Framgångsrik kampanj i sociala nätverk för Swedbank i Lettland

Swedbanks närvaro i Baltikum har inte varit odelat positiv de senaste åren. Men nu har banken genomfört en framgångsrik kampanj i det lokala sociala nätverket Draugiem.lv i Lettland. Kampanjen ”How well do you know your friends?” nådde 210.000 användare till en kontaktkostnad på cirka 20 öre. Totalt 112.000 medlemmar i det sociala nätverket deltog i tävlingen som gick ut på att besvara frågor om ens vänner. Under de två veckor som tävlingen pågick besvarades 163.000 frågor och inte minst imponerande var att många av de som deltog i kampanjen valde att stanna kvar som ”followers” på Swedbanks profilsida på Draugiem.lv/swedbank, totalt 62.000 fans.

Mer info i följande video.

Via Nick Burcher.

Sverige i botten när det gäller att leta jobb i sociala nätverk

Trots att svenskar är flitiga användare av sociala medier ligger Sverige i botten när det gäller att söka efter lediga jobb i sociala nätverk. Det visar undersökningen Kelly Global Workforce Index, gjord på uppdrag avrekryteringsföretaget Kelly Services. Av de 800 svenskar som medverkat i undersökningen har 17% sökt efter jobb i sociala nätverk, vilket är mindre än de 24% som är genomsnittet för alla länder.

kelly global workforce index 1

Något fler svenska kvinnor än män har angett att de söker efter jobb i sociala nätverk, 18% jämfört med 16%. Även om underlaget är ganska litet, så pekar det ändå på att LinkedIn är den vanligaste kanalen att leta efter jobb i, följt av Facebook. Dock hade jag nog fördragit att man kunde få ange fler än ett alternativ på den här frågan, då de som är aktiva säkert letar jobb i flera olika kanaler.

– LinkedIn 43%

– Facebook 34%

– Bloggar 6%

– Twitter 3%

– Annat 15%

I genomsnitt i alla länder i undersökningen används dock Facebook något oftare än LinkedIn för att söka efter jobb.

Var femte svensk i undersökningen (21%) censurerar eller ändrar medvetet information om sig själva i sociala nätverk för att undvika framtida karriärproblem (genomsnitt i alla länder: 34%). De yngre svenskarna är betydligt mer oroade att deras profiler på sociala nätverk kan komma att negativt påverka deras karriär. 26% av de som definieras som Generation Y svarar detta, mot 19% i Generation X och 10% av Baby Boomers (till Generation X brukar räknas 60- och 70-talister och de första åren på 80-talet, Generation Y är alltså yngre än dem, Baby Boomers äldre).

Därför är också Gen Y mer aktiv när det gäller att se till att dölja information som kan skapa problem i karriären, 29% mot 23% av Gen X och 13% av Baby Boomers. Uppfattningen att yngre personer inte är lika försiktiga med vad de delar med sig av i sociala medier kanske därför bör nyanseras en smula. Även om de delar med sig av mer privat information, så är många medvetna om att viss information inte bör göras offentlig.

Värt att notera är också att stockholmare är mer aktiva när det gäller att leta jobb i sociala nätverk, 26% gör det jämfört med 21% av de som bor i Skåne län och 16% i Västra Götalands län. Det omvända förhållandet gäller om huruvida man är rädd att ens profil i sociala nätverk kan skada ens karriär: 19% i Västra Götaland svarar ja, jämfört med 17% i Skåne län och 15% i Stockholms län. Skåningar är flitigast med att dölja eller ändra information i sina profiler för att slippa karriärproblem: 27% gör detta medvetet, mot 23% i Stockholms län och 21% i Västra Götalands län.

Uppföljning på ISS rekryteringskampanj i sociala medier

Minnesgoda läsare kommer ihåg att jag två gånger bloggat om företaget ISS kampanj för att söka kandidater till ett ledigt jobb genom sociala medier. I november 2010 inleddes en kampanj där ISS erbjöd 50.000 kronor i belöning till den som tipsar om personen som anställs som affärsutvecklare inom fastighetsbranschen. Satsningen verkade lyckad ur ett PR-perspektiv då ett flertal artiklar tog upp den innovativa kampanjen. Ur ett sociala medie-perspektiv fanns det dock mycket som var ganska dåligt genomfört.

