Så får tittarna tillbaka makten över röstningen i Melodifestivalen

Årets final i Melodifestivalen har fått viss kritik för att den internationella juryns röster vägde mycket tyngre än folkets röst. Vinnaren Robin Bengtsson var folkets tredje val och Nano som fick flest röster av tittarna lyckades inte ta in försprånget som internationella juryn gett Bengtsson.

En snabb analys av hur röstsiffrorna påverkade finalens utgång ger vid hand att juryns röster har oproportionerligt stor inverkan på resultatet. Tittarnas röster ger mycket litet utslag på utgången.

 

Som ni ser har folkets röster, den röda linjen, liten påverkan på totalpoängen. Skillnaden mellan den som fick mest och den som fick minst är 27 poäng. Skillnaden mellan juryns vinnare och förlorare är 95 poäng.

En anledning till denna skevhet är bland annat att juryn ger poäng till 7 av 12 låtar medan folket ger alla 12 låtar poäng. Juryns poäng koncentreras därmed lättare till färre bidrag, även om röstningen givetvis sker via flera jurygrupper.

SVT bör kika på den röda kurvan ovanför och fundera på vad det gör för engagemanget kring röstningen nästa år. Känslan är ju att det inte spelar så stor roll längre vad folket tycker, internationella juryn fäller avgörandet. Och det är inte främst närvaron av en internationell jury som är problemet, inte heller främst att en stor del av röstningen sker genom appen. Snarare är problemet poängfördelningen av tittarnas röster.

Annat röstningssystem 2010

2010 var senaste gången som SVT hade ett system där folkets röster gav ”tolvor” och motsvarande. Den som fick mest telefonröster fick 12 poäng gånger en viss summa som motsvarar juryns sammanlagda poäng. Således fick Anna Bergendahl 132 poäng (tolvan), Eric Saades Manboy fick 110 poäng(tian) osv.

Skulle samma system applicerats 2017 hade folkets val Nano gått hem med segern.

Poängen skulle då fördelats enligt följande:

Flest röster: 132 poäng
Tvåan: 110
Trean: 88
Fyran: 66
Femman: 44
Sexan: 22
Sjuan: 11

Summan av dessa poäng är 473, dvs lika många som internationella juryn delar ut.

Fördelat på gårdagens finalbidrag blir då resultatet såhär:

Vinnaren nu blir alltså Nano (låt 9) följt av Robin Bengtsson (låt 4). På detta vis kan makten över vinnaren flyttas så att det blir en bättre balans mellan internationella juryn och tittarna. Fundera på den till nästa år Björkman 😉

Fotnot: Låtlista i finalen av Melodifestivalen 2017

Låtnummer, Artist, Låt

1. Ace Wilder, ”Wild Child”
2. Boris René, ”Her Kiss”
3. Lisa Ajax, ”I Don’t Give A”
4. Robin Bengtsson, ”I Can’t Go On”
5. Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia, ”En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)”
6. Anton Hagman, ”Kiss You Goodbye”
7. Mariette, ”A Million Years”
8. FO&O, ”Gotta Thing About You”
9. Nano, ”Hold On”
10. Wiktoria, ”As I Lay Me Down”
11. Benjamin Ingrosso, ”Good Lovin'”
12. Owe Thörnqvist, ”Boogieman Blues”

Varför uttrycket ”gammelmedia” borde pensioneras

Idag läste jag en artikel i Breakit om stormen kring Pewdiepie och att Disney avslutat ett samarbete med honom på grund av antisemitiska skämt och nazireferenser i hans videor. Jag håller inte med om innehållet i krönikan, men det är inte det detta blogginlägg ska handla om. Ett eventuellt bidrag till ”pie-kastningen” kring Youtube-stjärnan får bli en annan gång.

Så istället kommer här en reflektion kring ett av uttrycken i krönikan, nämligen ordet ”gammelmedia”. Ordet har använts flitigt av och till för att på ett nedsättande vis porträttera medier (traditionella medier eller massmedier är andra begrepp) som ur takt med tiden, mossiga och oförmögna att förstå samtidens behov.

Ur krönikan:

”Pewdiepie har blivit kapad. Av ett Wall street journal som vill bringa lite ordning till världen. Som ville säga “Sätt dig ner”. “Sluta larva dig”. “Ta lite ansvar”.

