Snubbar och tjejer två helt olika grejer hos Monster Energy

En sponsrad tweet fick idag några av oss att reagera. Energidrycken Monster Energy har tydligen medverkat vid något skateboardevent i Barcelona och visade upp följande varumärkta kvinnor på bild.

Såvitt jag kan bedöma så bestod tävlingen av 30 manliga skateboardare, men det fanns alltså kvinnliga inslag med bara magar på plats. Tweeten ovan dök upp i mitt flöde som en sponsrad tweet och den kändes spontant väldigt otidenslig. Som Kristin Heinonen twittrar:

Tyvärr verkar Monster Energy i sin kommunikation anse att ”snubbar” är proffsiga och gör saker medan kvinnor ”ser man på”, helst ska de ha väldigt lite kläder på sig också. Här kan ni se skillnaden på hur Monster Energy presenterar män och kvinnor på Twitter och i andra sociala medier.

monsterenergy

 

Män gör saker, kvinnor är snygga. På Monster Energys sajt listas ”Atleter”, nästan bara män. Av cirka 150 sponsrade atleter är i runda slängar 4 kvinnor, resten män (med reservation för att jag räknade som hastigast, men ni fattar proportionerna). Sådär fortsätter det på sajten. Tjejerna hittar man istället under avdelningen Monster Girls som helt enkelt är ett galleri med åmande kvinnor med minimalt med kläder. Profilfakta inkluderar viktig information som

Fun fact: I cry when I see spiders

– Goal for 2014/2015: I want to go on all the rides at the Stratosphere hotel in Las Vegas!

Killarna, dvs atleterna, beskrivs istället med termer som ”class”, ”ability” och beskrivningar av allt de uppnått inom sina respektive actionsporter.

Men snälla Monster Energy, ta en slurk av er egen dryck så att ni vaknar och fattar att det är 2015. Det här duger inte.

Så lyckas du med Real-Time Marketing

u21 Den senaste tiden har det inte precis saknats nyheter som blivit virala i sociala medier. De hånfulla gesterna i U21-matchen mellan Sverige och Frankrike och den nu pågående ubåtsjakten är bara två exempel som på olika sätt blivit snackisar på Twitter och Facebook.

När en händelse blir så omtalad i sociala medier så försöker ofta företag haka på nyheten genom att twittra under en aktuell hashtag eller skapa sin variant av ett pågående meme. Den typen av ”news-jacking” kallar vi vanligtvis real-time marketing.

Konceptet går ut på att rida på en händelse som sprids snabbt i sociala medier i syfte att skapa uppmärksamhet för sitt varumärke. Framgångsrika exempel är den numera klassiska Oreo-tweeten vid strömavbrottet under Super Bowl och den nu ännu mer spridda tweeten från Kit Kat vid iPhones #bendgate.

Det finns för all del många dåliga exempel också, som den här från toalettpappertillverkaren Charmin vid nyheten om att brittiska prins William och prinsessan Kate fick barn.

Ännu vanligare är kanske att helt enkelt att tweeten blir ointressant, som i det här exemplet från vinter-OS som fick några enstaka retweets.

Alla dessa exempel är från utländska varumärken och om det nu finns några svenska fall där företag lyckats haka på virala snackisar så har de iallafall flugit under min radar. Så varför har inte real-time marketing tagit fart i Sverige?

Den här typen av sociala medie-aktiviteter kan antingen planeras inför stora händelser som OS, fotbolls-vm etc, eller göras spontant när ett meme tar fart på Twitter. För att lyckas anser jag att följande bitar bör finnas på plats:

Mod
Hakar man på en snackis finns alltid en risk att folk missuppfattar ett skämt eller tar illa upp för att en kommersiell spelare alltför uppenbart försöker rida på en nyhet. Man vet aldrig säkert vad som fungerar i sociala medier och det är också lite av charmen. Så det krävs ett visst mod att våga prova.

Relevans
Du måste kunna hitta en autentisk koppling till ditt varumärke annars blir ditt inspel ologiskt. De mest lyckade tweetsen är de som hittat en relevant detalj i händelsen som de sedan kopplat till sin produkt.

Snabbhet
En snackis kan vara över på en dag så om du ska kunna rida på en nyhet så måste du snabbt få ut ditt innehåll. De som har inflytande på Twitter påverkar andra i sin tur att retweeta och dessa personer ska du helst nå tidigt. Det är mindre effektivt att nå ut sent i snackisens livscykel då de flesta redan delat andra roliga tweets. Effekten blir större ju tidigare i utvecklingen du kan nå ut, under förutsättning att vår snackis nått en kritisk massa och faktiskt kan anses vara en blivande viral hit.

Humor
Ditt innehåll måste faktiskt vara roligt och ha tillräckligt kreativ höjd för att delas och retweetas. När ett meme uppstår så är folk extremt kreativa och det krävs av varumärken att de också är åtminstone hyggligt underhållande för att vi ska gilla deras innehåll annars uppnår vi ingen viral effekt.

Fanbase
Inte nödvändigt men sannolikheten att lyckas ökar är om du redan har en upparbetad skara följare som kan agera ambassadörer initialt. Har du dessutom en historia av att publicera innehåll med glimten i ögat så är det ännu bättre än om du normalt har en saklig och trist ton. Det går alltså att kratta manegen i förväg.

Därför har vi så få svenska case
Så varför ser vi inte fler exempel i Sverige? Det är givetvis svårt att avgöra men jag tror att en avgörande faktor är att vi är lite mindre vana att ta risker i marknadskommunikation. Konkurrensen i USA tex är mördande tuff och för att nå ut krävs det att man testar gränserna ordentligt och därför kan det vara så att globala och amerikanska varumärken historisk sett tvingats ta mer risker och därför är modigare.

