Twitter | Sociala medier

Advokater och sociala medier

Bör advokater och advokatbyråer finnas i sociala medier? Det är frågan som dryftas i det senaste numret av tidingen Advokaten. Som tidningen mycket riktigt noterar så har redan ett stort antal aktörer, som på sätt och viss kan räknas som ”konkurrenter” till advokaterna, etablerat en närvaro på Twitter, Facebook, Flickr mm. Till dessa aktörer med delvis motstridiga agendor kan räknas till exempel polismyndigheter.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och bloggare, uppmanar advokaterna att våga språnget ut i det nya medielandskapet.

”Sociala medier är ett sätt att marknadsföra och bygga sitt personliga varumärke och byråns varumärke och att framstå som en modern advokat, säger han i en intervju.”

Tidningen finns att läsa online som pdf. Jag är också intervjuad vilket är särskilt roligt eftersom jag arbetat fyra år på advokatbyrå. Läs tidningen här.

15 procent fick nyheten om prinsessan Estelle via sociala medier

Man pratar ibland om minst tre huvudsakliga anledningar till att människor väljer att vara aktiva i sociala medier.

1. Social interaktion – det är ett sätt att hålla kontakt med vänner, familj men även med okända som delar våra intressen. Genom att följa uppdateringar från nära och kära håller vi oss ajour med vad som händer i deras liv. ”Being in the social know” är viktigt då social information är en nyckelkomponent för att vara en del av ett nätverk (och ju mer in the know, desto bättre kan vi hantera våra vänrelationer).

2. Tidsfördriv – det är ett sätt att slå ihjäl tid, bli underhållen och ha roligt.

3. Hitta nyheter – det är ett sätt att hitta nyheter, då både större nyhetshändelser som udda historier delas i kanaler som Twitter och Facebook. Därför kan man ofta hålla sig uppdaterad på ”breaking news” genom att ha ett öga på sociala nätverk. Ett ofta använt citat är ”if the news is important, it will find me”.

Det finns naturligtvis fler skäl än dessa, men man täcker in mycket av det som motiverar medverkan i sociala medier med ovanstående tre kategorier. Nu finns det också siffror på att sociala medier som nyhetskanal faktiskt börjar bli ganska vanligt. Telia har undersökt hur stor andel som fick reda på nyheten om prinsessan Estelles födsel via sociala medier och det visade sig vara 15 procent, en inte helt oansenlig siffra. Nästa var sjätte person alltså.

– Det sociala medierna har blivit en naturlig del av våra liv och ett sätt att hålla kontakt med vänner och familj. På samma gång blir dessa kanaler nyhetsmedier eftersom vi i våra tweets och statusuppdateringar gärna kommenterar nyheter i omvärlden. Därför är det inte heller konstigt att det är på dessa platser vi först får höra om stora nyheter som denna, säger Kent Jonsson, konsumentmarknadschef på Telia, i ett pressmeddelande.

Stefan Löfven namn-nappad på Twitter

Jag borde inte ge det här Twitter-kontot någon uppmärksamhet, för det är så utomordentligt fånigt gjort, men jag gör det ändå som en påminnelse om vikten av att säkra sitt namn i olika sociala medier. Den nya partiledaren för socialdemokraterna, Stefan Löfven, hade knappt utannonserats som nästa ledare innan hans namn kapades på Twitter.

Någon, som garanterat inte är kopplad till den riktiga Stefan Löfven, har börjat twittra under användarnamnet @stefan_lofven.

Det är ganska vanligt att kändisar får sina namn kapade av personer som till exempel låtsas vara den riktiga Zlatan på Twitter, vilket lurat ansedda medier som SVT och nyhetsbyrån AP. Så fort en person hamnar i rampljuset så bör man tänka på att säkra upp så att ingen obehörig kan använda namnet på Twitter eller andra viktiga kanaler. Varför är det viktigt? Ja, av många anledningar men den mest uppenbara är, som i exemplet ovan med Zlatan, att man riskerar att omvärlden tror att det är man själv som ligger bakom åsikterna som istället publiceras av någon annan.