Det hade väl varit ok, om det hade gjorts med någon typ av rättvisa. Nu blev det mest ett sätt för en vuxenvärld att låtsas som att ungdomsvärlden havererat. Som att pappa gammelmedia fått nog av nymedias ungdomsfasoner.”

Här har ordet fått tillägget ”pappa gammelmedia” för att riktigt accentuera Wall Street Journals mossighet, i kontrast med ”nymedia” eller sociala medier, som därmed blir något positivt. Mossiga gamla vuxna mot nytänkande unga (här kan man tillägga att av bilderna att döma så är journalisterna bakom WSJ:s artikel i princip i samma ålder som Felix Kjellberg, så handlar det längre då om gammal mot ung?).

Gammelmedia användes en hel del när sociala medier slog igenom och visst hade många massmedier svårt att förhålla sig till den nya medievärlden där plötsligt miljoner röster kunde höras och hålla medierna till svars för felaktigheter och överdrifter. Men detta är länge sedan. Idag är många massmedier bland de som är allra bäst på att utnyttja sociala kanaler för att nå ut till sin publik. Twitter, Instagram och Facebook fungerar också som källa till nyheter, även om det i många fall rör sig mer om ”nyheter”.

Wall Street Journal har till exempel arbetat målmedvetet med att gå från papperstidning till en digital nyhetsorganisation och redogjorde redan 2014 för sin digitala innovationsstrategi i den här utförliga artikeln.

”… WSJ’s move from a print-focused media outlet with digital added on, ”to a digital, 24/7 global news organisation that also has a print newspaper” relies on such innovation, and in order to spread this identity across the newsroom, innovation must travel just as wide.”

WSJ har nästan 800.000 följare på Instagram, nästan 500.000 på Youtube och hela 13 miljoner på Twitter (ja, fler än Pewdiepie). WSJ är en modernt digitalt mediehus och att tillskriva företaget epitetet ”pappa gammelmedia” är nedlåtande och ämnat att skapa en dikotomi mellan massmedier och influencers i den nya sociala mediesfären, en konflikt som knappast är aktuell längre om den ens någonsin funnits.

Krönikan i Breakit avslutas med:

”Kom inte in och tukta en ny generation mediestjärnor med gamla mediers spöstraff. Det enda det skapar är mer distans mellan en ny och en gammal medievärld.”

Gamla medier och gammal medievärld är uttryck som gör just det, skapar onödig distans. Nej, skrota ordet ”gammelmedia” för gott. Och du som läsare kan ju nästa gång du läser det fundera på vilket syfte skribenten har med att använda begreppet. I dessa dagar när den fria pressen är under attack från USA:s president och andra krafter bör vi inte i onödan bidra till att sänka förtroendet för pressen.

Är begreppet sociala medier föråldrat?

SvD publicerade i förra veckan en artikel med rubriken ”Sociala medier är ett föråldrat begrepp”. Bakom resonemanget ligger bland annat tendenser att medielandskapet har blivit mer komplicerat och att olika verktyg och tekniker blandas allt mer.

Katarina Graffman, doktor i antropologi vid Uppsala Universitet, säger till exempel:

– Datorspel räknas inte in i sociala medier, men ändå är ungdomar som spelar väldigt, väldigt sociala, med multiplayer-spel och så vidare. För mig går det inte att tala om sociala medier längre.

2014 003

Jag håller med om att begreppet sociala medier blir allt svårare att definiera och hålla isär från andra kanaler. Traditionella medier och andra sajter har sedan länge sociala funktioner som till en början mest förknippades med bloggar. Bloggplattformar som WordPress används till allt möjligt.

Däremot håller jag inte alls med om att sociala interaktioner i dataspel är ett argument mot begreppet sociala medier. Då missar man hela historiken med hur sociala medier växte fram. Bloggen blev en revolution då den demokratiserade det öppna samtalet på nätet. Alla fick plötsligt en möjlighet att publicera sig och göra sig hörda i ett format som var interaktivt och gjort för tvåvägskommunikation. Därav den sociala aspekten.