I korthet gick min kritik ut på följande:

– Kampanjsajten hade inga delningsmöjligheter så att man kunde tipsa vänner om jobbet på annat sätt än via epost.

– Deras aktivitet på Facebook var mycket begränsad. Inlägget om rekryteringen fick sju ”likes” på Facebook och deras sida hade vid den tiden färre än 150 vänner.

– De fanns inte alls på Twitter (och när jag bloggat om detta la de upp ett nyregistrerat konto som PR-byrån sedan låtsades som om det funnits där hela tiden, se kommentarerna i mitt andra blogginlägg). Twitter-kontot har fortfarande bara publicerat en enda tweet, sex månader senare.

– Ingenstans på sin vanliga sajt hänvisade man till Facebook eller andra sociala medier, så deras närvaro var svår att hitta.

Själva sociala medie-satsningen som var det innovativa och bärande i kampanjen var alltså i det närmaste ett luftslott.

Nu skriver Computer Sweden återigen om kampanjen och vi får nu ännu lite mer kött på benen när det gäller hur det gick. För det första är tjänsten fortfarande inte tillsatt, efter 6 månader. Huruvida det är normalt eller inte kan jag inte bedöma. Därav följer också att ingen hittelön har betalats ut då tjänsten inte är tillsatt.

ISS verkar ha fått in många fler kandidater än normalt. Om denna volymökning verkligen kom från sociala medier är jag dock tveksam till. De fick fin publicitet via traditionella medier och det är inte osannolikt att det var därför fler tips kom in. Men där spekulerar jag bara. I intervjun i Computer Sweden säger ISS att de har kandidater kvar i processen som kom in via Facebook.

Kampanjen har också varit dyrare än andra rekryteringar:

”Kostnaden för kampanjen har blivit högre än om ISS Sverige hade gått den traditionella vägen, säger Ulrika Andersson. En pr-byrå har varit med och tagit fram kampanjen, vilket har kostat pengar.”

Varför tar jag upp det här en gång till då? Jo, för att jag tycker att de slarvat bort en bra idé och att journalisterna fortfarande inte ställer en enda kritisk fråga. Både ISS och de medier som skriver om kampanjen, framhåller denna ”rekrytering i sociala medier” som en framgång. Vanliga rekryteringsvägar räckte inte och då, sägs det, var sociala medier ”lösningen”. Om det är så, är jag den förste att gratulera. Men mina tidigare invändningar gäller fortfarande, det vill säga att idén är bra men genomförandet är amatörmässigt. Egentligen finns det ingen kampanj i sociala medier, om inte en statusrad på en Facebook-sida räknas som en kampanj.

Man kan bara undra hur kampanjen gått om ISS verkligen utnyttjat sociala mediernas fulla potential.

25 miljoner musiktips på Facebook – gästblogginlägg av Andreas Ahlenius

”Att dela musik” är inte längre vad det en gång var
När man delar musik med sina vänner år 2011 innebär det att man skriver på Facebook att man lyssnar på en låt av Rihanna, att man hittat en dålig cover av Beatles eller att man precis har börjat prenumerera på en playlist med partymusik på Spotify. Bara för några år sedan, betydde ”dela musik” något helt annat och mer relaterat till att folk snodde musik och musikbranschens advokater hade fullt upp.

Vi har hittat över 25 miljoner länkar till Spotify enbart från Facebook. Musik har aldrig tidigare varit lika socialt
Det finns så klart många olika sätt att konsumera musik i Sverige, men ett av de vanligaste sätten är att använda Spotify. Och Spotify är socialt. Den koppling till Facebook som de lyckades med när de lanserade Spotify Social har enligt dem själva ökat Facebooktrafiken till tjänsten med 400 %.

