Jag borde inte ge det här Twitter-kontot någon uppmärksamhet, för det är så utomordenligt fånigt gjort, men jag gör det ändå som en påminnelse om vikten av att säkra sitt namn i olika sociala medier. Den nya partiledaren för socialdemokraterna, Stefan Löfven, hade knappt utannonserats som nästa ledare innan hans namn kapades på Twitter.

Någon, som garanterat inte är kopplad till den riktiga Stefan Löfven, har börjat twittra under användarnamnet @stefan_lofven.

Det är ganska vanligt att kändisar får sina namn kapade av personer som till exempel låtsas vara den riktiga Zlatan på Twitter, vilket lurat ansedda medier som SVT och nyhetsbyrån AP. Så fort en person hamnar i rampljuset så bör man tänka på att säkra upp så att ingen obehörig kan använda namnet på Twitter eller andra viktiga kanaler. Varför är det viktigt? Ja, av många anledningar men den mest uppenbara är, som i exemplet ovan med Zlatan, att man riskerar att omvärlden tror att det är man själv som ligger bakom åsikterna som istället publiceras av någon annan.

Twitter-kontot @stefanlofven registrerades redan den 22 september 2010, kanske av honom själv eller någon i hans närhet som ville säkra att det inte föll i orätta händer. Men som med kontot @stefan_lofven så gäller det att tänka en smula bredare än bara det exakta namnet. Uppdatering: nu har information lagts till på kontot @stefanlofven som indikerar att de tänker använda kontot aktivt (tipstack till Ludvig i kommentarerna nedan). Bild och presentationstext har lagts till kontot som varit vilande i ett och ett halvt år.

Även folkpartiets ledare Jan Björklund fick sitt namn kapat på Twitter mitt i brinnande valrörelse.

Dagarna före jul lanserade Twitter nya språkversioner på danska, norska och finska. Den svenska översättningen, som görs ”crowdsourcat” av användarna, är ännu inte klar. Dock kan vi redan nu se spår av vad Twitter på svenska kommer att medföra. Svenska sajter som har infört Twitters egna delningsknapp (Tweet button) har fått texten på knappen ändrad från ”Tweet” till ”Tweeta”. Se till exempel på dn.se och svd.se.

Men heter det verkligen ”tweeta” på svenska? Nej, inte om vi ska gå efter vad som används oftast. En titt i mediearkivet visar att traditionella medier använt ordet ”tweeta” 27 gånger de senaste tre åren i artiklar, medan ordet ”twittra” använts 2697 gånger. Till och med ”tvittra” har använts oftare, totalt 43 gånger.

En sökning på Twingly visar att svenska bloggare använt ”tweeta” 72 gånger medan ”twittra” ger 1972 träffar.

När Språkrådet tog upp frågan i sin nyordslista för år 2009 skrev man:

”tvittra, twittra mikroblogga (i synnerhet på mikrobloggen Twitter) [efter engelska twitter till namnet på den mest kända mikrobloggen, Twitter, vilket i sin tur betyder ’kvitter’]”

Så varför har Twitter valt den mindre vanliga översättningen ”tweeta”? Ja, det är nog inte Twitter själva som bestämt detta utan de personer som översatt sajten till svenska som röstat fram just denna översättning. En sökning i Twitter Translation Center visar att överallt där verbet ”to tweet” översatts har man valt ”tweeta”.

Vad tycker du? Passa på att ändra på detta om du tycker att det borde heta ”twittra” (eller något annat) innan översättningen till svenska är klar. Du kan göra det genom att logga in på http://translate.twttr.com/ och sedan antingen rösta på redan föreslagna översättningar (rösta på ”twittra”) eller föreslå det som alternativ på termer som ännu inte är avgjorda.

Här är två exempel där du kan gå in och påverka: ”Tweet” och ”Tweet at”. Hjälp gärna till du med och tipsa andra på Twitter genom att dela länken här nedan.

Uppdaterat: Här förs en diskussion bland översättarna om val av ord. De verkar redan ha bestämt sig för det minst vanliga alternativet ”tweeta”. Gå gärna in och kommentera om du tycker annorlunda. http://translate.twttr.com/cms/node/182#comment-2043

Det finns en mängd verktyg för att analysera hur tweets sprids vidare på Twitter. De flesta av de tjänster som beskrivs i den här listan från början av 2010, med ”topp tio mätverktyg för retweets” har dock lagts ned. Retweetrank och TweetReach fungerar fortfarande och det finns som sagt andra tjänster som man kan använda också. En annan tjänst som jag nyligen hittade är Retweet.co.uk som analyserar hur mycket spridning dina tweets får och dessutom hur många personer som potentiellt har exponerats för twitter-inlägget.

