Tunna tidningar utan annonser

24/20/16. Det verkar vara ”framgångsreceptet” en vanlig vardag för Sveriges tyngsta dagstidningar. I morse när jag tog in min Dagens Nyheter från brevlådan så kändes den extremt tunn. De tre delarna bestod av totalt 24, 20 respektive 16 sidor, vilket iallafall i mina ögon var väldigt lite. Samma sidantal hade DN igår och vid en närmare studie visar det sig att Svenska Dagbladet har exakt samma upplägg idag. Dra sedan ifrån ett antal (för mig) ointressanta sidor med kungörelser, travfakta, börskurser och tv-tider (kan jag lika bra få i mobilen från tv.nu) så är det inte många sidor kvalitetsjournalistik kvar. Och detta vill man alltså ha 218 kronor i månaden för.

Kikar vi sedan in i tidningen börjar vi förstå att det är hårda tider. Det är ju inga annonser någonstans!  Förutom bio- och teaterannonser så är det väldigt tunnsått. Både DN och SvD har idag cirka 9,5 sidor vardera med annonser, varav respektive tidning har ca 3 sidor var med bio- och nöjesannonser. Av SvD:s annonser är dessutom 3 helsidor för en av deras egna tjänster SvD/accent, vilket jag antar inte ger något klirr i annonskassan.

Jag har prenumererat på DN i ganska många år och alltid gillat tidningen, men om den inte är tjockare än såhär så börjar det bli svårt att motivera utgiften.

Ford lägger var fjärde dollar på digitala medier

Idag presenterade IRM siffrorna för medieinvesteringar under tredje kvartalet 2009 och en av få kategorier som visar någon vidare tillväxt är inte helt oväntat internet (inklusive mobil) som går upp från 16,5% till 19,9% av mediekakan (se pdf). Men eftersom den totala mediekakan minskar så är ökningen i realiteten endast till 1177 mkr från 1124 mkr. IRM skriver dock att det är sökordsmarknadsföringen och onlinekataloger/eftertext som står för hela denna ökning, så någon boom för bloggannonsering eller liknande verkar åtminstone inte göra något avtryck i statistiken.

IRM mäter bara köpt medieutrymme, så eventuella investeringar i sociala medier i form av PR-satsningar, företagsbloggar eller andra initiativ lär inte vara inkluderade här. Det hade varit mycket intressant att mäta hur mycket svenska företag satsar i digital kommunikation totalt. Ett företag som förstått att digitala medier kan vara en väg till framgång är Ford. I den värsta krisen någonsin för bilbranschen i allmänhet och den amerikanska i synnerhet, redovisade Ford igår en vinst på 1 miljard dollar för tredje kvartalet 2009. Rätt oväntat och inte illa pinkat får man säga. Ford kommer i år att spendera var fjärde dollar, alltså 25% av sin marknadsföringsbudget, på digital media. Som jämförelse ligger branschsnittet på 9%, så Ford står verkligen för en tydlig satsning. Många aktiviteter, som till exempel Fiesta Movement, har sin tyngdpunkt i sociala medier och företagets frontfigur inom sociala medier, Scott Monty, personifierar varumärket och är en lysande stjärna på bland annat Twitter.

Nu är jag inte så förblindad att jag tror att Fords vinst är sprungen bara ur satsningar på sociala medier, men erkänn att det är en intressant tanke att ett företag som så tydligt satsar på att förvandla sin verksamhet till en ny era (läs: nytt tänk kring miljöbilar mm i kontrast till klassiska amerikanska bensinslukare) också förändrar sin kommunikation till de förutsättningar som råder 2009. Öppenheten och nytänkandet inom kommunikation kan lite ses som en spegelbild av nytänkandet inom andra områden inom Ford, och det har givit resultat.

Meanwhile, back in Sweden… Ja, hur ser det ut här egentligen? Vilka svenska företag har gjort samma resa som Ford? Vilka spenderar var fjärde marknadsföringskrona på digitala medier? Det finns säkert exempel. Har du något sådant så kommentera gärna.

