Google visar 5 år gamla artiklar som nya

För tre år sedan upptäckte jag att Google ibland visar fel datum på artiklar när man söker efter nyheter. Jag bloggade utförligt om det här. Det innebär till exempel att om du söker efter en nyhet som publicerats den senaste veckan, så kan du få träffar som är flera år gamla. Jag har inte sett det hända så många gånger på senare år, men idag när jag gjorde en sökning så hände det igen. Sökningen skulle bara ge träffar som publicerats den senaste veckan, ändå visar Google en fem och ett halvt år gammal nyhetsartikel som andra träff i sökresultaten.

Som ni ser nedan så har Google tolkat artikeln nedan som om den vore publicerad den 7 maj 2013. Klickar man på artikeln så ser man dock på aftonbladet.se att den är publicerad den 5 nov 2007. Däremot som visas underst i bilden nedan, så tolkar Google publiceringsdatum rätt om man söker på rubriken utan datumavgränsning.

Varför detta sker beror säkert på att det finns andra datumangivelser i koden som Google tolkar fel. Jag vet dock inte hur vanligt det är.

Journalister trålar efter nyheter i sociala medier

I måndags hade jag förmånen att få delta i en paneldebatt på eventet Blogg100, tillsammans med Ebba von Sydow, Karin Pettersson och Rebecca Crusoe. Vi pratade tillsammans med moderatorn och initiativtagaren Fredrik Wass en del om vilket inflytande bloggar kan ha och hur man som företag, organisation eller individ kan nå ut med bloggen för att påverka andra. Ett ämne vi inte diskuterade så djupt var hur blogginlägg kan påverka nyhetsagendan på ett negativt sätt och då tänker jag närmast på hur blogginlägg, tweets, Instagram-bilder eller Facebook-statusar kan tas ur sitt sammanhang och orsaka kriser för företag, politiker och kändisar.

I en mediekrönika igår i Corren skriver Björn Lövenlid om ett fenomen, nämligen att journalister letar i sociala medier efter nyhetsstoff och han beskriver det så bra när han säger att “medier trålar efter snackisar på kändisarnas bloggar”. För precis så är det, det finns otaliga exempel på nyheter som är ett resultat av att journalister letar efter kontroversiella uttalanden från kändisars Twitter-konton till exempel. Det senaste i raden är Dagens Medicin som gjorde en hel artikel på att Kristdemokraternas Göran Hägglund hade retweetat en Sverigedemokrat. I en annan artikel i GP så diskuterar jag bland annat några exempel på idrottsmän som råkat illa ut på grund av saker de publicerat i sociala nätverk.

Ett annat sätt som media använder kändisars uttalanden på Twitter och Facebook är att söka bekräftelser på en nyhetsvinkel, t ex att Petra Mede hyllas för sin insats i Melodifestivalen.

”Danmarks enda konkurrent i kväll: Petra Mede! F-n vad hon är strålande!” twittrade Nanne Grönvall.

Josefine Crafoord konstaterade att ”Petra Mede måste skita i ESC så hårt. Annars skulle hon inte göra det så sinnessjukt bra!”

Det är förstås bekvämt att bevaka kändisars konton, du behöver inte ens ringa eller mejla någon för att få ett citat sent på kvällen när pressläggningen närmar sig. Här bryr sig dock Aftonbladet inte ens om att precisera att man citerar en tweet från Crafoord. Så långt har det redan gått att en tweet är att likställa med ett intervjucitat.

“Enligt uppgifter i sociala medier” är en annan modern klassiker som syns allt oftare i media, här till exempel. Det är en otroligt vag formulering som är omöjlig att kontrollera, är den relevant, hur många är det som skriver, vilka gör det? Att bygga nyheter på uppgifter från “sociala medier” omöjliggör förstås alla former av källkritik. En alternativ variant är att “X har väckt en del uppmärksamhet på sociala medier” som i det här exemplet från P4 Värmland.