En fördel med liknande tjänster är att de hittar retweets som jag inte ser i applikationer som TweetDeck. Tweeten ovan hade när jag tittade retweetats 20 gånger och nått 11.374 användare på Twitter (rent teoretiskt alltså). Antalet RT hade jag hittat även under fliken @kullin på twitter.com, men den hade inte visat vilken spridning varje retweet bidragit med.

En annan fördel med Retweet.co.uk är att du snabbt får en överblick över vilka av dina uppdateringar som sprids vidare och vilka som inte gör det. Därmed kan du också förhoppningsvis dra slutsatser som kan förbättra dina chanser att bli RT:ad framöver, om du nu vill det.

Retweet.co.uk visar också vilka av dina tweets som fått flest retweets och vilka personer som du oftast retweetar. Den senare av dessa listor verkar dock inte vara särskilt korrekt.

I undersökningen ”Norske virksomheters bruk av sosiale medier” som genomförs av norska Dataforeningen och tidningen Kampanje, kritiseras konsulter inom sociala medier för att vara alltför osynliga utanför sin egen krets. Två grupper av respondenter har svarat på en rad frågor, den ena gruppen är en tillfällig panel (kallad ”färskingarna”) och den andra är gruppen ”experter” som registrerat sig via Dataforeningen och Kampanje.

På frågan vilka verksamheter som respondenterna anser vara duktiga på sociala medier, svarar 89% av ”färskingarna” och 47% av ”experterna” – vet inte.

- Om disse miljøene ikke klarer å markedsføre egen virksomhet og kompetanse, hvordan kan de da effektivt hjelpe sine oppdragsgivere i å utnytte ulike muligheter som bruk av sosiale medier kan gi? Bransjen vil være godt tjent med å fokusere på hva som gir resultater, om det er i markeds- og kundeprosesser eller dialog med ansatte eller leverandører, fremfor å snakke om tekniske løsninger, säger Leif Henrik Husom i Perceptor som varit med och genomfört enkäten.

- At 47 prosent av de jeg oppfatter som Kampanjes kjernelesere svarer «vet ikke» når de blir bedt om å navngi hvem som er gode på dette så er det ikke bare skremmende, det er trist, säger Dataforeningens marknadsdirektör Edgar Valdmanis.

Kritiken är hård, bland annat menar man att debattinlägg och annan kommunikation är på tok för lång och att man argumenterar luddigt och diffust. Dessutom spekulerar man i om det är så att sociala medie-konsulterna mest pratar inom sin egen lilla bubbla.

- Er det slik at konsulentmiljøene innen sosiale medier svømmer rundt i sin egen andedam og får bekreftelser gjennom å kommunisere til ”menigheten”, undrar Husom.

Några konsultbyråer utmärker sig dock i undersökningen, till exempel Isobar, Creuna, Netlife Research, Making Waves och Gambit.

Om marknaden i Norge liknar den i Sverige så skulle jag gissa att det finns två huvudskäl till att så många har svårt att namnge konsultföretag som är bra på sociala medier. Den första är att många av dessa byråer är ganska nya och inte tillhör etablerade reklam- och PR-byråer som är kända bland en vidare krets. Det andra skälet kan vara att många av de som är duktiga rådgivare antingen är enmansföretagare eller kommunicerar via sociala medier som individer snarare än via sitt företag. Det gör det svårare att minnas enskilda företag men man kanske känner till individerna.

Oavsett om ovanstående bidrar till den dåliga kännedomen eller om det enbart är en oförmåga att kommunicera bredare, så är enkäten en tankeställare till konsultbyråer om att inte enbart predika genom sociala medier utan att även använda andra kanaler där man når andra än early adopters.

Några snabba tips från veckan som gått:

Twitter och Facebook kan öka julhandeln
Sydsvenskan skriver att julklappshandeln börjar tidigt på nätet och att butiker som effektivt använder sociala medier kan öka försäljningen. Företagen bör rikta konkreta erbjudanden till kvinnor via sociala medier, samtidigt som man bör underlätta för män som vill dela med sig av sina tips.

