Google visar 5 år gamla artiklar som nya
För tre år sedan upptäckte jag att Google ibland visar fel datum på artiklar när man söker efter nyheter. Jag bloggade utförligt om det här. Det innebär till exempel att om du söker efter en nyhet som publicerats den senaste veckan, så kan du få träffar som är flera år gamla. Jag har inte sett det hända så många gånger på senare år, men idag när jag gjorde en sökning så hände det igen. Sökningen skulle bara ge träffar som publicerats den senaste veckan, ändå visar Google en fem och ett halvt år gammal nyhetsartikel som andra träff i sökresultaten.
Som ni ser nedan så har Google tolkat artikeln nedan som om den vore publicerad den 7 maj 2013. Klickar man på artikeln så ser man dock på aftonbladet.se att den är publicerad den 5 nov 2007. Däremot som visas underst i bilden nedan, så tolkar Google publiceringsdatum rätt om man söker på rubriken utan datumavgränsning.

Varför detta sker beror säkert på att det finns andra datumangivelser i koden som Google tolkar fel. Jag vet dock inte hur vanligt det är.
De mest sökta orden på Google 2012
Idag har Google berättat vilka som var de mest sökta orden i Sverige på Google under 2012 (hittills). Det är som vanligt ganska rolig läsning. Dock är listan på de allra mest sökta orden tämligen ointressant. Så här ser listan ut:
Mest populära sökningar 2012:
Övergripande
1. Facebook
2. Aftonbladet
3. YouTube
4. Blocket
5. Hotmail
6. Google
7. Eniro
8. Hitta.se
9. Expressen
10. Swedbank
Varför tycker jag att den är ointressant? Jo, för att den i princip bara rör Sveriges mest besökta webbplatser. Man skriver alltså ibland hellre in sajtens namn i sökfältet på Google istället för att skriva in rätt webbadress direkt. Det är ett vanligt och bekvämt beteende för att det går snabbt och man behöver inte tänka på om adressen slutar på .se, .com eller annat. Alla de i topp 10 utom Swedbank finns med i topp bland de mest besökta webbplatserna om man dels ser på Kia index och dels på Alexa.com. Anledningen till att man bör titta på dem båda är att Kia index inte rankar de utländska sajterna som Google, YouTube och Facebook.
Nästa år hade det varit intressant att få en lista på de mest sökta orden, men rensat från namn på webbplatser.
Alla har en digital närvaro
Jag tog mig tid att titta på SVT-dokumentären “Du är googlad” igår och även om jag länge varit bekant med det mesta som diskuterades i programmet så var det ändå tankeväckande. Alla svenskar finns idag i någon form på nätet och det finns skäl att tänka igenom den information som visas om oss när man googlar våra namn. En slutsats i “Du är googlad” är bland annat att den som tar makten över sin egen digitala identitet blir mycket mindre sårbar för negativa kommentarer och helt enkelt får fler möjligheter att påverka vilka träffar som syns i sökmotorerna.
För något år sedan så anmälde vi vår yngsta dotter till simskola och jag hade uppenbarligen inte riktigt läst igenom vad jag godkänt när vi anmälde henne. Bland annat hade jag gett simskolan tillåtelse att lägga upp hennes namn på webben, vilket man tydligen rutinmässigt gjorde med alla deltagare som godkände detta (medvetet eller omedvetet). När jag vid något tillfälle googlade hennes namn hittade jag listan med barn, alla i 4-5 årsåldern, på simskolans hemsida. Jag reagerade på att detta var helt onödigt och bad dem ta bort dotterns namn vilket de gjorde.
Vid ett annat tillfälle mejlade jag innebandyklubben som min son spelat i men slutat vara medlem i flera år tidigare. Hans namn stod nämligen med som en spelare i deras medlemsregister på webben och det var den första träff som kom upp när man sökte på hans namn. Inte för att det gjorde så mycket men jag tyckte att det var onödigt att klubben listade honom som spelare när han inte var det längre. Och klubben var inte särskilt hjälpsam heller och ansåg i vår initala korrespondens att “det gick inte”. Men namnet togs till slut bort.
Med andra ord har jag redan börjat städa mina barns digitala närvaro. Och tittar man på hur vi syns på nätet i vår familj så är det inte så konstigt att jag syns överallt. Jag har varit aktiv på nätet i många år och jag “äger” de fyra första träffarna i Google på mitt namn. Vårt efternamn är ganska ovanligt och det är bara 100 personer i Sverige utöver oss fem i familjen som stavar Kullin som vi gör. I kombination med våra förnamn har vi därför i princip helt unika namn. Inget av barnen, med undantag för en stängd Facebook-profil, har någon egen närvaro på nätet. De har alltså inte lagt upp någon information själva där deras namn förekommer och inte jag heller. Trots det kryllar det redan av träffar.
