De amerikanska företag som ligger bakom många av de populäraste tjänsterna inom sociala medier är inte särskilt kommunikativa när det gäller hur deras användare ser ut. Därför tvingas vi förlita oss på externa undersökningar eller rena gissningar för att få en uppfattning om hur många svenskar som finns på Twitter, till exempel. Nu finns det för första gången en uppskattning av hur många svenskar som är medlemmar på Google+. Enligt uppgifter från sajten Plus Demographics så är 502.000 svenskar medlemmar på Googles sociala nätverk. Statistiken baseras enligt uppgift på data från 90 miljoner profiler på det sociala nätverket.

Enligt statistiken är det flest män som är medlemmar, hela tre fjärdedelar av de svenska användarna är män.

Majoriteten, eller 51,9% av användarna är mellan 18 och 24 år. Notera dock att Plus Demographics har beräknat dessa siffror själva och inte tagit med målgruppen under 18 år.

Andra data från undersökningen visar bland annat att Ericsson, Logica och Teliasonera är de arbetsgivare flest angivit. Student är det vanligaste ”yrket” och Stockholm är den stad med flest användare (36,9% av medlemmarna).

Hur trovärdig undersökningen är, är svårt att avgöra. Plus Demographics hävdar att man spårat profiler i Google+ sedan lanseringen. Den viktiga frågan om hur många av de uppskattningsvis 502.000 svenskarna som registrerat sig på Google+ som är aktiva får vi dock inget svar på. Jag gissar att den siffran är väldigt låg.

Tack till Morten Myrstad som tipsade mig om undersökningen.

Jag borde inte ge det här Twitter-kontot någon uppmärksamhet, för det är så utomordenligt fånigt gjort, men jag gör det ändå som en påminnelse om vikten av att säkra sitt namn i olika sociala medier. Den nya partiledaren för socialdemokraterna, Stefan Löfven, hade knappt utannonserats som nästa ledare innan hans namn kapades på Twitter.

Någon, som garanterat inte är kopplad till den riktiga Stefan Löfven, har börjat twittra under användarnamnet @stefan_lofven.

Det är ganska vanligt att kändisar får sina namn kapade av personer som till exempel låtsas vara den riktiga Zlatan på Twitter, vilket lurat ansedda medier som SVT och nyhetsbyrån AP. Så fort en person hamnar i rampljuset så bör man tänka på att säkra upp så att ingen obehörig kan använda namnet på Twitter eller andra viktiga kanaler. Varför är det viktigt? Ja, av många anledningar men den mest uppenbara är, som i exemplet ovan med Zlatan, att man riskerar att omvärlden tror att det är man själv som ligger bakom åsikterna som istället publiceras av någon annan.

Twitter-kontot @stefanlofven registrerades redan den 22 september 2010, kanske av honom själv eller någon i hans närhet som ville säkra att det inte föll i orätta händer. Men som med kontot @stefan_lofven så gäller det att tänka en smula bredare än bara det exakta namnet. Uppdatering: nu har information lagts till på kontot @stefanlofven som indikerar att de tänker använda kontot aktivt (tipstack till Ludvig i kommentarerna nedan). Bild och presentationstext har lagts till kontot som varit vilande i ett och ett halvt år.

Även folkpartiets ledare Jan Björklund fick sitt namn kapat på Twitter mitt i brinnande valrörelse.

Enligt färsk statistik som publicerades idag av Trygghetsrådet, så minskar personliga kontakter något i betydelse när det gäller att hitta nytt jobb. Däremot ökar internet i betydelse och även sociala medier. Personliga kontakter minskar från 60% till 58% av de förmedlade jobben medan internet ökar från 18% till 20% (2010 till 2011).

- De traditionella kontaktvägarna minskar till förmån för nätet. Allt fler hittar sitt nya jobb via exempelvis sociala medier, säger Carl-Gustaf Leinar.

Trygghetsrådet hjälper arbetssökande tjänstemän till nya jobb och det är från denna grupp som statistiken hämtats. Även om det statistiska underlaget kanske är något begränsat så ser Trygghetsrådet en ökning i 16 av 21 län för internet som kanalen för att hitta nytt arbete.