Innan dess hade massmedierna monopol på agendasättandet i samhället. Nu fick vi alla i teorin möjlighet att påverka. Minns bloggaren (och min fd kollega) Magnus Ljungkvist som bidrog till att fälla en minister. En av nycklarna här är alltså publiceringen av text, bilder eller video. Vi kunde bli våra egna medier tack vare dessa sociala nätverk.

Datorspel är i allra högsta grad sociala, men är de medier? Nej jag tycker inte det. Visst finns det ett skapande involverat i tex spel som Minecraft men de är som regel inte publiceringsplattformar. Så om sociala medier är ett förlegat begrepp så är det iallafall inte på grund av att dataspelandet har blivit socialt.

Definitionen är knepig och jag har själv en relativt daterad sådan här på bloggen och den behöver uppdateras. Men Wikipedias senaste definition fungerar fortfarande tycker jag och där jag gärna betonar betydelsen av användargenererat innehåll:

”Sociala medier betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.”

 

Diskussionen lär fortsätta, inte minst kring frågan om begreppet längre ens behövs.

 

Här är de hetaste trenderna inom fotografering 2016

Waterfront Building Stockholm

Bildbyrån Shutterstock har sammanställt visuella trender inom fotografering för 2016, baserat på sökningar och köp i deras bildarkiv under året som gick. De listar fyra stora globala trender som kan vara intressant för oss som arbetar med bilder eller bara vill hänga med på senaste trenderna på Instagram:

Flat lay

Fotografier av detaljer, mat, mode, prylar och som tas ovanifrån, ofta på en neutral bakgrund. Denna stil bryter alltså tvärt med tidigare trender där tex matbilder tagits ur mer ”vanliga” perspektiv, ofta med tilt shift för ökad effekt.

Red

Boho

Modebilder med motiv som ofta är blommigt och mönstrat, bohemiskt och hippieinfluenser med en dämpad palett.

Boho inspirations

Helig geometri

Bortse från den udda översättningen, det här handlar om bilder med naturmotiv och matematiska mönster. Det här är Fibonaccis domäner.

SunFlower: the Fibonacci sequence, Golden Section

Metall

”Metaller kan vara industriella eller glamorösa, retro eller futuristiska.”

Metal Pipes

Dessutom ser Shutterstock två motsatta trender under året som gått, nämlingen både möjlighet att koppla upp sig överallt och lusten att koppla ner. Exempel på uppkopplade kategorier är smarta klockor, mobila betalningar, drönare och virtual reality.

Populära teman när det gäller att koppla ned är reslust, wellness, mindfulness, fitness och den något oväntade målarböcker för vuxna.

Sammanställningen inkluderar även inspiration kring design, färg och inte minst vilka bilder som delas mest i sociala medier. Läs mer här.

Fotnot: bilder ovan via Flickr, Creative Commons respektive fotograf.

Störande annonser riskerar öka användningen av ad blockers

Sedan Apple möjliggjorde Ad Blockers i sitt nyaste operativsystem iOS 9 så har ämnet diskuterats flitigt i mediebranschen. Möjligheten att blockera annonser även i mobilen innebär ännu ett hot mot mediernas annonsintäkter. I Sverige ökar användningen av ad blockers och detta torde oroa de stora mediehusen.

Därför var det med viss förvåning jag såg att SvD idag slår något slags svenskt rekord i interstitials (eller take overs), alltså en helsidesannons som visas innan du får se det innehåll du egentligen var ute efter.

På Svd.se visas idag en annons för Tele2 som ligger kvar i mer än 40 sekunder. Givetvis går det att klicka bort den innan dess, men det är ändå en anmärkningsvärd tondövhet inför användarupplevelsen och vad det gör för besökarens intryck av sajten.

svdannons44

Jag betalar inte för SvD och är med på att tidningen behöver intäkter i form av t ex annonser. Därför använder jag inte ad blockers. Men liknande avbrott gör mig mindre benägen att återvända. Värt att notera är också att Google kommer börja straffa mobilsajter som kör med alltför täckande interstitials från och med 1 november. Sökmotorn hotar också med att göra detsamma på desktop.

Annonser finns och behövs för att finansiera journalistik. Men alltför klumpigt använt riskerar de att skynda på utbredningen av olika ad blockers.