Vi finns på nätet redan från 4-5 års ålder
Sonen är 13 år och har 320 träffar i Google. Ena dottern är 10 år och har 59 träffar. Yngsta är 5 år och har endast två träffar. Det fanns ytterligare en träff tidigare som nu försvunnit. Anledningen till att dessa träffar finns är till stor del en effekt av att de är aktiva i olika idrottssammanhang, men även andra träffar finns. Man kan lätt hitta hur många mål de gjort i någon innebandymatch eller vilka resultat de gjort i friidrott. Och nu är jag inte helt emot detta, då jag själv är väldigt intresserad av statistik och brukar söka på olika resultat för att se hur vissa prestationer står sig i jämförelse med andra i samma ålder.
Min poäng är istället att redan i 4-5 årsåldern börjar våra barns namn poppa upp på nätet och deras digitala identitet börjar formas, utan att vi eller de valt det och att man bör vara medveten om det. De som publicerar information bör ibland fundera på om det är nödvändigt att publicera både för- och efternamn på t ex små barn. Vi som individer och framförallt som föräldrar bör bli mer medvetna.
Ibland kan jag nog tycka att idrottsklubbar slentrianmässigt publicerar alltför mycket information om våra barn i alltför unga år. Såhär skriver Datainspektionen om PUL och publicering på internet:
“En förening får bara publicera sitt medlemsregister öppet på Internet om det är förenligt med de ursprungliga ändamålen för vilka uppgifterna i medlemsregistret samlades in. Dessutom krävs att de enskilda medlemmarna har samtyckt till publiceringen. Datainspektionens erfarenhet är att många medlemmar inte vill att adresser och telefonnummer ska publiceras öppet på Internet. Datainspektionen rekommenderar därför föreningar som vill publicera medlemmars personuppgifter på Internet att de får ett godkännande från medlemmarna och/eller deras vårdnadshavare. Det finns ingen särskild bestämmelse i personuppgiftslagen som anger från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till en behandling men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel.”
Jag gissar att det slarvas en del med att inhämta samtycke från föräldrar och att föräldrar sällan funderar igenom vad de samtycker till. För de allra flesta är den här typen av information inget som helst problem, men man bör vara medveten om att nästa alla människor idag, redan från unga år, har en digital närvaro. Och att du förr eller senare kommer att bli googlad.
Andra som skrivit om detta är Emanuel Karlsten och Johannes Sundlo.
Täby Centrum repar sig i Google
Google har en funktion kallat Autocomplete, eller Google Suggest, som föreslår sökfraser baserat på de ord du håller på att skriva in i sökrutan. Förslagen hamnar där baserat på ett antal faktorer, av vilka jag förstått bland annat omfattar antal sökresultat och antal sökningar. Sociala medie-bloggen Mashable skrev nyligen om ett experiment där man sökt på alla USAs stater och ändrat deras namn för att matcha vad Google Autocomplete föreslår. Så New York blir New York Times, Maine blir Maine Vacations etc.
Men en allvarligare sida av denna funktion hos Google är förstås när några negativa fraser fastnar hos Google, vilket kan spilla över negativt på ett varumärke. Ett känt exempel är en sökning på Mona Sahlin som bland annat innehåller orden “Toblerone” och “fifflar”. Söker man på Fredrik Reinfeldt får man bland annat det något lustiga förslaget “Fredrik Reinfeldt längd”.
En annan intressant aspekt är att det bara krävs en enda udda händelse för att helt förändra de förslag Google ger för en sökning. I somras hände något tragiskt i köpcentret Täby Centrum, då en kvinna troligtvis begick självmord. Händelsen påverkade direkt sökningarna på “Täby Centrum” och ord som “självmord, olycka, död, flashback” började synas som förslag (se första rutan nedan). Fortfarande efter nästan ett halvår hänger två av dessa fyra förslag kvar (se andra rutan nedan), så även om det går år rätt håll, så går det mycket långsamt.
Även om själva sökresultaten för Täby Centrum ser bra ut, så visar exemplet ovan ändå hur snabbt en enstaka händelse kan påverka bilden av ett varumärke i Google.
Kan man göra något åt det då? Kanske. Sökmotorexperten Nikke Lindqvist resonerar kring fenomenet i en föreläsning som du kan titta på här.
När googlade du ditt varumärke senast?
