfölja vissa nyhetskällor eller personer som delar för mycket information om domedagen. Pausa uppdateringar från vissa källor på Facebook under 30 dagar eller använd mute-funktionen på Twitter för att tillfälligt dölja vissa konton.
  4. Boka in andra aktiviteter
    Sociala medier har många bra egenskaper, så att helt sluta är antagligen inte nödvändigt. Enklare då att bryta upp ditt informationsintag under dagen genom att planera in andra aktiviteter som ett träningspass, ett möte med en vän eller en promenad i skogen.

Fotnot 1: domedagsscrolla eller domedagsskrolla blev ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet

Fotnot 2: Läs mer om doomscrolling i följande artiklar, som också är källor till ovanstående blogginlägg.

Psychology Today.

Wired. 

Varannan svensk oroas av ”fake news”

De senaste åren har begreppet ”fake news” blivit allt mer etablerat, inte minst sedan USA:s president Donald Trump frekvent använd frasen som ett sätt att smutskasta etablerade medier som granskar makten. Men i sin ursprungliga mening innebär ”fake news” snarare avsiktlig desinformation som sprids för att vilseleda allmänheten eller en specifik grupp i samhället.

I en undersökning som genomförts av YouGov på uppdrag av Readly, svarar personer i fem länder på hur oroade de är för falska nyheter och vad de kan tänka sig göra för att förhindra att exponeras för dem.

Svenskar minst oroliga över fake news

Nästan två av tre (64%)  i Storbritannien svarar att de är oroliga över fake news. I Italien är siffran nästan lika hög, 63%, medan i Tyskland (56%) och Nederländerna (57%) är det något lägre. Allra lägst andel är det i Sverige där 48% svarar att de oroas av falska nyheter. (klicka för större bild)

På frågan om de skulle vara villiga att betala för verifierad journalistik, alltså nyheter som har faktakollats av publicisten, så svarar endast 15% i Storbritannien ja.  I Sverige var samma siffra 21%, vilket var störst andel i undersökningen.

Respondenterna i undersökningen fick också svara på frågan om vilka faktorer som skulle säkerställa trovärdigheten i en nyhet (de fick välja topp tre alternativ). Britter var mer benägna än andra att faktakolla själva. Personer i Nederländerna satte relativt sett högre värde på att nyheten var bakom betalvägg.

Statistik fake news

Läs mer om undersökningen här och här.

Fyra av tio svenskar har förtroende för media

Den globala rapporten Reuters Institute Digital News Report 2019 pekar på att förtroendet för media idag minskar, men i Sverige ligger siffran still under de senaste åren. Fyra av tio svenskar (39%) har förtroende för media generellt. 48% har förtroende för medier som de själva använder.

Det är vanligt att falska nyheter sprids i sociala medier och SVT har här en checklista för hur du känner igen fake news.

Hos Internetkunskap finns också en bra genomgång av vad fake news är och vad det inte är (hint: det som Trump använder begreppet för).

Så får tittarna tillbaka makten över röstningen i Melodifestivalen

Årets final i Melodifestivalen har fått viss kritik för att den internationella juryns röster vägde mycket tyngre än folkets röst. Vinnaren Robin Bengtsson var folkets tredje val och Nano som fick flest röster av tittarna lyckades inte ta in försprånget som internationella juryn gett Bengtsson.

En snabb analys av hur röstsiffrorna påverkade finalens utgång ger vid hand att juryns röster har oproportionerligt stor inverkan på resultatet. Tittarnas röster ger mycket litet utslag på utgången.

 

Som ni ser har folkets röster, den röda linjen, liten påverkan på totalpoängen. Skillnaden mellan den som fick mest och den som fick minst är 27 poäng. Skillnaden mellan juryns vinnare och förlorare är 95 poäng.

En anledning till denna skevhet är bland annat att juryn ger poäng till 7 av 12 låtar medan folket ger alla 12 låtar poäng. Juryns poäng koncentreras därmed lättare till färre bidrag, även om röstningen givetvis sker via flera jurygrupper.

SVT bör kika på den röda kurvan ovanför och fundera på vad det gör för engagemanget kring röstningen nästa år. Känslan är ju att det inte spelar så stor roll längre vad folket tycker, internationella juryn fäller avgörandet. Och det är inte främst närvaron av en internationell jury som är problemet, inte heller främst att en stor del av röstningen sker genom appen. Snarare är problemet poängfördelningen av tittarnas röster.

Annat röstningssystem 2010

2010 var senaste gången som SVT hade ett system där folkets röster gav ”tolvor” och motsvarande. Den som fick mest telefonröster fick 12 poäng gånger en viss summa som motsvarar juryns sammanlagda poäng. Således fick Anna Bergendahl 132 poäng (tolvan), Eric Saades Manboy fick 110 poäng(tian) osv.

Skulle samma system applicerats 2017 hade folkets val Nano gått hem med segern.

Poängen skulle då fördelats enligt följande:

Flest röster: 132 poäng
Tvåan: 110
Trean: 88
Fyran: 66
Femman: 44
Sexan: 22
Sjuan: 11

Summan av dessa poäng är 473, dvs lika många som internationella juryn delar ut.

Fördelat på gårdagens finalbidrag blir då resultatet såhär:

Vinnaren nu blir alltså Nano (låt 9) följt av Robin Bengtsson (låt 4). På detta vis kan makten över vinnaren flyttas så att det blir en bättre balans mellan internationella juryn och tittarna. Fundera på den till nästa år Björkman 😉

Fotnot: Låtlista i finalen av Melodifestivalen 2017

Låtnummer, Artist, Låt

1. Ace Wilder, ”Wild Child”
2. Boris René, ”Her Kiss”
3. Lisa Ajax, ”I Don’t Give A”
4. Robin Bengtsson, ”I Can’t Go On”
5. Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia, ”En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)”
6. Anton Hagman, ”Kiss You Goodbye”
7. Mariette, ”A Million Years”
8. FO&O, ”Gotta Thing About You”
9. Nano, ”Hold On”
10. Wiktoria, ”As I Lay Me Down”
11. Benjamin Ingrosso, ”Good Lovin'”
12. Owe Thörnqvist, ”Boogieman Blues”