Precis som Lövenlid skriver som rubrik i sin krönika så gäller det för kändisar att vakta sin tunga. För allt du skriver kan hamna i tidningen, utan att du själv vet om det. Jag har själv varit med om att Expressen tagit text från min blogg och lagt in som citat som om jag hade blivit intervjuad. (När jag påpekade detta i ett blogginlägg surnade journalisten till och tog helt enkelt bort mig ur artikeln. Så högt i tak var det där.) Och jag har även fått tweets publicerade i media (både bra och dåliga exempel) utan att ha blivit kontaktad om det. Det roligaste exemplet är väl ändå den här elakingen som hamnade i brittiska Metro från Eurovision Song Contest 2011:

 The Georgian entry was also similarly mocked – @Kullin simply wrote: ‘Oh no, it’s Janice from Friends’ when she came on stage.

Så även om det i grunden är positivt för opinionsbildare och kändisar att själva kunna styra kommunikation via sociala medier, så är det alltid bra att tänka på att journalister bevakar varje digitalt steg du tar.

Psykologi: så fungerar näthatare – en infografik

Ikväll sänds ett avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning kallat “Män som näthatar kvinnor”. Ett mycket angeläget och skrämmande tema som har satt stora avtryck i sociala medier redan innan programmet har sänts. Inför programmet så hittade jag en intressant sammanställning som, något komplicerat, redogör för vad som tydligen rent psykologiskt ligger bakom varför en del personer beter sig som nättroll.

Infografiken nedan kallad Psychology of an Internet Troll pekar på en rad faktorer som gör att en person är mer benägen att skriva hatiska kommentarer på nätet än vad den skulle göra ansikte mot ansikte. Klicka på bilden för en större version.

Ljust och fräscht – och photoshoppat

Jag tror de flesta är medvetna om att magasin som inredningstidningar ofta snyggar till bilder i Photoshop och många av oss accepterar att det är så. Men hur mycket kan man ändra i en bild innan det går för långt? Här är ett avslöjande exempel från senaste Plaza Interiör. Bilden på framsidan innehåller bland annat ett mörkt träbord, en mörk träbricka och en blå matta. Inne i tidningen ser vi samma bild, fast då är bordet och brickan ljusa och mattan är röd. Och vi vet inte om övriga detaljer på omslagsbilden är tillagda i datorn eller om de fanns med i “verkligheten”.

Dels tycker jag att det är klantigt att ha två versioner av samma bild, dels ogillar jag den typen av stark manipulation i redaktionell miljö.

Instagram tappar inte alls var fjärde användare

Dåliga nyheter kring sociala medier, det är som lilla julafton för de traditionella medierna. Kan de ge sociala nätverk en känga så verkar det inte alltid vara så noga med källkritiken. Här är två exempel från tidigare i år där medier snabbt tolkar nyheter negativt eller ger sociala medier skulden (se även diskussionen kring Instagram-upploppen i Göteborg):

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?
Har källkritik blivit omodernt?

Idag har TT skickat ut en notis som plockats upp av ett stort antal svenska medier med rubriken “Instagram tappar var fjärde användare”. (Uppdaterat: Nu har Expessen bytt ut artikeln mot en ny mer korrekt version.) Tappet skylls på de nya användarregler som Instagram införde den 17 december:

“Fotodelningssajten Instagram tappade nästan en fjärdedel av sina användare efter det att företaget införde nya kritiserade policyregler, som snabbt drogs tillbaka. Enligt App Data som mäter aktiviteten på nätet sjönk antalet dagliga användare på en vecka från 16,4 till 12,4 miljoner.”

Statistiken från AppData släpptes igår men har redan hunnit förnekas av Facebook, som äger Instagram. Datan gäller heller inte alla Instagram-användare.

AppData har själva också redan hunnit förneka (eller ändra sin egen formulering) att nedgången inte har någonting att göra med de nya användarvillkoren. Istället hänvisar man till att det beror på julhelgen och att appar eller sajter som Pinterest och Yelp har sett liknande nedgångar.

 ”AppData reflects only Facebook-connected users of the Instagram app. Though the terms of service change spurred a lot of negative media attention and complaints from users, the decline in Facebook-connected daily active users began closer to Christmas, not immediately after the proposed policy changes. The drop between Dec. 24 and 25 seems likely to be related to the holiday, during which time people are traveling and otherwise have different routines than usual. A number of other apps saw similar trends, including Skype, Pandora, Pinterest and Yelp. The original statement issued by the NY Post was not approved for citation by AppData.”