Twitter-kontot @stefanlofven registrerades redan den 22 september 2010, kanske av honom själv eller någon i hans närhet som ville säkra att det inte föll i orätta händer. Men som med kontot @stefan_lofven så gäller det att tänka en smula bredare än bara det exakta namnet. Uppdatering: nu har information lagts till på kontot @stefanlofven som indikerar att de tänker använda kontot aktivt (tipstack till Ludvig i kommentarerna nedan). Bild och presentationstext har lagts till kontot som varit vilande i ett och ett halvt år.

Även folkpartiets ledare Jan Björklund fick sitt namn kapat på Twitter mitt i brinnande valrörelse.

Presentation: Sociala medier vid marknadsföring av evenemang

Den 17 januari pratade jag inför cirka 500 personer på eventet Sweden Live 2012 om hur sociala medier kan användas för marknadsföring av evenemang. Nedan kan ni se min presentation på Slideshare. Den innehåller ett stort antal exempel på hur musikfestivaler som Glastonbury, Lollapalooza, Peace & Love, Roskilde, Way Out West med flera utnyttjar appar och sociala medier.

App where we belong – Hur sociala medier kan användas vid marknadsföring av evenemang (Sweden Live)

View more presentations from kullin

Twittra eller tweeta – du avgör vad det ska heta

Dagarna före jul lanserade Twitter nya språkversioner på danska, norska och finska. Den svenska översättningen, som görs ”crowdsourcat” av användarna, är ännu inte klar. Dock kan vi redan nu se spår av vad Twitter på svenska kommer att medföra. Svenska sajter som har infört Twitters egna delningsknapp (Tweet button) har fått texten på knappen ändrad från ”Tweet” till ”Tweeta”. Se till exempel på dn.se och svd.se.

Men heter det verkligen ”tweeta” på svenska? Nej, inte om vi ska gå efter vad som används oftast. En titt i mediearkivet visar att traditionella medier använt ordet ”tweeta” 27 gånger de senaste tre åren i artiklar, medan ordet ”twittra” använts 2697 gånger. Till och med ”tvittra” har använts oftare, totalt 43 gånger.

En sökning på Twingly visar att svenska bloggare använt ”tweeta” 72 gånger medan ”twittra” ger 1972 träffar.

När Språkrådet tog upp frågan i sin nyordslista för år 2009 skrev man:

”tvittra, twittra mikroblogga (i synnerhet på mikrobloggen Twitter) [efter engelska twitter till namnet på den mest kända mikrobloggen, Twitter, vilket i sin tur betyder ’kvitter’]”

Så varför har Twitter valt den mindre vanliga översättningen ”tweeta”? Ja, det är nog inte Twitter själva som bestämt detta utan de personer som översatt sajten till svenska som röstat fram just denna översättning. En sökning i Twitter Translation Center visar att överallt där verbet ”to tweet” översatts har man valt ”tweeta”.

Vad tycker du? Passa på att ändra på detta om du tycker att det borde heta ”twittra” (eller något annat) innan översättningen till svenska är klar. Du kan göra det genom att logga in på http://translate.twttr.com/ och sedan antingen rösta på redan föreslagna översättningar (rösta på ”twittra”) eller föreslå det som alternativ på termer som ännu inte är avgjorda.

Här är två exempel där du kan gå in och påverka: ”Tweet” och ”Tweet at”. Hjälp gärna till du med och tipsa andra på Twitter genom att dela länken här nedan.

Uppdaterat: Här förs en diskussion bland översättarna om val av ord. De verkar redan ha bestämt sig för det minst vanliga alternativet ”tweeta”. Gå gärna in och kommentera om du tycker annorlunda. http://translate.twttr.com/cms/node/182#comment-2043