I topp bland länen ligger i år Gotland (29%) följt av Stockholms län (27%). I botten ligger Dalarna (9%), Kronoberg (8%) och Jämtlands län (7%).

Den 17 januari pratade jag inför cirka 500 personer på eventet Sweden Live 2012 om hur sociala medier kan användas för marknadsföring av evenemang. Nedan kan ni se min presentation på Slideshare. Den innehåller ett stort antal exempel på hur musikfestivaler som Glastonbury, Lollapalooza, Peace & Love, Roskilde, Way Out West med flera utnyttjar appar och sociala medier.

Kanske har du hört talas om Pinterest, en sajt som hyllas av många som det allra hetaste inom sociala medier. Det är en tjänst som kan användas för att spara och dela med sig av bilder och videor man hittar på nätet. Pinterest har sociala nätverksfunktioner inbyggda så att du kan följa andras samlingar (kallade ”boards”) där man samlar olika ”pins”, dvs bilder/videor som man har sparat eller bokmärkt.

Varje ”pin” kan sedan bäddas in på t ex en blogg eller enkelt delas på Facebook eller Twitter. Det finns också en möjlighet att återpublicera andras pins, så kallad ”repin”, vilket påminner om reblog-funktionen hos Tumblr, som är en källa till snabb viral spridning. Nyligen blev Pinterest också en av de tjänster som man kan ansluta till Facebook så att alla bilder man delat automatiskt publiceras på din Facebook Timeline.

Pinterest driver trafik till blogg
Det svåra med nya tjänster inom sociala medier, speciellt sådana som verkligen tillför något annorlunda, är att direkt se hur man kan dra nytta av dem. Visst, det är väl bra att kunna spara bilder i olika kategorier, men vad tillför sajten mer? Då kanske Kate Bryan kan inspirera dig? Hon är en amerikansk bloggare som arbetar som hårstylist som börjat lägga upp bilder på sina vackra kreationer på Pinterest. Sedan augusti 2011 har hennes blogg vuxit från nästan ingenting till att ha genererat 10 miljoner sidvisningar och detta huvudsakligen tack vare den trafik som kommit från hennes nätverk på Pinterest. Hon säger bland annat att de tio källor som driver mest trafik till hennes blogg är alla från Pinterest.

Trots att det fortfarande krävs en invite för att registrera sig på Pinterest så har Kate Bryan redan lyckats få fler än 17.000 followers. Några av framgångsfaktorerna är enligt henne själv att hon inte bara promotar sina egna bilder utan även delar med sig av bilder från andra källor samt att de som ser en håruppsättning som de gillar oftast vill veta mer om hur man gör den, så det finns ett inbyggt incitament att klicka sig in på hennes blogg (som hon länkar till) för att  få mer information. Eftersom det går att prenumerera på bilder från en ”board” så har hennes board med tema ”Hair” fler prenumeranter än hennes profil har, just nu 26.000 followers: http://pinterest.com/k8bryan/hair/

Läs gärna mer om Kates framgångar med Pinterest här. Hennes profil på Pinterest finns här: http://pinterest.com/k8bryan/

Det krävs fortfarande en invite för att gå med i Pinterest, men det verkar ganska enkelt att få om man ansöker. Mitt konto hittar ni på http://pinterest.com/kullin/

På DN.se idag så svarar DN’s karriärrådgivare Charlotte Hågård på frågan om man måste finnas med på Facebook idag för att få ett jobb. Ett av råden är att man bör söka runt på nätet för att se hur andra har gjort för att marknadsföra sig. Det verkar Hågård ha gjort, för hela första stycket är lyft från detta blogginlägg av Joakim Lindström, med några få justeringar. Att det inte råder någon tvivel om att texten är tagen från Lindströms blogginlägg blir tydligt när man jämför de olika versionerna. Hela satser och meningar är ordagrant återgivna och i några fall bara justerade där ”man” är utbytt till ”du”.