Varje dag delas det många tusentals länkar till musiktjänsten Spotify på Facebook. Det finns några låtar som delats över 20 000 gånger och det finns en låt som delats snart 60 000 gånger.

Vad är fördelarna med att alla berättar vad de lyssnar på?
Som artist kan du använda dessa insikter för att sprida din musik utan traditionell marknadsföring. Steget från viral spridning till intäkter är mycket litet.  Varje gång någon klickar på länken och lyssnar på låten så uppstår en försäljning.

Att hitta ny musik att lyssna på har blivit enklare med hjälp av sociala medier, och Facebook är den största rekommendationskällan. Jämfört med Twitter är skillnaden stor. Det är ungefär 10 gånger fler delningar på Facebook än vad det är på Twitter.

Min teori om varför det skiljer sig mellan Twitter och Facebook förutom skillnaden i användarbasens storlek, vilket så klart spelar in här,  är att musik är en visuell upplevelse. Det vill säga, man delar hellre med sig av en låt när man samtidigt får med en snygg albumbild vilket man får på Facebook. På Twitter blir en delad låt inte visuell, det blir en lång och ful URL eller en förkortad variant, dock lika ful.

Musiken som delas mest på Facebook
De flesta topplistor som finns för musik grundar sig i att folk har köpt en singel eller ett album. I början av året började jag tillsammans med två kompisar fundera på om man inte kunde göra liknande topplistor men baserat på hur mycket som låtarna delas och gillas på Facebook. Vi byggde Viral Music List med hjälp av de API som Facebook och Spotify erbjuder.  Genom att samla data och presentera topplistor kan användarna hitta ny musik, samt förstå vad som är mest populärt just nu.

Det vi upptäckt hittills är
Vi har på Twitter lyckats hitta totalt 300 000 länkar till olika låtar och album på Spotify. Här sprids det mer smal musik, och de som sprider musik är ofta väldigt tidiga på ny musik.

På Facebook har vi hittills upptäckt mer än 25 miljoner delningar av länkar till låtar, album och artister på Spotify. Det är nästan obegripliga siffror, speciellt med tanke på vilken stor del av musiktjänstens användare som är svenskar. Om Spotify lyckas komma in på amerikanska marknaden kommer dessa siffror att mångdubblas.

När en viss låt används i en reklamfilm, i en TV-serie eller en film som sänds på TV så får det folk att sprida musiken på Facebook. Ett bra exempel är att varje gång ett visst avsnitt av Family Guy har varit på TV så sprider folk låten ”Surfin Bird”.

Varje fredag delas ”Friday I´m in love” av The Cure väldigt mycket. Varje söndag delas ”Baksmälla” av Petter och September. Musiken speglar upplevelser som man vill dela med sig av och sociala medier gör det möjligt.

Ett gästinlägg av Andreas Ahlenius som tillsammans med Christian Fredriksson och Joakim Fischer skapat ViralMusicList.com,  som gör topplistor baserat på vilka Spotify-låtar som sprids mest på Facebook.

Foto: SCA via Flickr.

Greenpeace sätter världsrekord i kommentarer på Facebook

Greenpeace genomför just nu en kreativ kampanj för att förmå Facebook att se över sin energiförsörjning. Kampanjen ”unfriend coal” syftar till att få Facebook att driva sina datacenter med förnyelsebar energi istället för kol eller kärnkraft. Som ett led i kampanjen har Greenpeace satt världsrekord i kommentarer, fler än 50.000 kommentarer på ett dygn.

På knappt en halv dag – elva timmar – skrevs över 50.000 kommentarer som uppmanar Facebook att bli förnybart, och rekordförsöket registreras nu i Guinness Rekordbok. Därmed är Greenpeace officiellt världsrekordinnehavare, skriver man i ett pressmeddelande.

För tillfället är antalet kommentarer uppe i över 80.000. Dessa ska sedan visas på en stor LED-skärm utanför Facebooks kontor i Kalifornien.

Se kommentarerna på Greenpeace Facebook-sida här.

Greenpeace Facebook