Dessutom var det väldigt tydligt i AppDatas grafer att nedgången inte kom den 17 december eller strax därefter. Instagram backade dessutom från sina nya regler redan den 18 december. Istället ser man att antalet veckoanvändare faktiskt ökat för Instagram.

Visserligen har notisen en not om att Facebook bestrider uppgifterna, men varför då ens publicera? Och formuleringen att Facebook “kallade siffrorna felaktiga” är också väldigt typiskt sätt att så tvivel när det gäller trovärdigheten hos Facebook. De borde väl veta bättre än ett externt företag?

Tyvärr är det alltför lätt att skruva rubriker så att de får en mer allvarlig innebörd än de borde. I det här fallet var det ju dessutom inte alls sant. Så nästa gång du läser i tidningen att Facebook är slut eller att Twitter är på väg ut, granska gärna fakta lite närmare. Det måste inte vara sant för att det står i tidningen.

DN har problem med statistiken

Jag reagerade idag på en notis i Dagens Nyheter med rubriken “Microsoft föll platt”. Enligt notisen hade försäljningen av den nya surfplattan Surface blivit ett fiasko. Men statistiken baseras på att man vid ett tillfälle stått utanför en butik i en stad i USA och observerat vad kunder handlat. Detta under en tvåtimmarsperiod. Detta är förstås en helt vansinnig statistik att hänvisa till i Sveriges största morgontidning. Tänk er vreden i sociala medier om en tidning sågat iPad på samma grunder.

Tydligen har DN problem med att tolka statistik och undersökningar på ett trovärdigt sätt. I en annan artikel idag uppger tidningen att var tredje svensk sjuåring har en smart telefon. Statistiken kommer från en undersökning som gjorts på uppdrag av Telenor och som gått ut i ett TT-telegram.

Här gör DN ett misstag när tidningen tappar bort att siffran gäller sjuåringar som har antingen mobil eller en smart telefon, alltså inte enbart de som har en egen smart telefon. Sedan görs ett annat stort misstag när de säger att resultaten är giltiga för alla svenska barn. Om jag försår saken rätt så stämmer nämligen inte detta (dessutom är siffran avrundad uppåt från 31,2 % till en tredjedel).

Såhär säger man att urvalet har gått till. 

“Totalt kontaktades 1248 föräldrar med helt eller delvis hemmaboende barn i åldern 4-11. Av dessa fick 1000 stycken, där smartphones eller surfplattor fanns i med i familjekontexten, svara på en online-enkät med frågor riktade till föräldrar.”

Notera att det bara är barn i familjer där det finns tillgång till smarta telefoner eller surfplattor som ingår i undersökningen (alltså 80 procent av respondenterna). Det är lite svårt att uttolka hur statistiken sammanställts, det kan vara så att man har dragit slutsatser baserat på basen 1248, men det verkar inte så.

Frågan om hur stor andel sjuåringar som har egen mobiltelefon är ställd till basen 634 respondenter, vilket alltså troligen kommer från de 650 barn som ingått i undersökningen efter att de hushåll som inte har smart telefon eller surfplatta har gallrats bort. Det skulle innebära att 31,2 procent av sjuåringarna i de hushåll som har tillgång till de här prylarna har egen mobil.

DN:s rubrik “En av tre sjuåringar har egen smart telefon” skulle istället lyda såhär för att vara helt korrekt:

“31,2 procent av sjuåringar i hushåll med tillgång till smart telefon eller surfplatta, har en egen mobil eller smart telefon.”

Jag inser också att en sådan rubrik inte går att skriva i en tidning, men det visar lite hur man genom att slarva med fakta gör en nyhet till något betydligt större än vad som egentligen är sant. Ibland undrar man om de som sätter rubriker verkligen läst texten noga. DN och andra medier har lite att arbeta med när det gäller källkritik.