Även meningen ”Hitta positiva förebilder i människor som använt sociala medier på ett bra sätt i sitt sökande efter nytt jobb.” är helt ordagrant tagen från Nina Jansdotter (jag hittade den via den här sajten som rankar bra i Google på söka jobb i sociala medier). Därifrån verkar också detta citat taget, med viss justering: ”Att bygga upp ditt personliga varumärke tar tid. Du behöver avsätta tid för att bygga dina goda relationer på nätet som du sedan kan ha nytta av när du söker jobb.”

Hågård anser, liksom jag, att om man är duktig på ett område kan man starta en expertblogg för att visa andra vad man kan. Men om man gör det bör man skriva sina egna texter, eller åtminstone länka till sina källor, annars kan din expertblogg bli ett ”career ending move”.

Tipstack till Joakim Lindström som noterade likheter i texterna först.

Dagarna före jul lanserade Twitter nya språkversioner på danska, norska och finska. Den svenska översättningen, som görs ”crowdsourcat” av användarna, är ännu inte klar. Dock kan vi redan nu se spår av vad Twitter på svenska kommer att medföra. Svenska sajter som har infört Twitters egna delningsknapp (Tweet button) har fått texten på knappen ändrad från ”Tweet” till ”Tweeta”. Se till exempel på dn.se och svd.se.

Men heter det verkligen ”tweeta” på svenska? Nej, inte om vi ska gå efter vad som används oftast. En titt i mediearkivet visar att traditionella medier använt ordet ”tweeta” 27 gånger de senaste tre åren i artiklar, medan ordet ”twittra” använts 2697 gånger. Till och med ”tvittra” har använts oftare, totalt 43 gånger.

En sökning på Twingly visar att svenska bloggare använt ”tweeta” 72 gånger medan ”twittra” ger 1972 träffar.

När Språkrådet tog upp frågan i sin nyordslista för år 2009 skrev man:

”tvittra, twittra mikroblogga (i synnerhet på mikrobloggen Twitter) [efter engelska twitter till namnet på den mest kända mikrobloggen, Twitter, vilket i sin tur betyder ’kvitter’]”

Så varför har Twitter valt den mindre vanliga översättningen ”tweeta”? Ja, det är nog inte Twitter själva som bestämt detta utan de personer som översatt sajten till svenska som röstat fram just denna översättning. En sökning i Twitter Translation Center visar att överallt där verbet ”to tweet” översatts har man valt ”tweeta”.

Vad tycker du? Passa på att ändra på detta om du tycker att det borde heta ”twittra” (eller något annat) innan översättningen till svenska är klar. Du kan göra det genom att logga in på http://translate.twttr.com/ och sedan antingen rösta på redan föreslagna översättningar (rösta på ”twittra”) eller föreslå det som alternativ på termer som ännu inte är avgjorda.

Här är två exempel där du kan gå in och påverka: ”Tweet” och ”Tweet at”. Hjälp gärna till du med och tipsa andra på Twitter genom att dela länken här nedan.

Uppdaterat: Här förs en diskussion bland översättarna om val av ord. De verkar redan ha bestämt sig för det minst vanliga alternativet ”tweeta”. Gå gärna in och kommentera om du tycker annorlunda. http://translate.twttr.com/cms/node/182#comment-2043

Igår var jag på Internetworlds seminarium ”Webbdagarna – Facebook i företagets tjänst” där några duktiga företag berättade om hur de arbetar med kommunikation på och via Facebook. Presentationerna handlade mycket om hur Facebook kan användas för att skapa engagemang bland kunder och hur det kan driva försäljning.

Störst behållning hade jag av föreläsningen med Jarno Vanhatapio, grundare av Nelly.com. Han beskrev bra hur företaget arbetar genomtänkt med att skapa engagemang och driva försäljning. Nelly.com har fler än 190.000 fans på Facebook, vilket till exempel innebär att deras fans tillsammans har 16 miljoner vänner. Jarno redogjorde också för Nellys interna Facebook-regler:

- Vi inkräktar på våra vänners privata tid
- Vi är jämlika på Facebook, och vi älskar våra fans/likes
- Vi spammar inte våra vänner
- Våra vänner får bestämmer vad Nellys Facebook är för dem och oss.
- Vi uppmuntrar och särbehandlar våra fans.
- Vi fråga våra fans vad dom tycker.
- Alla inlägg ska ha minst 100 likes.
- Vi hårdsäljer inte på Facebook.
- Vi frågar efter det uppenbara
- Vi svarar snabbt på Facebook.