En annan faktor som kan spela in är bristen på senioritet på kundsidan i Sverige när det gäller sociala medier. Jag upplever att många företag saknar erfarna kommunikatörer i ansvarsposition på den digitala sidan. För att lyckas med real-time marketing så krävs korta beslutsvägar och/eller mandat hos dem som driver kanalerna att själva ta beslut kring innehållet. Ska en junior redaktör söka interna tillstånd så tar processen alltför lång tid och tillfället försvinner. Finns ramarna och upparbetade processer redan klara då är det lättare att hinna få igenom otraditionella tweets och aktiviteter.

Har du sett några bra svenska exempel, kommentera gärna nedan.

Över 4000 följer falsk Stefan Löfven på Twitter

Kända personer, företag och varumärken drabbas ofta av att deras namn kapas på sociala nätverk. Så även svenska politiker. Så fort Stefan Löfven utsågs till Socialdemokraternas partiledare så registrerades kontot @stefan_lofven på Twitter, ett konto som inte Löfven eller Socialdemokraterna stod bakom. Partiledaren har istället ett officiellt men inaktivt konto på @stefanlofven.

Även Jan Björklund fick sitt namn ”stulet” på Twitter 2010, men det har Folkpartiet nu tagit över.

Trots att det falska Löfven-kontot endast skrivit två uppdateringar så har det i nuläget 4.486 följare, bland dem journalister, politiskt aktiva och en stor mängd andra. När det nu ser ut som att Stefan Löfven blir Sveriges nästa statsminister så finns det en risk att kontot blir aktivt igen. Då är min givna rekommendation till Socialdemokraterna att kontakta Twitter för att få dem att stänga ner det falska kontot. Baserat på mina erfarenheter bör detta inte vara något problem.

stefanlofventwitter

Twitter börjar visa tweets från konton du inte följer

En av Twitters grundpelare har varit att endast visa tweets från konton som du själv har valt att följa. De enda undantagen har varit annonserade/sponsrade tweets och i viss mån retweets från konton du följer (beroende på hur man ser på det). Detta kan vara på väg att ändras då Twitter nu testar att visa tweets även från konton som du inte följer. För ett antal användare visas just nu även vissa tweets som de du följer har favoritmarkerat eller som de helt enkelt bara följer.

tweet1

tweet2

En annan underlig förändring är att tweets ”från Twitter” visas, se nedan. Varför dessa valts ut specifikt vet vi inte.

tweet3

Testet har orsaket en hel del missnöje från användarna. Inte minst för att förutsättningarna för favoritmarkeringar ändrats. Ofta används dessa antingen som ett sätt att visa att man gillar eller håller med en tweet eller för att spara som ett bokmärke. Nu blir plötsligt favoritmarkeringarna mer publika och mer lika retweets. Några exempel på reaktioner:

En intressant aspekt när det gäller dessa förändringar är också vilka tweets som väljs ut att visas för oss, eftersom det uppenbarligen sker ett urval. Än så länge så tycks tweets från medier ranka högt liksom tweets som redan retweetats och/eller favoritmarkerats.

Vi får avvakta och se om förändringarna införs. Vad tycker ni? Bra eller dåligt? Läs gärna mer på the Next Web.

Carema byter namn till Vardaga – men missar Twitter-kontot

Vårdkoncernen Carema meddelar idag att man byter namn. Företaget ska nu driva verksamheten vidare under varumärkena Vardaga och Nytida, något som många drivit friskt med på Twitter och i media idag. Förutom det något oväntade namnvalet så kan man också undra lite över hur man säkrat upp digitala tillgångar inför publiceringen av namnbytet. Som flera uppmärksammat så har man inte kommit ihåg att registrera Twitter-kontot @vardaga och även @nytida är upptaget sedan tidigare. Vardaga har av allt att döma registrerats idag av någon som passar på att skoja med företaget (de kallar sig ”Vård aga” på kontot).

vardaga

Dessutom finns ett antal domännamn som fortfarande inte är registrerade, som t ex .nu, vilket kanske inte är hela världen om man har kontroll på de viktigaste. Vidare är ”vanity url” på Facebook redan tagen medan @vardaga på Instagram fortfarande är ledigt när detta skrivs.

Så, är det egentligen ett problem att ens varumärke kapas på t ex Twitter? Ja, det medför extra besvär om man vill ha kontot vid ett senare tillfälle. Det är relativt lätt att få överta ett konto på både Twitter och Instagram (se hur Coop gjorde här) om man har en varumärkesregistrering att hänvisa till. Men det finns inga garantier om kontot är aktivt och inte utger sig för att vara företaget, då kan det bli knepigare. Och under tiden kan någon leka officiell @vardaga på företagets bekostnad och orsaka onödig skada.

Vad jag kan se så har varumärkesbyrån som hjälpt Carema med framtagande av nya namnen endast twittrat själva två gånger på två månader (innan dagens nyhet), så kanske har de inte så bra koll på sociala medier. Oavsett vilket så bör förstås både beställare och de konsulter som hjälper till med ett namnbyte säkerställa att man registrerar så många viktiga konton som möjligt för att förhindra att någon annan använder dem i företagets namn. Speciellt om namnbytet sker på grund av tidigare PR-kriser, då lämnar man arenan öppen för kritiker och lustigkurrar.

Fotnot: jag vill inte hänga ut varumärkesbyrån här för jag vet inte om det varit deras ansvar att tänka på kontoregistreringar.