Fotnot: Vill man titta närmare på hur stor andel av hushållen som har tillgång till smart telefon och surfplatta, samt hur många sjuåringar som har tillgång till smart telefon, kan man också titta på undersökningen Svenskarna och Internet 2012. Där finns mer information att hämta. [PDF]

Svenska medier om utvecklingen inom sociala medier

Här är ett urval av klipp från några ledande svenska medier och hur de tolkar rapporten Svenskarna och internet 2012 när det gäller läget för sociala medier i Sverige. I mina öron låter det mer som önskedrömmar än något som speglar läget just nu…

Fler sidor av historien om hockey-killen i Gefle Dagblad

Jag skrev ett inlägg häromdagen om konsumentmakt i sociala medier där jag resonerade lite kring hur snabbt olika historier idag sprids via Facebook och Twitter. Risken, menade jag, är att vi är lite för trigger happy när det gäller att dela och gilla olika historier som konsumenter sprider där de är kritiska mot företag, eller där individer påstår sig blivit illa behandlade av någon myndighet eller organisation. Konsumentmakten är i sig något väldigt positivt, men det finns också en risk i att det går för fort och att vi tar för givet att en version av en händelse är den enda sanna.

En av de mer omdiskuterade historierna i sociala medier de senaste dagarna är insändaren i Gefle Dagblad där en mamma berättar om hur hennes åttaåriga son blivit petad från hockeylaget. Insändaren “Min son kommer inte att spela den cupen” har hittills delats 14.400 gånger på Facebook och 900 gånger på Twitter, enligt Sharedcount.com. Det är en gripande historia som är lätt att sympatisera med och dela vidare.

Nu har Aftonbladet pratat med lagets tränare som ger en helt annan bild av det som hänt. Bland annat att pojken spelat i ett lag med ett år äldre pojkar och att de anser att han borde spela med jämnåriga nu när ett sådant lag har bildats. Klubben menar alltså att han inte alls blivit petad utan att man vill att han ska få spela med en mer lämplig årgång spelare.

– Jag är helt för en kritisk granskning av ungdomsidrotten, men jag upplever att medierna har blåst upp det här och publicerat saker vind för våg. Då bli det lätt onyanserat. Alla föreningar i distriktet blir berörda av det här, säger lagets tränare.

Poängen här blir återigen att en version av en händelse snabbt sprids som den enda rätta versionen. Att kritiskt ifrågasätta sanningshalten i olika nät-snackisar är och förblir viktigt. Jag gissar att konsulter som arbetar med krishantering i sociala medier inte kommer att vara sysslolösa de kommande åren.

Fler journalister använder sociala medier som källa till artiklar

Enligt enkätundersökningen PR-barometern 2012, så uppger 69% av svenska näringslivsjournalister att de använt sociala medier som källa till artiklar som de publicerat. Det är en ökning från 2011 då 59% hade gjort detta.

Facebook är den kanal som flest använder, medan Twitter är den som ökat mest i användning sedan 2011. Notera också att bloggar har minskat kraftigt i betydelse som nyhetskälla sedan 2010.

Hela undersökningen finns att nå här.

DN lurades av parodi-Zlatan på Twitter

Många har blivit lurade av vad man trott var den riktige Zlatan Ibrahimovic på Twitter. Inte ens det konto som bekräftats av hans PR-byrå visade sig ha någon substans. Antingen var det aldrig Zlatans eller så orkade de bara inte fortsätta uppdatera. @Ibra_official har inte uppdaterats sedan i februari. Idag var det dags igen när Dagens Nyheter citerar ett parodikonto i tron att det är den riktige Zlatan.

Men i beskrivningen till kontot @ZIbrahomovic står det tydligt i beskrivningen att det inte är ett officiellt konto.

“Uppvuxen i Rosengård. Bor i Paris. Pappa. Fotbollsspelare. Får en Seger varje kväll. Ja ni vet vem jag är… OBS! Detta är ett Parodi konto.”

Här är den påstådda Zlatan-tweeten:

Ronaldo kommer aldrig att spela i PSG. Det tillverkas nämligen inte så mycket hårspray i Frankrike som han kräver.

— Zlatan Ibrahomovic (@ZIbrahomovic) september 5, 2012

Läs också gärna mitt inlägg om “The problem with Twitter handles of sports stars”.