NT: Riktlinjer för sociala medier införs
Norrköpings kommun har utarbetat riktlinjer som ska gälla för sociala medier. Bland annat innefattas bloggar och Facebook och reglerna gäller även kommunalt ägda bolag.

Kommunen klubbade regler för Facebook
Trelleborgs Allehanda berättar att även Trelleborgs kommun beslutat om riktlinjerna för sociala medier. De godkändes på torsdagen  och reglerar hur kommunen ska använda bland annat Facebook och Twitter. Om en förvaltning vill starta ett Facebook-konto ska minst två personer administrera kontot. Dessutom måste det finnas en plan för hur kontot ska användas, planen ska i sin tur godkännas av verksamhetschefen.

Seniorerna lär sig mer om sociala medier
I Sundsvall har föreningen Seniornet lärt äldre personer mer om sociala medier.

– Facebook har jag redan, men Twitter kanske kan vara något, säger Kerstin Engholm, 74 år, till Dagbladet.

Några korta tips detta speciella datum: 10/10/10

UNT: Allt är mer öppet – och slutet.
Transparens är det nya svarta, men har inte nått helt och hållet till Hollywood. Lisa Irenius skriver en krönika om filminspelningen av den amerikanska versionen av Män som hatar kvinnor. ”Här har vi närmast en parodi på hemlighetsmakeri. Man drar till Sverige för en inspelning med världsstjärnor av den största svenska bästsäljaren någonsin – och man behagar inte ens ordna med en presstalesperson.”

Folkbladet: En ond natt gav eko i de sociala medierna.
Vi har sett det förut och nu sker det igen. Efter det förfärliga mordet på 27-åriga Elin i Göteborg  tog många heta diskussioner fart i sociala medier. Folkbladet skriver om hur det startades grupper på Facebook både för att sörja och för att hjälpa till att hitta den saknade kvinnan. Men också att det skapades hatgrupper mot den man som sedan häktats och nu misstänks vara hennes mördare. För varje sådan kraft finns det dock ofta en motkraft och många fördömde att man hängde ut en person utan att han var dömd.

Hela Hälsingland skriver om ett seminarium där man diskuterade hur besöksnäringen i Hälsingland ska kunna dra nytta av internet och sociala medier, för att stärka besöksmålen och landskapets position.

Örkelljunga kommun är en av tio skånska kommuner som med hjälp av sociala medier och mer traditionella kanaler ska motverka ungas ökande missbruk av cannabis. Bloggar, Facebook och Twitter är några av de kanaler som ska användas, skriver Helsingborgs Dagblad.

Malmökille drog ihop 50 000 dollar.
Skånska Dagbladet skriver om crowdfunding och bl a hur bloggaren Sandra Beijer drog in 10.000 kronor på ett dygn för att få ihop pengar till att operera en väns katt.

Fotnot: Foto via Flickr.

Nordicom har nu publicerat Sveriges Internetbarometer 2009, som visar att andelen av den svenska befolkningen som använder sociala medier en genomsnittlig dag är 26%, vilket är lika stor andel som använder traditionella medier på nätet. Som syns av tabellen nedan är dock (fysiska) tidningar, tv och radio betydligt större fortfarande. (Enligt Nordicom är siffran 26% även för traditionella medier, även om grafen nedan visar 25%, se även tabell 19 i rapporten). Med sociala medier avses här socialt nätverk, community, diskussionsforum, chattgrupp eller blogg.

Användningen av sociala medier en genomsnittlig dag är större i de yngre åldrarna:

• 9-14 år: 44%
• 15-24 år: 64%
• 25-44 år: 32%
• 45-64 år: 11%
• 65-79 år: 4%

Främst är det bloggläsande och deltagande i sociala nätverk som står för den största delen. I gruppen 15-24 år deltar varannan (51%) en normal dag i ett socialt närverk eller community. Eftersom datan har samlats in för mer än ett år sedan kan man räkna med att användningen av sociala medier är ännu större idag.

Hela rapporten kan laddas ner här.

DN.se skriver idag en artikel om Tumblr och Posterous som potentiella Facebook-utmanare. Jag medverkar i artikeln med ett par korta citat som egentligen inte säger så mycket, men för att fylla på lite ytterligare synpunkter så tror jag inte att någon av dem är en seriös utmanare till Facebook. De fyller ganska olika syften. Snarare är de utmanare till Twitter och bloggar, då det handlar om mycket enkla publiceringsverktyg snarare än ett regelrätt socialt nätverk, även om de förstås innehar nätverksfunktioner också.

