Läsarkommentarer upphov till varannan ”delning” av Aftonbladets ledarartiklar

Aftonbladets ledarredaktion bloggade den 7 oktober om den stora spridning som artiklar från Aftonbladet Ledare fått i sociala medier. Tidningens artiklar delades mångdubbelt fler gånger än till exempel motsvarande artiklar på DN, GP, Expressen och SvD. Utspelet kritiserades dock igår av Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Timbro som menar att ”frågan är om inte siffrorna är lite för bra för att vara sanna. En närmare granskning visar att Aftonbladets siffror drivs upp av läsarkommentarer och andra läsares gillande av dessa kommentarer.”

Johansson Heinö är onekligen någonting på spåren. För det som Aftonbladet kallar delningar, är i själva verket ett mått som består av:

– The number of likes of this URL
– The number of shares of this URL (this includes copy/pasting a link back to Facebook)
– The number of likes and comments on stories on Facebook about this URL
– The number of inbox messages containing this URL as an attachment.

Som Johansson Heinö skriver är Aftonbladet den enda av dessa tidningar som använder Facebook Comments för artikelkommentarer och att det ”driver naturligtvis debattglada läsare till Aftonbladets sidor. Och det driver samtidigt upp statistiken för delningar.”

För att tydliggöra denna fråga så bloggade Karin Pettersson ett förtydligande idag som visar endast delningarna och Aftonbladet har fortfarande en överlägsen statistik jämfört med konkurrenterna. Därmed fick också mitt blogginlägg en lite annan vinkel.

Med den frågan ur världen tycker jag ändå att det vore intressant att se lite djupare i vilken påverkan just artikelkommentarerna har på spridningen i sociala medier och främst då Facebook, det var ju nämligen Heinös ingångspunkt i sin text.

Grundfrågen var återigen alltså, i Aftonbladets första blogginlägg redovisades bara en totalsumma som kallades delningar. Jag ville veta hur stor andel av ”delningarna” som var 1) riktiga delningar, 2) gillningar och 3) kommentarer. I efterhand har jag fått veta att Aftonbladets blogginlägg baserades på 7 artiklar. Eftersom jag inte visste det så tittade jag på samtliga 21 huvudartiklar på Aftonbladet ledare under vecka 40.

Resultatet av min genomgång visar att endast 9% av det totala antalet sociala interaktioner på Facebook är riktiga delningar. 16% är kommentarer och 75% är gillningar. (För 21 artiklar, 52958 interaktioner varav 4553 delningar, 39623 gillningar, 8782 kommentarer). Proportionerna stämmer väl överens med Aftonbladets egna siffror.

aftonbladet delningar i sociala medier

Av det totala antalet interaktioner är alltså kommentarerna en ganska liten andel. Men de får en stor effekt på antalet gillningar eftersom siffran för gillningar inkluderar både gillningar på Facebook och gillningar på artikelkommenterar gjorda med Facebook Comments. På till exempel den här artikeln har det kommit 24 kommentarer med sammanlagt 108 gillningar. Det är nästan exakt hälften av artikelns alla gillningar och en tredjedel av de totalt 310 interaktionerna. Ungefär så ser det ut på fler artiklar.

En genomgång av kommentarer på 5 av dessa 21 artiklar visar att antal kommentarer plus gillningar på kommentarer utgör 57% av de totala Facebook-interaktionerna. Alltså, ungefär hälften av alla sociala interaktioner uppstår som en följd av läsarkommentarer (totalt ca 16% i kommentarer och ungefär 35-40% av gillningar till artikelkommentarer).

Man kan alltså som en mycket grov tumregel titta på en ledarartikel på Aftonbladet och se siffran bredvid Facebook-knappen och utgå från att ungefär hälften av siffran är ett resultat av att man har Facebook Comments.

Det jag dock tycker är värt att påpeka att man inte ska kalla dessa interaktioner för delningar, då de består av både delningar, gillningar och kommentarer. Det är inte alltid glasklart med hur olika interaktioner registreras, men i huvudsak anser jag att min genomgång är korrekt. Riktiga delningar utgör i exemplet ovan endast 9% av den totala siffran. Denna beskrivning blir då direkt felaktig. Sedan finns inget vedertaget begrepp att använda istället, men sociala interaktioner är ett förslag (cred: @danouc).

Uppdaterat: Även Hampus Brynolf och Emanuel Karlsten bloggar om detta.

Fotnot: statistiken framtagen med SharedCount och Facebook Share Counter. Aftonbladets egen sammanställning har skett via Linktally. När jag dubbelkollade de 21 artiklarna i mitt test ovan med Linktally framkom att av 54464 reaktioner kom 52959 från Facebook, dvs ca 97%). De data jag använt kan du hitta här: http://www.scribd.com/doc/175034316/Aftonbladet-Delningar-till-sociala-medier

Case: när mobilsajt och datorversion inte visar samma information

Enligt en studie som Google har genomfört så förflyttar sig 90% av nätanvändare mellan olika skärmar – mobiltelefon, surfplatta, dator – för att lösa en uppgift. Det är bland annat därför det är så viktigt att inte konstruera sajter utifrån en enda skärm, utan från ett multiskärm-perspektiv. Allt fler kommer därför att arbeta med responsiva, eller följsamma, webbsajter som anpassar sig efter den skärm vi använder, eller på andra sätt maximera upplevelsen för alla de skärmar som användaren kan tänkas använda.

