De amerikanska företag som ligger bakom många av de populäraste tjänsterna inom sociala medier är inte särskilt kommunikativa när det gäller hur deras användare ser ut. Därför tvingas vi förlita oss på externa undersökningar eller rena gissningar för att få en uppfattning om hur många svenskar som finns på Twitter, till exempel. Nu finns det för första gången en uppskattning av hur många svenskar som är medlemmar på Google+. Enligt uppgifter från sajten Plus Demographics så är 502.000 svenskar medlemmar på Googles sociala nätverk. Statistiken baseras enligt uppgift på data från 90 miljoner profiler på det sociala nätverket.

Enligt statistiken är det flest män som är medlemmar, hela tre fjärdedelar av de svenska användarna är män.

Majoriteten, eller 51,9% av användarna är mellan 18 och 24 år. Notera dock att Plus Demographics har beräknat dessa siffror själva och inte tagit med målgruppen under 18 år.

Andra data från undersökningen visar bland annat att Ericsson, Logica och Teliasonera är de arbetsgivare flest angivit. Student är det vanligaste ”yrket” och Stockholm är den stad med flest användare (36,9% av medlemmarna).

Hur trovärdig undersökningen är, är svårt att avgöra. Plus Demographics hävdar att man spårat profiler i Google+ sedan lanseringen. Den viktiga frågan om hur många av de uppskattningsvis 502.000 svenskarna som registrerat sig på Google+ som är aktiva får vi dock inget svar på. Jag gissar att den siffran är väldigt låg.

Tack till Morten Myrstad som tipsade mig om undersökningen.

Enligt färsk statistik som publicerades idag av Trygghetsrådet, så minskar personliga kontakter något i betydelse när det gäller att hitta nytt jobb. Däremot ökar internet i betydelse och även sociala medier. Personliga kontakter minskar från 60% till 58% av de förmedlade jobben medan internet ökar från 18% till 20% (2010 till 2011).

- De traditionella kontaktvägarna minskar till förmån för nätet. Allt fler hittar sitt nya jobb via exempelvis sociala medier, säger Carl-Gustaf Leinar.

Trygghetsrådet hjälper arbetssökande tjänstemän till nya jobb och det är från denna grupp som statistiken hämtats. Även om det statistiska underlaget kanske är något begränsat så ser Trygghetsrådet en ökning i 16 av 21 län för internet som kanalen för att hitta nytt arbete.

I topp bland länen ligger i år Gotland (29%) följt av Stockholms län (27%). I botten ligger Dalarna (9%), Kronoberg (8%) och Jämtlands län (7%).

Kanske har du hört talas om Pinterest, en sajt som hyllas av många som det allra hetaste inom sociala medier. Det är en tjänst som kan användas för att spara och dela med sig av bilder och videor man hittar på nätet. Pinterest har sociala nätverksfunktioner inbyggda så att du kan följa andras samlingar (kallade ”boards”) där man samlar olika ”pins”, dvs bilder/videor som man har sparat eller bokmärkt.

Varje ”pin” kan sedan bäddas in på t ex en blogg eller enkelt delas på Facebook eller Twitter. Det finns också en möjlighet att återpublicera andras pins, så kallad ”repin”, vilket påminner om reblog-funktionen hos Tumblr, som är en källa till snabb viral spridning. Nyligen blev Pinterest också en av de tjänster som man kan ansluta till Facebook så att alla bilder man delat automatiskt publiceras på din Facebook Timeline.

Pinterest driver trafik till blogg
Det svåra med nya tjänster inom sociala medier, speciellt sådana som verkligen tillför något annorlunda, är att direkt se hur man kan dra nytta av dem. Visst, det är väl bra att kunna spara bilder i olika kategorier, men vad tillför sajten mer? Då kanske Kate Bryan kan inspirera dig? Hon är en amerikansk bloggare som arbetar som hårstylist som börjat lägga upp bilder på sina vackra kreationer på Pinterest. Sedan augusti 2011 har hennes blogg vuxit från nästan ingenting till att ha genererat 10 miljoner sidvisningar och detta huvudsakligen tack vare den trafik som kommit från hennes nätverk på Pinterest. Hon säger bland annat att de tio källor som driver mest trafik till hennes blogg är alla från Pinterest.