Engagemang
Jarno menar att Facebook är enormt bra för att skapa engagemang och att det är väldigt viralt, men att det är trögstartat. Med det menade han att de uppdateringar man gör som företag lätt sprids i det sociala nätverket, men att det finns en tröskel man måste komma över för att det ska ta riktig fart, en tipping point kan man säga. Kommer man över den första kullen så går det fort. Och det verkar Nelly.com göra ofta, många av deras statusuppdateringar på Facebook får 300-400 likes.

För att stimulera interaktion kring statusuppdateringarna rekommenderar Jarno att fråga fansen saker, men inte något som kräver något större tankearbete eller en större insats, för att folk har inte den tiden att lägga på ett inlägg. Dessutom måste det finnas ett incitament för fansen att anstränga sig, till exempel vid tävlingar, tester eller appar. Nelly hade ett ”kärlekstest”, vilket 5700 personer genomförde. Men en viktigt komponent för att få deltagarna att bidra och kommentera var att de hade möjlighet att vinna skor efteråt.

Däremot var inte Nelly.com särskilt intresserade av att ha en ren kundtjänst på sin Facebook-sida. En anledning till detta är att fansen själva inte vill ha den typen av diskussioner på sidan, utan de vill ha inspiration och erbjudanden.

Försäljning
Nelly.com var dock inte särskilt nöjda med butikslösningen som var inbyggd i Facebook-sidan, då den mest kändes som en sämre version av den vanliga sajten. Bäst fungerade istället Facebook för att driva trafik till sajten och därigenom försäljning. Ett annat företag som pratade under dagen var Pocketshop, som också hade en nätbutik inbyggd i Facebook-sidan. Den stod för ca 5% av företagets totala nätförsäljning, som dock var liten i jämförelse med hur mycket de säljer i fysiska butiker. Intressant dock att Facebook-kunderna handlade för mer än andra. De köpte för 9% högre värde än webbshop-kunder och 20% mer än de som handlade i den fysiska butiken.

Även Ving var på plats och berättade om vilka aktiviteter de har på Facebook. Bland annat så har Ving två sidor, en för Ving och en för Sunwing. Dessutom har de ”claimat” alla Sunwing-hotell så att de ska kunna styra vilken information som visas när kunderna checkar in på hotellet.

Totalt sett visade dagens case att Facebook-närvaron kan vara väldigt viktig för företag men att de som är framgångsrika arbetar målmedvetet och dessutom mäter noga vad som har effekt och inte. Utan genomtänkta aktiviteter och noggrann uppföljning så får man väldigt lite viral spridning på sina uppdateringar.

Disclosure: Jag var inbjuden till Webbdagarna som bloggare.

[Uppdaterad] Den 30 augusti 2012 spelar Coldplay på Stadion i Stockholm. Trycket på biljetter till konserten kommer vara enormt och det faktum att efterfrågan vida överstiger tillgången kan bandet utnyttja, bland annat genom samarbeten med olika varumärken. De som innehar ett American Express-kort har fått möjlighet att köpa förköpsbiljetter ett par dagar (10-12 dec) före det officiella biljettsläppet som är i morgon den 13 december.

Ett annat sätt att få ”gå före i kön” och köpa biljetter före alla andra var att köpa ett Plus-abonnemang hos Aftonbladet. Då skulle man via en speciell länk på Ticnet.se och med en kod, kunna köpa 2 biljetter med start i morse kl 9.00. Totalt tror jag 2900 biljetter var vikta för Plus-medlemmarna.

Ett givet beslut för de Coldplay-fans som är måna om att säkra en biljett, då det endast kostar 1 krona att bli medlem (första månaden, därefter 29 kr/månad). Därför laddade jag för att knipa två av de åtråvärda biljetterna. Jag loggade in kl 9.00 och fick tag på två biljetter och klickade mig sedan vidare för att betala. Döm om min förvåning när, trots bilder på både Visa och MasterCard, det endast gick att välja betalning med American Express. Ingenstans i Aftonbladets information har man berättat om att man tvungen att ha ett American Express för att kunna utnyttja förköpsmöjligheten (att köpa Plus var alltså ingen vits eftersom det gått att få biljetter via Amex i tre dagar redan).

