Jag gjorde ett litet ryck förra veckan och uppdaterade listan med svenska företag på Twitter som finns på min ”social media” wiki. Den består nu av hela 233 företagskonton. Och idag publicerar Dagens Nyheter en artikel (ej online ännu) om företag i sociala medier där jag är källan till topplistan på företag med flest följeslagare på Twitter. Med tanke på att jag skickade informationen till DN för mer än en vecka sedan och att den var preliminär, kan det vara relevant att göra en uppdatering, vilket jag gjorde i morse.

Flest följeslagare verkar i dagsläget dessa 20 företag ha (gränsdragningar är alltid svåra att göra, men jag har inte räknat med traditionella medieföretag):*

1. Spotify - 36020
2. Stardoll – 32252
3. H&M – 28583
4. Adland -  14551
5. Acne - 5963
6. Ericsson Labs – 4616
7. The Duffy Agency - 4518
8. Propellerhead Software – 3071
9. SJ AB – 2745
10. Sony Ericsson DW – 2719
11. SAS - 2676
12. Ericsson - 2614
13. H&M News - 2309
14. Twingly - 2281
15. Ishotellet Jukkasjärvi – 1940
16. Pacemaker - 1583
17. SAS Group - 1495
18. SF BIO - 1492
19. Piratförlaget – 1478
20. Saltå Kvarn - 1396

Nu utanför listan:
Debaser Stockholm - 1393
Ving – 1269

Av de tre i toppen är det H&M som växer snabbast. Spotify får i genomsnitt 83 nya anhängare per dag, Stardoll får 85 och H&M får 113. Hyfsat ny bland toppföretagen är SJ, som registrerade sitt konto i oktober 2009. Företaget har fått utstå skoningslös kritik på Twitter under vintern men ett resultat av medverkan har iallafall varit att många börjat följa vad SJ skriver på Twitter.

* Listan gör inga anspråk på att vara komplett och tar inte hänsyn till andra aspekter på inflytande eller framgång än just antal följeslagare.

Uppdaterad: Piratförlaget platsade på listan och har nu lagts till. Tack till Mattias Boström för tipset. Även Debaser Stockholm platsar i toppen (istället för Ving).

Uppdaterad 2: Propellerhead Software ska in på topp 10. Tack Anders.

Spara/Dela

Hide Sites

Om du har vägarna förbi Enköping den 24 mars så kan du passa på att lyssna på min nästa föreläsning om sociala medier.

Plats: Kommunhuset, fullmäktigesalen, Kungsgatan 42
Tid: Onsdagen den 24 mars kl 18:00-20:00

För anmälan och mer information, se här.

Spara/Dela

Hide Sites

Twitter är en av de hetaste tjänsterna inom sociala medier och har varit så under något år. Häromdagen uppnåddes den imponerande summan av 10 miljarder tweets, eller Twitter-inlägg, som hittills publicerats. Och tillväxten har varit enorm (även om det tidigare i år diskuterades huruvida tillväxten avstannat eller ej, baserat på trafiken till sajten). Enligt Twitter själva har antalet dagliga tweets vuxit från 5.000 år 2007, till 300.000 år 2008, 2,9 miljoner år 2009 och den senaste siffran från 2010 pekar på 50 miljoner tweets per dag, eller 600 inlägg per sekund.

När allt fler börjar twittra och antalet inlägg växer kraftigt uppstår förstås frågor om hur all information ska hanteras, speciellt för företag som kanske bevakar vad som skrivs om dem på Twitter. Vilka inlägg ska man ta notis om och agera på, och vilka kan man bortse från? Filtreringen blir allt viktigare ju mer information som publiceras. Tillväxten påverkar också faktorer som vilka man kan/bör följa själv. Till en början var det många som förespråkade att du bör följa alla som lagt till dig som vän, dvs att förhållandet mellan followers och friends skulle vara ungefär 1:1. Men om man ska kunna hinna med att hålla hyfsad koll på uppdateringarna blir det snart ohållbart att följa tusentals twittrare, åtminstone anser jag att det blir alltför svårt att urskilja läsvärt innehåll i en så stor informationsmängd. Inte så att jag läser allting i min twitter-feed, men vissa begränsningar vill jag ändå göra för att hålla mängden tweets på en sansad nivå.

Kändisar på Twitter

Personer som redan är kända utanför de sociala medierna attraherar förstås snabbt en stor skara följeslagare när de börjar twittra. För dem skulle det snart bli fullständigt galet att försöka följa vad som skrivs på Twitter om de följde tillbaks alla som följer dem. Jag tittade lite närmare på den ”topplista” med svenskar på Twitter som i förra veckan lades upp på SIS-index och noterade att de 50 konton med flest följeslagare (i går kväll) består till cirka en tredjedel av personer som redan är kända och resten är personer som etablerat sig som opinionsbildare i sociala medier, lite slarvigt benämnt nedan som ”sociala-medie-profiler”. Gränsdragningen är förstås svår att göra, så häng inte upp er på detaljer, men när vi tittar på förhållandet mellan antalet följeslagare och antalet man själv följer så ser vi att för varje konto som en kändis följer, så har de 72 andra som följer dem. Förhållandet för sociala medie-personligheterna är istället 1:7. Skillnaden är alltså faktor 10, vilket är ganska stort. Av kändiskontona så skulle man kunna räkna bort Ishotellet och Vänsterpartiet som alltså inte är personliga konton till skillnad från alla de övriga och då blir skillnaden ännu större. Dessa båda följer i princip lika många som följer dem.