Jag är själv ingen flitig användare av varken Tumblr eller Posterous. Har använt den senare för att enkelt publicera på ett företagskonto på Twitter, men mina personliga konton är ganska tysta. Man kan gärna testa dem då de är väldigt enkla att använda. Dessutom tycker jag man kan prova en liknande tjänst som heter Amplify, som jag hittade via Svartling. Läs gärna hans förnuftiga kommentarer om varför Amplify kan vara nästa tjänst inom sociala medier att hålla ögonen på. Jag har provat att publicera några inlägg på Amplify och statistiken visar att de snabbt fick ett stort antal visningar, trots att jag var helt ny på tjänsten.

Mina konton: Amplify, Tumblr, Posterous, Twitter.

Twitter är en av de hetaste tjänsterna inom sociala medier och har varit så under något år. Häromdagen uppnåddes den imponerande summan av 10 miljarder tweets, eller Twitter-inlägg, som hittills publicerats. Och tillväxten har varit enorm (även om det tidigare i år diskuterades huruvida tillväxten avstannat eller ej, baserat på trafiken till sajten). Enligt Twitter själva har antalet dagliga tweets vuxit från 5.000 år 2007, till 300.000 år 2008, 2,9 miljoner år 2009 och den senaste siffran från 2010 pekar på 50 miljoner tweets per dag, eller 600 inlägg per sekund.

När allt fler börjar twittra och antalet inlägg växer kraftigt uppstår förstås frågor om hur all information ska hanteras, speciellt för företag som kanske bevakar vad som skrivs om dem på Twitter. Vilka inlägg ska man ta notis om och agera på, och vilka kan man bortse från? Filtreringen blir allt viktigare ju mer information som publiceras. Tillväxten påverkar också faktorer som vilka man kan/bör följa själv. Till en början var det många som förespråkade att du bör följa alla som lagt till dig som vän, dvs att förhållandet mellan followers och friends skulle vara ungefär 1:1. Men om man ska kunna hinna med att hålla hyfsad koll på uppdateringarna blir det snart ohållbart att följa tusentals twittrare, åtminstone anser jag att det blir alltför svårt att urskilja läsvärt innehåll i en så stor informationsmängd. Inte så att jag läser allting i min twitter-feed, men vissa begränsningar vill jag ändå göra för att hålla mängden tweets på en sansad nivå.

Kändisar på Twitter

Personer som redan är kända utanför de sociala medierna attraherar förstås snabbt en stor skara följeslagare när de börjar twittra. För dem skulle det snart bli fullständigt galet att försöka följa vad som skrivs på Twitter om de följde tillbaks alla som följer dem. Jag tittade lite närmare på den ”topplista” med svenskar på Twitter som i förra veckan lades upp på SIS-index och noterade att de 50 konton med flest följeslagare (i går kväll) består till cirka en tredjedel av personer som redan är kända och resten är personer som etablerat sig som opinionsbildare i sociala medier, lite slarvigt benämnt nedan som ”sociala-medie-profiler”. Gränsdragningen är förstås svår att göra, så häng inte upp er på detaljer, men när vi tittar på förhållandet mellan antalet följeslagare och antalet man själv följer så ser vi att för varje konto som en kändis följer, så har de 72 andra som följer dem. Förhållandet för sociala medie-personligheterna är istället 1:7. Skillnaden är alltså faktor 10, vilket är ganska stort. Av kändiskontona så skulle man kunna räkna bort Ishotellet och Vänsterpartiet som alltså inte är personliga konton till skillnad från alla de övriga och då blir skillnaden ännu större. Dessa båda följer i princip lika många som följer dem.