Ett minimikrav för en sajt är att grundinformationen är densamma på datorversionen och på mobilversionen. Jag tittar lite på bytbil.com som är en mycket bra sajt för den som funderar på att köpa en ny eller begagnad bil. Den har en mobilversion som är lättanvänd på en smartphone, men den missar en viktig detalj – priset på bilarna är inte alltid samma på datorversionen som på mobilversionen.

En sökning ger i mobilversion följande resultat på Mitsubishi Outlander årsmodell 2013. Den tredje i listan kostar 313.800 kronor.

mobilsajt-bytbil

Samma lista på den vanliga datorversionen av sajten ger dock ett annat besked, där kostar samma bil 289.900 kr för att priset är nedsatt, men denna information följer inte med till mobilsajten. Inte ens när man klickar in på sidan med mer information om bilen får man se det lägre priset.

datorversion-bytbil

Eftersom det enligt Google-undersökningen är i mobilen vi börjar många sökningar så är det avgörande att informationen är rätt. För bilhandlaren i fråga kan det innebära att jag aldrig tittar på den aktuella bilen.

smartphones-online

Bytbil.com är en användbar sajt så detaljen med prisinformation är mest för att illustrera hur viktigt det är att jag som användare möts av korrekt information, oavsett vilken skärm jag tittar på.

Twitter + valvaka = TweetElect09.eu

Sedan ungefär två veckor tillbaka samlas Twitter-kommentarer om EU-valet på sajten TweetElect09. Tanken är att visa hur sociala medier redan idag påverkar politiska kampanjer och det är speciellt intressant nu då detta är det första EU-val där Twitter är en betydande kanal för kommunikation. Hittills har sajten registrerat och analyserat drygt 25.000 tweets på 14 språk, varav knappt 3.000 från Sverige.

TweetElect09: Watch in real time what people say on Twitter about the European Elections!

TweetElect09 visar inte bara vilka länder i Europa det twittras om, utan registrerar också vilka partier och kandidater som är omnämnda flest gånger på Twitter. Sverige är det land som det twittras flitigast ifrån efter Frankrike, som just nu har flest kommentarer.

Om inga komplikationer uppstår på vägen så kommer SVTs valvaka att livestreamas direkt på den svenska delen av sajten ikväll och tweets kommer att visas i realtid parallellt. Det kommer att bli mycket intressant att följa kommentarerna live. Det finns också widgets som bloggare kan använda för att visa Twitter-flöden på sina egna bloggar, uppdelat per land.

För att synas på TweetElect09 så krävs att Twitter-inläggen innehåller hashtags #eu09 eller #euval.

Not: TweetElect09 är ett initiativ av PR-byrån Burson-Marsteller där jag arbetar.

Krisinformation om svininfluensan på Twitter

Sedan i torsdags finns Krisinformation.se, den nationell portalen för krisinformation, på Twitter. Mycket väl tajmat får jag säga med tanke på att hela Twitter just nu bubblar av kommentarer kring svininfluensan. Där finns till exempel uppdateringar med svar från Livsmedelsverket och rekommendationer för den som ska resa till Mexiko.

Big deal, kanske man kan tycka, då Krisinformation än så länge bara har drygt 400 personer som följer dem på Twitter. Det är ju en droppe i havet mot hur många man når med en notis i DN. Och även de som följer kontot riskerar så klart att missa viktiga uppdateringar då den som följer något hundratal personer på Twitter inte klarar av att läsa all ny information.

Men i en krissituation är det viktigt att så många som möjligt får tillgång till snabb och korrekt information och kanaler som Twitter är förstklassiga när det gäller att snabbt sprida nyheter om t ex svininfluensan. Inte minst beror det på retweetandet, dvs företeelsen när en person återpublicerar någon annans inlägg på Twitter. Det gör att information snabbt sprids från nätverk till nätverk och därför är det också klokt att komplettera andra kanaler med en närvaro just på mikrobloggarna. Och är det någonstans som felaktiga rykten riskerar att spridas blixtsnabbt så är det på sociala medier, vilket gör det än viktigare att den korrekta informationen når ut just här. Och det händer ju inte precis så ofta att man går in och aktivt besöker webbsidan www.krisinformation.se utan anmodan att göra det, så då är detta ett bra sätt att istället ”fiska där fiskarna finns”.

Sannolikt får vi se fler myndigheter på Twitter framöver när fler inser de sociala mediernas styrka när det gäller att kommunicera med medborgarna.

Uppdaterat: DN skriver också om detta och intervjuar Anna Toss, webbredaktör på Krinsinformation.se:

Om det uppstår någon akut situation då informationen behöver komma ut mycket snabbt kommer Krisinformation.se att prioritera Twitter.
– Vi kan först skriva på Twitter och sedan publicera på vår egen hemsida eftersom det går att nå ut snabbt genom Twitter, säger Anna Toss.