Twitter som redskap i journalistiken

Jag erkänner villigt att jag dissade Twitter rätt hårt när jag prövade tjänsten första gången. Jag hade svårt att se värdet i en massa personliga statusmeddelanden från folk jag inte hade någon relation till. Men jag gav Twitter en ny chans och såg rätt snart att jag hittade nätbekanta från bloggar som jag följer och att jag fick tips på bra länkar, nyttig feedback och roliga kontakter.

Dagens snackis bland sociala medier-frälsta är journalisten Sverker Brundins krönika i Computer Sweden, rubricerad ”Twitter – den nya porrkanalen?”. Brundin beklagar sig med rätta över porrspammare och att det i övrigt mest verkar finnas PR-konsulter på Twitter, hemska tanke. Nu borde det inte vara ett överhängande problem att många PR-proffs finns där eftersom man slipper direktmeddelanden från dem man inte själv följer. Med andra ord, vill du inte ha kontakt med en viss person, följ den inte. Får man en massa ”replies” från PR-byråer som man inte vill ha (vilket jag inte sett förekomma i någon nämnvärd utsträckning), då går det att blocka den personen. Läs gärna också Brit Stakstons kommentar kring ämnet.

Nackdelarna med Twitter är med andra ord hanterbara och istället kan vi titta på hur andra journalister säger att de använder Twitter. I USA uppger 47 procent av journalisterna i en studie att de använder Twitter som ett redskap i det journalistiska arbetet. Det är nästan lika stor andel som använder Wikipedia i arbetet (51 procent). I Cisions studie (pdf) har nästan varannan svensk journalist (46 procent) använt mikrobloggar och av dem som gjort det uppger drygt var tredje (34,8 procent) att de använt mikrobloggar för research. 15,9 procent har gjort det i syfte att få feedback från läsare, 14,0 procent för att knyta kontakter med källor eller intervjupersoner och 13,4 procent för att efterfrågat nyhetsuppslag.

Det finns alltså goda skäl för Brundin att stanna kvar på Twitter, ”trots” suspekta followers och PR-konsulter (jag vill ju tro att vi faktiskt tillför ett värde). Kika till exempel på hur IDG-kollegan Mats Brandon skickade ut en förfrågan tidigare idag. Förmodligen fick han något bra tips.

Kanske skulle en del av krönikan istället gått till att uppmana de ”cio:er, it-chefer, verksamhetsarkitekter, systemutvecklare och andra it-proffs” som Brundin vill ha kontakt med att ansluta till Twitter och börja följa honom. Det hade nog gett ett mer positivt resultat.

Aftonbladet idisslar nyheter om Anna Anka

Den 2 september skriver Dagens Media att Aftonbladet slutar med ”bantningslöp”. Chefredaktören Jan Helin införde en ny löppolicy: inga mer löp som inte är rena nyheter ska få förekomma.

Kommunikationschefen Nils Franchell kommenterar i Dagens Media:
– Vi är en nyhetstidning och det ska synas tydligare framöver. Vi har gemensamt kommit fram till att fokusera på nyhetslöp eftersom att vi insett att nyheter säljer bäst just nu. Det gör oss dessutom ännu mer aktiva i att hitta nyheter, säger han.

Antingen höll den policyn bara i 13 dagar eller så har Aftonbladet ett mycket fritt förhållande till begreppet nyhet. Dagens löp ser du nedan. ”Anna Anka greps av polis”.

Denna ”nyhet” utspelade sig dock i december 2008 och Aftonbladet skrev om det då med. Men nu när serien Svenska Hollywoodfruar dragit igång på TV3 så är det tydligen ok att idissla gamla nyheter.