Sedan några veckor tillbaks tillåter Google att man köper konkurrenters varumärken som sponsrade AdWords-annonser. Trots att det är kontroversiellt har det varit tillåtet i Storbritannien ett tag. I vissa branscher lär det finnas ett gentlemen’s agreement om att inte köpa varandras namn eftersom det driver upp annonspriserna och missgynnar alla, utom Google. Förra veckan inledde dock Interflora en juridisk process mot Marks & Spencer i England, som köpt ordet “Interflora” på Google AdWords för att göra reklam för sin egen blomsterhandel.
I Sverige är det fortfarande inte så vanligt att köpa konkurrentnamn, eftersom det är så nytt. Men det förekommer. Resumé berättade i början av oktober om ett litet kreativt bråk mellan mediebyråer. Även i Sverige har Interflora drabbats då Euroflorist köpt annonser på varumärket (även på Blommogram, vilket också är ett registrerat varumärke för Interflora). Ett exempel från hemelektronikbranschen är Expert som har köpt sökordet “Elgiganten”.
Gissningsvis kommer vi att få se fler exempel framöver och de lär inte passera utan bråk. Som ansvarig för ett varumärke bör man dock åtminstone ha koll på vad konkurrenterna gör på Google. När googlade du ditt eget varumärke senast?
Fotnot: Foto credit – caveman_92223.
links for 2009-12-10
-
Bra skrivet om hur webben växer och nya publiceringsverktyg förändrar sökverktyg mm, apropå Googles nya realtidssök.
Toyota Verso och sökmotoroptimering
För en månad sedan skrev jag om vikten av att tänka på sökmotoroptimering i samband med PR-kampanjer. Toyota fick publicitet på sin nya modell Toyota Verso men det första sökresultatet i Google gick till en död länk på Toyotas hemsida. Inte rätt sätt att underlätta för tänkbara kunder att hitta mer information om den nya bilen.
Nu kör företaget en stor reklamkampanj för bilen med bland annat stortavlor i Stockholms tunnelbana och kanske har man sett över sökmotorplaceringen eller så är det något annat som spelar in, men det första sökresultatet i Google går inte längre till en död länk. Texten till länken i Google är visserligen fortfarande denna: “Sidan du söker kunde inte hittas. Webmastern för denna sida har automatiskt fått ett mail och ska se över problemet snarast.”. Men istället för en död länk hamnar man nu på en sida om hyrbilar. Sökträff nummer två är däremot en länk till sidan om Toyota Verso, så även om resultatet inte är perfekt så är det ett fall framåt.
Glöm inte sökmotoroptimering i samband med PR
Toyota har en ny familjebil ute på marknaden som heter Verso. Idag får företaget en helsida i Dagens Industri om sin nya bil och effekten av en liknande artikel blir säkert att många i målgruppen söker ytterligare information. Jag själv har en sjusitsig bil så jag googlade Toyota Verso för att kika lite närmare på bilen. Men vad Toyota missat att göra är att hålla koll på hur deras sidor presenteras i Google. Det första resultatet i Google vid en sökning på Toyota Verso, normalt sett en mycket värdefull placering, leder till en död länk.
Klickar man på länken kommer man till en tom sida med ett felmeddelande.
Man gör det inte heller lätt för besökaren att hitta rätt. En sökruta saknas i den övergripande menyn. Och i rullgardinsmenyn för Toyotas bilmodeller finns inte Verso med utan man måste klicka sig vidare via länken “Nya bilar från Toyota” där det finns en länk till mer information om Verso. Visst, bilen är nylanserad, men om företaget satt igång en PR-kampanj som attraherar intresse från konsumenter så är det en nackdel att försvåra för dem när de söker mer information. Det finns med andra ord ett stort värde i att synkronisera sin webbsida med övriga PR-aktiviteter, inte minst ur ett SEO-perspektiv, så att releventa länkar presenteras först i Google och inte en död länk.
Följ bloggen
Senaste inläggen
- Case: när mobilsajt och datorversion inte visar samma information
- Google visar 5 år gamla artiklar som nya
- Journalister trålar efter nyheter i sociala medier
- Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram
- Hur du blåser 100.000 personer på Facebook
- Falska konton på Instagram tas inte bort
- Högskolan i Jönköping får 13 miljoner till sociala medier
Arkiv
Kommentarer
- Journalister trålar efter nyheter i sociala medier « Sociala medier om Blogginlägg blir citat i Expressen
- Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram « Sociala medier om Falska konton på Instagram tas inte bort
- Så tog Coop tillbaka sitt kapade varumärke på Instagram « Sociala medier om Falska konton på Instagram lovar gratis årskort på Liseberg
- Vän av ordning | Bisonblog om Hur du blåser 100.000 personer på Facebook
- Källkritik för fler än journalister - DN.se om Falska konton på Instagram lovar gratis årskort på Liseberg