Min besvikelse var förstås stor när jag insåg att jag gått på en marknadsföringsploj och måste kämpa med alla andra om biljetter i morgon istället. Detta minskar mitt redan i princip obefintliga förtroende för Aftonbladet, som verkar tro att deras kunder är fårskallar. Visst kan detta vara ett rent misstag men när det gäller kvällspressen är jag mer beredd att fälla än att fria. Titta på valfri artikel-puff på Aftonbladet.se och fundera på hur mycket täckning den egentligen har för det som sedan står i artikeln. Det mesta handlar om att inte berätta hela sanningen, eller tillräckligt lite för att tvinga läsaren att klicka på artikeln, varpå denne sedan får veta att ”stjärnan som anhållits” är någon halvkänd fotbollsspelare i belgiska andradivisionen.

Här är bara ett exempel på vad jag menar. Följande teaser hade Aftonbladet för några dagar sedan för en artikel, som handlade om vilka fotbollsproffs som förväntades säljas i januari. Bilden visar Zlatan Ibrahimović (allt går att sälja med en bild på Zlatan), Manchester Uniteds Nemanja Vidić och Manchester Citys Carlos Tévez.

Artikeln handlade sedan om ett spelbolags odds på vilka spelare som det var troligast skulle säljas. Oddsen för att Zlatan och Vidić skulle säljas var i princip obefintliga så beslutet att ta med bilder på dem i puffen är bara taget för att locka till klick. ”Va, är Vidić till salu?” tänker vi och måste kolla om det är sant. Det gick inte ens att spela på att Zlatan skulle stanna i Milan, vilket visar att spelbolaget är säkra på att han kommer att stanna.

För varje hårddragen rubrik, för varje felaktig löpsedel, för varje marknadsföringsaktivitet som utelämnar avgörande information minskar förtroendet för Aftonbladet och tidningen tar ett steg längre bort från journalistiken. Enligt boken The Elements of Journalism finns det 9 element som journalister bör uppfylla, där det första är: Journalistens första förpliktelse är mot sanningen. Frågan är hur länge vi läsare tänker fortsätta att belöna (genom att köpa och klicka på) medier som driver med oss istället för att säkra existensen för de medier som faktiskt fortfarande anstränger sig för att leverera journalistik?

Om jag kommer få några biljetter till Coldplay? Vem vet, jag brukar ha tur…

Uppdatering: Jag provar att boka biljett en gång till, ca två timmar senare och se, nu går det plötsligt att betala med Internet-bank. Så jag får göra en halv pudel till Aftonbladet, men tyvärr är det inga bra biljetter kvar. De bra biljetter jag inte kunde betala i morse är förstås borta. Men nu ska jag iallafall gå på konsert med Coldplay. Igen!

Den ryske presidenten Dmitrij Medvedev orsakade en rejäl storm på Twitter igår. Hans ryska officiella Twitter-konton retweetade en kontroversiell uppdatering som ursprungligen skrevs av en Konstantin Rykov. Tweeten utmålade den fängslade aktivisten Alexey Navalny som ett  ”cocksucking sheep”. Ett sådant tonfall från landets president går naturligtvis inte obemärkt förbi, Medvedev har nämligen hela 742.000 followers på Twitter.

Medvedevs retweet togs snart bort från Twitter-kontot, men fångades självklart upp och sparades på bild av andra användare, så det gick inte att förneka att den hade skickats.

Ett slags förklaring publicerades senare från Kreml.

”Tonight an incorrect retweet of an entry appeared on Dmitry Medvedev’s Twitter account,” the Kremlin press office said. ”A check revealed that during a routine password change, an employee in charge of technical support for the account made an inadmissible interference in @MedvedevRussia’s feed. The guilty will be punished,” it warned.

The Guardian har hela översättningen av den kontroversiella tweeten, se länk ovan.