Fotnot: Löpsedel från Dagens Löpsedel.

links for 2009-06-26

• Did Shaq Just Find Out He Was Traded On Twitter?
  Shaq får reda på Twitter att han blivit trejdad.
  (tags: twitter breakingnews)
• Facebook and Divorce: Airing the Dirty Laundry – TIME
  Öppenheten har ett pris. Intressant om Facebook-status och varför sociala nätverken blir jobbiga när man separerar.
  (tags: transparency facebook socialnetworks)
• How to verify a tweet | Twitter Journalism
  Vem ska man tro på? Bra tips på hur man kollar upp en tweet.
  (tags: twitter trust journalism)

links for 2009-06-25

• Twitter sending traffic to online media sites, but not online retailers
  Mediasajter får mycket trafik från Twitter, men inte e-handlare.
  (tags: traffic twitter)

Underligt taggmoln i DN

Dagens Nyheter toppar ekonomidelen idag med en kul artikel om vilka ord som användes oftast i avsnittet ”vd:s kommentar” i 216 årsredovisningar från 2008. Tillväxt, efterfrågan och utveckla är vanligt förekommande ord. DN har valt att illustrera artikeln på ett intressant sätt, nämligen i vad som liknar ett taggmoln. Ett taggmoln är helt enkelt en metod som ibland används av bloggare för att visa vilka ord som förekommer oftast i en text eller i en hel blogg. Definitionen i Wikipedia lyder såhär:

”Ett taggmoln (eller etikettmoln) är en grafisk representation av hur ofta ett nyckelord förekommer på en webbplats. De populäraste nyckelorden är större, i en annan färg eller typsnitt än övriga.”

Det ser onekligen ut som om DN har inspirerats av dessa taggmoln. Men i Dagens Nyheters version är illustrationen tydligen gjord så att de vanligast förekommande orden listas först. Trots detta har ord som öka, utveckling, konsolidering, kostnadsfokus och transparent listats i fetstil och med större teckenstorlek. Vi som är vana att läsa taggmoln tror då lätt att det är dessa ord som använts oftast i vd-kommentarerna, men i själva verket verkar det endast vara ett sätt att lyfta fram ord som är mer nyhetsmässiga? Eller? 

Så frågan blir om DN missuppfattat vad ett taggmoln är eller om det är jag som läser in mina egna (eller bloggvärldens) föreställningar i artikelillustrationen? Oavsett vilket så är det synd om artikeln riskerar att missuppfattas på grund av en rolig idé som använts på ett otydligt sätt.

Taggmoln kan enkelt skapas till exempel via Wordle.

Svininfluensan ska heta den nya influensan

Enligt ett beslut av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC ska svininfluensan inte längre kallas det, utan heta ”den nya influensan”. Anledningen är att influensan nu är ett virus hos människor och att det gamla namnet har ”lett till en ogrundad rädsla för svinkött.” Jag köper helt och fullt det resonemanget, men valet av nytt namn är helt klart inte optimalt.

Först och främst så är namnet väldigt generiskt vilket gör sjukdomen mindre enkel att identifiera. Pratar vi om ”vanlig” influensa eller om varianten från Mexiko? Det blir svårare att söka information om sjukdomen när den heter en kombination av så vanliga ord som ”nya” och ”influensan”. Tydlighet är alltid att föredra för att mininera möjligheterna till missförstånd.

Sedan undrar man hur länge den här influensan ska vara ny? Så sent som den 23 april identifierades ett nytt fall av fågelinfluensan i Egypten vilket innebär att det fem år efter det första utbrottet fortfarande upptäcks nya fall. Vad ska nästa influensa heta när det kommit en nyare än den nya influensan? Här är några förslag som går att implementera de kommande åren för att skilja sjukdomar åt:

- den nyare influensan

- den nyaste influensan

- den helt nya influensan

- influensan som är nyare än den helt nya influensan som i sin tur är nyare än den nyaste influensan

- den modernaste influensan

- den aktuella influensan

- den gryende influensan

- den färska influensan

- den hetaste influensan

Uppdaterat: Dagens Nyheter håller kvar vid svininfluensan. Ur dagens tidning:

SVT friar OCH fäller Pirate Bay

Några minuter innan domen mot the Pirate Bay offentliggjordes hade SVT lagt ut både en artikel där de frias och en artikel där de fälls. När den fällande domen väl publicerats ligger fortfarande den friande artikeln kvar med ingressen ”De åtalade männen bakom fildelningssajten The Pirate Bay friades i dag av Stockholms tingsrätt.” Se skärmdump nedan.