Utöver Fredrik Federley är det ingen kändis på topp 50 som följer fler än ca 160 andra. Ettan på listan, Adam Alsing följer till exempel bara 44 stycken medan han har över 9.000 anhängare. Borträknat Ishotellet och Vänsterpartiet så följer kändisarna i genomsnitt 86 andra medan sociala medie-profilerna följer i genomsnitt 1.445 stycken. Och jag tror inte att den främsta anledningen till denna stora skillnad i angreppssätt är att twitter-nördarna inte har ett liv utanför mikrobloggandet (vilket man i och för sig kan undra över ibland), utan att det mer beror på följande:

1. Kändisarna är fortfarande ovana att hantera den närhet som de sociala medierna ger med vanliga människor. Man är van vid att kunna hålla ett visst avstånd till sina fans och själv kunna bestämma hyfsat vilka relationer man inleder och vårdar. Genom att bara följa andra kändisar så håller man fortfarande en viss distans till ”mannen på gatan” (medvetet eller omedvetet) och visar att man tillhör en elit. Även på Twitter går det alltså att signalera en tydlig grupptillhörighet där kändisar mest bara snackar med andra kändisar. Ovanan och osäkerheten kan då resultera i att man håller sig inom den grupp man är van att röra sig.
2. De behöver helt enkelt inte följa alla för att nå ut. Kändisarna får följeslagare ändå. Vi andra dödliga har bara bloggarna, Twitter och Facebook som våra plattformar för att nå ut och är säkert också därför mer benägna att socialisera mera då vi har nytta av de breda kontaktytorna. Ju fler relationer vi knyter desto större chans att vi syns. Kändisarna blir uppmärksammade, retweetade och citerade ändå. Fråga bara Magnus Betnér.

Jag försöker att inte lägga någon värdering i ovanstående utan mer påpeka att man kan se på de sociala tjänsterna ur olika perspektiv. Många av kändisarna på topplistan är duktiga på att nätverka – de svarar och retweetar precis som alla vi andra. Sedan finns det undantag där liksom på alla andra ställen, men överlag så verkar deras angreppssätt funka (nej, jag ger mig inte in i Annika Lantz-spåret just nu). Sammanfattningsvis är det intressant att studera hur personer som redan har en position där de blir hörda använder tjänster som till exempel Twitter, men förvänta dig inte att de ska följa dig tillbaka, för det lär inte hända per automatik.

Till sist, är det inte lite intressant också att så många av topptwittrarna är komiker? Vad förväntar vi oss – att de ska dräpa till med syrliga oneliners på 140 tecken dagarna i ända? Ja kanske det. Ska nog ta och följa några av dem lite närmare.

Uppdatering: Apropå ovanstående funderingar. Skådespelaren Johan Rheborg la tydligen av med Twitter ett tag förra året, dock är han tillbaka nu under namnet @CanvisNous. Då kommenterade han sitt avhopp till Realtid.se såhär:

”– Jag fick en massa kommentarer från närmare 2.000 människor. Det blev ett allmänt fönster i en värld som jag inte vill vara allmän.”

Idag är internationella kvinnodagen och då passar vi på att tipsa om 15 smarta och läsvärda kvinnor som du bör följa i sociala medier. Listan kan förstås göras mycket längre, men här är ett litet urval av svenska, danska och norska kvinnor som bloggar och twittrar om media och kommunikation.

Karin Adelsköld – bloggar på Amelia, twittrar som @karinadelskold

Lena Carlsson – bloggar på Kreafonbloggen, twittrar som @lena_carlsson

Ulrika Good – bloggar på As Good As It Gets, twittrar som @ulrikagood

Trine-Maria Kristensen – bloggar på Socialsquare.dk, twittrar som @trinemaria

Annika Lidne – bloggar på Disruptive Media, twittrar som @annika

Kristine Lowe – bloggar här, twittrar som @kristinelowe

Therese Mannheimer – bloggar på Brainspiration, twittrar som @Teddschen

Paula Marttila – bloggar här, twittrar som @PaulaMarttila

Annika Mayer – bloggar på Silvermayer, twittrar som @a_mayer

Anette Novak – chefredaktör på Norran, twittrar som @anettenovak

Therese Reuterswärd – bloggar på True Consulting, twittrar som @t_reutersward

Ingeborg Volan – bloggar på Sermo.no, twittrar som @ingeborgv

Ewa Wieselgren – bloggar på G-P, twittrar som @wieselgren

Judith Wolst – bloggar på Internetionalisering, twittrar som @judithw

Åsk Wäppling – bloggar på Adland.tv, twittrar som @dabitch

Fotnot: Ingeborg är kollega till mig på vårt norska kontor. Själv twittrar jag som @kullin

Uppdaterat: Mymlan och BiblioBuster spinner vidare på kvinnotemat.