Trots att det fortfarande krävs en invite för att registrera sig på Pinterest så har Kate Bryan redan lyckats få fler än 17.000 followers. Några av framgångsfaktorerna är enligt henne själv att hon inte bara promotar sina egna bilder utan även delar med sig av bilder från andra källor samt att de som ser en håruppsättning som de gillar oftast vill veta mer om hur man gör den, så det finns ett inbyggt incitament att klicka sig in på hennes blogg (som hon länkar till) för att  få mer information. Eftersom det går att prenumerera på bilder från en ”board” så har hennes board med tema ”Hair” fler prenumeranter än hennes profil har, just nu 26.000 followers: http://pinterest.com/k8bryan/hair/

Läs gärna mer om Kates framgångar med Pinterest här. Hennes profil på Pinterest finns här: http://pinterest.com/k8bryan/

Det krävs fortfarande en invite för att gå med i Pinterest, men det verkar ganska enkelt att få om man ansöker. Mitt konto hittar ni på http://pinterest.com/kullin/

För ett par veckor sedan öppnades möjligheten för företag att skapa egna företagssidor på Google+, det nya och snabbt växande sociala nätverket. H&M var ett av de företag som var tidigt ute och öppnade en företagssida. Andra som också skapat sidor är till exempel Apoteket, Com Hem, Ericsson, Headweb och medier som Sveriges Radio och Sundsvalls Tidning.

Aktiviteten på dessa sidor är dock fortfarande låg. Jag har samlat 50 företagssidor i en ”circle” på Google+ och av dessa var det hela 17 sidor som inte lagt in någon uppdatering alls, eller endast ett första inlägg av typen ”nu finns vi på Google Plus”. Totalt har alltså en tredjedel av alla de sidor jag hittat i stort sett endast gått med i nätverket för att skapa en närvaro, vilket kanske inte är så förvånande. Det är förnuftigt att tänka igenom vad en sådan sida ska innehålla och hur den ska integreras med övrig kommunikation, så förhoppningsvis kommer flera av dem att aktivera sina sidor när de fått lite tid på sig.

Ovanstående statistik är självklart inte säkert representativ för samtliga svenska företagssidor då det lär finnas fler än de som jag har tittat på. Men det kan ändå tjäna som en intressant indikation på aktivitetsnivån.

Eftersom jag ännu inte har klurat ut hur man kan dela med sig av en circle på ett enkelt sätt så länkar jag till mitt inlägg där jag delar ut cirkeln och hoppas att det fungerar för de som är intresserade av att titta på företagen. Företagssidan för den här bloggen, Sociala Medier, finns här.

I undersökningen ”Norske virksomheters bruk av sosiale medier” som genomförs av norska Dataforeningen och tidningen Kampanje, kritiseras konsulter inom sociala medier för att vara alltför osynliga utanför sin egen krets. Två grupper av respondenter har svarat på en rad frågor, den ena gruppen är en tillfällig panel (kallad ”färskingarna”) och den andra är gruppen ”experter” som registrerat sig via Dataforeningen och Kampanje.

På frågan vilka verksamheter som respondenterna anser vara duktiga på sociala medier, svarar 89% av ”färskingarna” och 47% av ”experterna” – vet inte.

- Om disse miljøene ikke klarer å markedsføre egen virksomhet og kompetanse, hvordan kan de da effektivt hjelpe sine oppdragsgivere i å utnytte ulike muligheter som bruk av sosiale medier kan gi? Bransjen vil være godt tjent med å fokusere på hva som gir resultater, om det er i markeds- og kundeprosesser eller dialog med ansatte eller leverandører, fremfor å snakke om tekniske løsninger, säger Leif Henrik Husom i Perceptor som varit med och genomfört enkäten.

- At 47 prosent av de jeg oppfatter som Kampanjes kjernelesere svarer «vet ikke» når de blir bedt om å navngi hvem som er gode på dette så er det ikke bare skremmende, det er trist, säger Dataforeningens marknadsdirektör Edgar Valdmanis.

Kritiken är hård, bland annat menar man att debattinlägg och annan kommunikation är på tok för lång och att man argumenterar luddigt och diffust. Dessutom spekulerar man i om det är så att sociala medie-konsulterna mest pratar inom sin egen lilla bubbla.

