Influencers stoppas i statlig marknadsföring i Australien

Influencer marketing, alltså marknadsföring genom inflytelserika profiler inom sociala medier, har ökat lavinartat de senaste åren. En undersökning i USA visade att nästan 4 av 10 marknadsförare planerade att öka sina budgetar för influencer marketing inför 2018.

Rätt genomfört kan influencers ha ett stort genomslag i en kampanj, men det finns såklart även risker, som att företag riskerar att anlita profiler med en stor mängd falska följare, eller att andra tveksamheter uppstår kring samarbetet. Unilever satte tex i somras ner foten kring samarbeten med profiler med fejkföljare och oäkta engagemang.

Inom politiska kampanjer är det heller inte helt okontroversiellt och häromdagen kom nyheten om att Socialdemokraterna i Stockholm hade erbjudit unga personer med många följare i sociala medier upp till 4000 kr för att skriva positiva inlägg och föra ut partiets politik. Efter att saken uppmärksammats i Aftonbladet gick inte partiet vidare och man säger att man inte har något liknande samarbeten i samband med valet i september.

Australien stoppar influencers i kampanjer för myndigheter

I Australien har olika myndigheter medverkat i flera pinsamma samarbeten vilket lett till att regeringen nu infört ett totalstopp för att anlita sociala medie-stjärnor i kampanjer för federala myndigheter. Till exempel samarbetade australiensiska försvaret med Youtube-profilerna Alen Catak och Elliott Watkins för att marknadsföra flygvapnet till tonåringar. Men kampanjen fick kritik från försvarsminister Marise Payne när det kom fram att Catak tidigare skämtat om våldtäkter, kallat kvinnor för horor och använt homofobiska och antisemitiska uttryck.

Svenska influencers intresserade av att påverka valet mot betalning

Flera liknande misstag i Australien visar återigen vikten av en noggrann granskningsprocess för att säkerställa att influencers stämmer överens med organisationens värderingar.

Nyligen undersökte P3 Nyheter om det gick att få svenska influencers att marknadsföra politiska åsikter i valet och ett flertal visade intresse. Om vi får se några riktiga betalda samarbeten i årets val återstår att se. Jag skulle inte bli förvånad om det förekommer.

Följ bloggen på Facebook för fler nyheter om sociala medier.

Uganda inför skatt på sociala medier

I Sverige har det varit debatt kring Telias erbjudande om att privatkunder kan surfa fritt på sociala medier som Facebook, Snapchat och Instagram. Detta på grund av hotet mot nätneutraliteten och tanken att all data ska behandlas lika. I Uganda har man nu delvis gått åt motsatt håll, då regimen infört skatt på sociala medier.

Användare i Uganda kommer nu att krävas på en skatt om 200 schilling, motsvarande cirka 40 öre om dagen för att surfa på sociala tjänster som Facebook. Kostnaden ska läggas på mobilabonnemanget. Motiveringen till den nya skatten är att öka intäkterna till statskassan, men kritiker hävdar att det enbart är ett sätt att kväva kritiken mot den sittande presidenten Yoweri Museveni.

”Detta är ett nytt verktyg för att kväva yttrandefriheten och medborgares möjlighet att organisera sig, vilket staten inte haft kontroll över,” sa Nicholas Opiyo, en advokat som också är chef för en lokal rättighetsorganisation.

Att lägga skatt på kanaler för kommunikation mellan medborgare låter som en väldigt dålig idé, man får hoppas att beslutet kan upphävas.

Krav på tillstånd för drönare slopas i sommar

drönare

Sedan en kontroversiell dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i höstas så blev det i princip omöjligt för privatpersoner och företag att få tillstånd att flyga med drönare utrustad med kamera. Regeringen har dock agerat för att få till nya reglar och idag rapporterar Dagens Industri om att en ny lagrådsremiss föreslår att kravet på tillstånd för den privata sektorn slopas.

En lagrådsremiss är ett utkast till en ny lag som skickas till Lagrådet och därefter kan riksdagen besluta om den nya lagen. Enligt förslaget till lag ska drönare inte omfattas av kameraövervakningslagen och tillstånd behövs inte längre.

”Det här innebär inte att det blir fritt fram att använda drönare precis hur man vill. Utan använder man drönare för att till exempel ofreda personer eller till kränkande fotografering då finns det annan lagstiftning som förbjuder det redan”, säger Morgan Johansson till DI.

Den nya lagen väntas börja gälla 1 augusti 2017.

Fotnot: Tekniska Muséet höll en paneldebatt om drönare och kameraförbud nyligen. Den går att se här.

För fler nyheter om sociala medier, prenumerera gärna på blogginlägg via epost.

Regeringen föreslår att drönare med kamera tillåts från 1 augusti 2017

Efter en kontroversiell dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i oktober så förbjöds i princip drönare med kamera över en natt i Sverige. Domen likställde fotografering med drönare med övervakningskameror vilket krävde tillstånd som i princip var omöjligt att få. Beslutet blev hårt kritiserat då det lamslog en hel bransch.

Nu har regeringen presenterat ett förslag på en snabb lösning på problemet. Drönare ska undantas från kameraövervakningslagen och förslaget går nu ut på remiss. Tanken är att ändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2017 och då blir det alltså åter tillåtet att flyga med en kamerautrustad drönare. Dock gäller fortsatt samma regleringar som innan domen, dvs du får till exempel inte flyga högre än 120 meter och tillstånd krävs för att flyga inom kontrollzoner. Se Transportstyrelsens föreskrifter här.

Integritetsaspekten på drönarefotograferingen ska nu istället regleraras i personuppgiftslagen. Regeringens förslag lyder:

I promemorian föreslås att kameraövervakningslagen (2013:460) inte ska tillämpas vid kameraövervakning som bedrivs med en kamera som är uppsatt på ett obemannat luftfartyg, en s.k. drönare, om övervakningen
bedrivs av någon annan än en myndighet. Detta innebär att personuppgiftslagen (1998:204) i stället ska tillämpas och att något tillstånd inte kommer att krävas vid sådan övervakning. Syftet med förslaget är att säkerställa att kamerautrustade drönare kan användas för berättigade ändamål samtidigt som ett starkt integritetsskydd garanteras. Regleringen i personuppgiftslagen innebär att det inte kommer att vara tillåtet att använda drönare på ett sätt som medför kränkningar av den personliga integriteten. Detta betyder att den som använder
kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, t.ex. genom att se till att övervakning endast sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt. Datainspektionen utövar tillsyn över att reglerna i personuppgiftslagen följs. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Över 4000 följer falsk Stefan Löfven på Twitter

Kända personer, företag och varumärken drabbas ofta av att deras namn kapas på sociala nätverk. Så även svenska politiker. Så fort Stefan Löfven utsågs till Socialdemokraternas partiledare så registrerades kontot @stefan_lofven på Twitter, ett konto som inte Löfven eller Socialdemokraterna stod bakom. Partiledaren har istället ett officiellt men inaktivt konto på @stefanlofven.

Även Jan Björklund fick sitt namn ”stulet” på Twitter 2010, men det har Folkpartiet nu tagit över.

Trots att det falska Löfven-kontot endast skrivit två uppdateringar så har det i nuläget 4.486 följare, bland dem journalister, politiskt aktiva och en stor mängd andra. När det nu ser ut som att Stefan Löfven blir Sveriges nästa statsminister så finns det en risk att kontot blir aktivt igen. Då är min givna rekommendation till Socialdemokraterna att kontakta Twitter för att få dem att stänga ner det falska kontot. Baserat på mina erfarenheter bör detta inte vara något problem.

stefanlofventwitter