- Er det slik at konsulentmiljøene innen sosiale medier svømmer rundt i sin egen andedam og får bekreftelser gjennom å kommunisere til ”menigheten”, undrar Husom.

Några konsultbyråer utmärker sig dock i undersökningen, till exempel Isobar, Creuna, Netlife Research, Making Waves och Gambit.

Om marknaden i Norge liknar den i Sverige så skulle jag gissa att det finns två huvudskäl till att så många har svårt att namnge konsultföretag som är bra på sociala medier. Den första är att många av dessa byråer är ganska nya och inte tillhör etablerade reklam- och PR-byråer som är kända bland en vidare krets. Det andra skälet kan vara att många av de som är duktiga rådgivare antingen är enmansföretagare eller kommunicerar via sociala medier som individer snarare än via sitt företag. Det gör det svårare att minnas enskilda företag men man kanske känner till individerna.

Oavsett om ovanstående bidrar till den dåliga kännedomen eller om det enbart är en oförmåga att kommunicera bredare, så är enkäten en tankeställare till konsultbyråer om att inte enbart predika genom sociala medier utan att även använda andra kanaler där man når andra än early adopters.

Enligt sajten Socialbakers har Facebook nu nästan 4,5 miljoner svenska medlemmar. I pincip halva Sveriges befolkning med andra ord. När en nyhetshändelse har med Facebook att göra är det därför frestande för media att lyfta fram denna aspekt då det påverkar så många människor, ibland så frestande att journalister ser Facebook där det inte ens finns. Ett exempel är den nyhet som kablades ut av nyhetsbyrån AP för ett par dagar sedan om att en person i den mexikanska staden Nuevo Laredo hade hittats mördad.

Aftonbladet skriver:

”Det här hände mig för att jag inte förstod att jag inte borde rapportera saker på sociala nätverk” stod det på en lapp intill kroppen, enligt AP.

Rubriken i Aftonbladets notis blev därför ”Facebookade om knarkkungar – mördades”. Tyvärr är det inte många rätt i den rubriken, speciellt inte om man ska se till vad som faktiskt kunnat verifierats i historien. Till att börja med handlade inte detta om Facebook överhuvudtaget. AP:s telegram (tror detta är originalet) har inte ha nämnt Facebook och inga andra medier gör denna koppling. Istället handlar det om att den mördade eventuellt har skrivit på sajten Nuevo Laredo en Vivo som bland annat används för att rapportera om drogrelaterade brott och aktiviteter från drogkartellerna. Sociala nätverk kan vara annat än Facebook, men en mexikansk sajt gör inte lika bra rubriker i Sverige.

Nästa problem i den här historien är att ingen hittills har lyckats få några av påståendena bekräftade. Offren är inte identifierade och därmed heller inte bevisat att de någonsin skrivit på sajten. Men det är klart, när det gäller kombinationen dödligt våld och sociala medier är det ju synd att kolla upp en bra story. Den kan ju visa sig vara falsk.

Uppdatering: Wired har skrivit mer om den bristande bevisningen i fallet ovan. Se längst ned i denna artikel. Tipstack till Wille.

Jag använder ”kullin” som användarnamn på de flesta platser där jag är aktiv på nätet, men två sociala medie-kanaler där jag inte registrerat det är på de två stora kinesiska mikrobloggarna Tencent Weibo och Sina Weibo. Det har inte känns så viktigt eftersom jag ju inte kan kinesiska…

De är med sina dryga 200 miljoner användare var på väg att bli riktigt stora kommunikationskanaler i Kina, vilket inte minst visar sig i att varumärken som Starbucks och nu senast kändisar som Christiano Ronaldo har etablerat en närvaro där.

Vad som är lite kul med de här kinesiska tjänsterna är till exempel de förslag de ger när ett användarnamn är upptaget. På västerländska tjänster får man inte så särskilt fantasifulla förslag, ofta läggs ett antal siffror till före eller efter det upptagna namnet. Men i Kina har man lite andra förslag, vilket jag roade mig med igår.

Här är några grymma exempel jag fick från Sina Weibo, översatta med knagglig Google Translate förstås:

Kullin i floder och sjöar

Nötkreatur Kullin

Lovely Kullin

Kullin ingen ånger

Liten söt Kullin

Solglasögon Kullin

Kullin Love Song

Kullin riktigt bra

Pålitlig Kullin

Handsome Kullin

Kullin papperskorgen

Kullin End of the World

Kullin oövervinnerlig

Stor kvinna Kullin

Mystiska Kullin

Kullin lycka

Kullin romantik

Kullin kalejdoskop

Kullin frestelse

Kullin stora djävulen

Kullin paradis

Varm Kullin

Skulle jag gå med som medlem i Sina Weibo så lutar jag nog åt ”Kullin i floder och sjöar”. Det låter som ett lagom pretentiöst användarnamn…

Det pågår en infekterad debatt inom svensk ridsport där Svenska Ridsportförbundet föreslår att man ska införa stilbedömning på ponny-SM i hoppning. De som är negativt inställda till förslaget har bland annat startat namninsamlingar och protesterar på Facebook för att motverka att förändringarna genomförs. Att det idag är möjligt för vem som helst att göra sin röst hörd på den plattform som man anser är bäst, verkar dock inte vara något som har gått upp för Ridsportförbundet. I en kommentar till kritiken skriver man:

”Gruppen är öppen för synpunkter och att en demokratisk organisation ska ha ”högt i tak” i debatten är självklart och mycket viktigt, men att ta hänsyn till oseriösa inlägg och lyssna på en anonym debatt som pågår på Facebook och liknande debattsidor är inte aktuellt.”

Man menar vidare att diskussionen SKA föras via etablerade kanaler:

”Det finns en hoppkommitté, det finns en sportchef, det finns en tävlingssektion och om man har synpunkter på hur sporten ska se ut, så är det i dessa forum som dessa frågor ska tas upp och föras fram för att vi alla ska kunna hjälpas åt att föra sporten framåt.”

En modern organisation som säger sig ha högt i tak bör ta diskussionen där den uppstår. Om det är i forum eller på Facebook spelar egentligen ingen roll, för vad sänder man annars för signaler till alla som är upprörda och protesterar? Nej, kritik är inte nödvändigtvis mer värd för att den framförs i en tävlingssektion än på Facebook. Många kan ha svårt att säga sin mening t ex i ett möte med en kommitté där klubbens högdjur sitter och styr och väljer istället ett forum som passar dem bättre.

Åsikter är åsikter, om än i sociala medier.

Jag har sammanställt lite intressant statistik över sociala medier i Sverige. I presentationen nedan finns 55 fascinerande fakta om svenskarnas användning av Facebook, Twitter, YouTube, bloggar och en del annat. Har ni tips på fler statistikuppgifter som bör inkluderas i en uppdaterad version så ange gärna detta i kommentarsfältet.

Jag har blivit barnsligt förtjust i iPhone-appen Instagr.am som används för att publicera bilder som man manipulerat med olika filterfunktioner. Det finns också ett socialt element i appen då man följer andra användare och kan kommentera och gilla deras bilder. Sedan tidigare i år har Instagram också lagt till hashtags, dvs etiketter a la Twitter. Det går därmed lätt att söka efter alla bilder som har taggats med t ex #sweden, direkt i appen på din mobil.

För att följa hashtags på datorn så kan man använda sajten hashgram.com. Här visas de senaste bilderna som taggats #sweden.

Tittar vi närmare på hur ofta olika hashtags används så är det Stockholm som är vanligast bland de tre största svenska städerna, följt av Göteborg (siffror från i morse). Det var lite förvånande att Gothenburg använts oftare än Göteborg.

#stockholm: 3083
#sthlm: 45
#göteborg: 345
#gothenburg: 558
#gbg: 57
#malmö: 488
#malmo: 91
#malmoe: 22

Det är dock en bit efter städer som #london (27.500) och #newyork (18.200) eller #newyorkcity (9.700).

Genom att använda hashtags ökar man möjligheterna att bilderna upptäcks av fler och bland andra TechCrunch har skrivit om hur företag använder hashtags på Instagram.

Nedan ser du den av mina bilder som fått flest ”likes”, vilket jag får fram via statistiken på Statigr.am. För fler tips om Instagram, läs gärna Helen Alfvegrens fina sammanställning.

Vill ni följa mig på Instagram så har jag användarnamn ”kullin”.