Utöver Fredrik Federley är det ingen kändis på topp 50 som följer fler än ca 160 andra. Ettan på listan, Adam Alsing följer till exempel bara 44 stycken medan han har över 9.000 anhängare. Borträknat Ishotellet och Vänsterpartiet så följer kändisarna i genomsnitt 86 andra medan sociala medie-profilerna följer i genomsnitt 1.445 stycken. Och jag tror inte att den främsta anledningen till denna stora skillnad i angreppssätt är att twitter-nördarna inte har ett liv utanför mikrobloggandet (vilket man i och för sig kan undra över ibland), utan att det mer beror på följande:

1. Kändisarna är fortfarande ovana att hantera den närhet som de sociala medierna ger med vanliga människor. Man är van vid att kunna hålla ett visst avstånd till sina fans och själv kunna bestämma hyfsat vilka relationer man inleder och vårdar. Genom att bara följa andra kändisar så håller man fortfarande en viss distans till ”mannen på gatan” (medvetet eller omedvetet) och visar att man tillhör en elit. Även på Twitter går det alltså att signalera en tydlig grupptillhörighet där kändisar mest bara snackar med andra kändisar. Ovanan och osäkerheten kan då resultera i att man håller sig inom den grupp man är van att röra sig.
2. De behöver helt enkelt inte följa alla för att nå ut. Kändisarna får följeslagare ändå. Vi andra dödliga har bara bloggarna, Twitter och Facebook som våra plattformar för att nå ut och är säkert också därför mer benägna att socialisera mera då vi har nytta av de breda kontaktytorna. Ju fler relationer vi knyter desto större chans att vi syns. Kändisarna blir uppmärksammade, retweetade och citerade ändå. Fråga bara Magnus Betnér.

Jag försöker att inte lägga någon värdering i ovanstående utan mer påpeka att man kan se på de sociala tjänsterna ur olika perspektiv. Många av kändisarna på topplistan är duktiga på att nätverka – de svarar och retweetar precis som alla vi andra. Sedan finns det undantag där liksom på alla andra ställen, men överlag så verkar deras angreppssätt funka (nej, jag ger mig inte in i Annika Lantz-spåret just nu). Sammanfattningsvis är det intressant att studera hur personer som redan har en position där de blir hörda använder tjänster som till exempel Twitter, men förvänta dig inte att de ska följa dig tillbaka, för det lär inte hända per automatik.

Till sist, är det inte lite intressant också att så många av topptwittrarna är komiker? Vad förväntar vi oss – att de ska dräpa till med syrliga oneliners på 140 tecken dagarna i ända? Ja kanske det. Ska nog ta och följa några av dem lite närmare.

Uppdatering: Apropå ovanstående funderingar. Skådespelaren Johan Rheborg la tydligen av med Twitter ett tag förra året, dock är han tillbaka nu under namnet @CanvisNous. Då kommenterade han sitt avhopp till Realtid.se såhär:

”– Jag fick en massa kommentarer från närmare 2.000 människor. Det blev ett allmänt fönster i en värld som jag inte vill vara allmän.”

Spara/Dela

Hide Sites

Idag är internationella kvinnodagen och då passar vi på att tipsa om 15 smarta och läsvärda kvinnor som du bör följa i sociala medier. Listan kan förstås göras mycket längre, men här är ett litet urval av svenska, danska och norska kvinnor som bloggar och twittrar om media och kommunikation.

Karin Adelsköld – bloggar på Amelia, twittrar som @karinadelskold

Lena Carlsson – bloggar på Kreafonbloggen, twittrar som @lena_carlsson

Ulrika Good – bloggar på As Good As It Gets, twittrar som @ulrikagood

Trine-Maria Kristensen – bloggar på Socialsquare.dk, twittrar som @trinemaria

Annika Lidne – bloggar på Disruptive Media, twittrar som @annika

Kristine Lowe – bloggar här, twittrar som @kristinelowe

Therese Mannheimer – bloggar på Brainspiration, twittrar som @Teddschen

Paula Marttila – bloggar här, twittrar som @PaulaMarttila

Annika Mayer – bloggar på Silvermayer, twittrar som @a_mayer

Anette Novak – chefredaktör på Norran, twittrar som @anettenovak

Therese Reuterswärd – bloggar på True Consulting, twittrar som @t_reutersward

Ingeborg Volan – bloggar på Sermo.no, twittrar som @ingeborgv

Ewa Wieselgren – bloggar på G-P, twittrar som @wieselgren

Judith Wolst – bloggar på Internetionalisering, twittrar som @judithw

Åsk Wäppling – bloggar på Adland.tv, twittrar som @dabitch

Fotnot: Ingeborg är kollega till mig på vårt norska kontor. Själv twittrar jag som @kullin

Uppdaterat: Mymlan och BiblioBuster spinner vidare på kvinnotemat.

Spara/Dela

Hide Sites

Om du inte hört talas om Lovejingles.com förut så är det inte så konstigt, trots att sajten drivs av svenskar. Sidan är ganska ny och har inte fått någon större uppmärksamhet i Sverige (Internetworld skrev om sajten i januari). Men faktum är att det börjar pratas en del om sajten, som går ut på att företag eller privatpersoner för den delen, kan köpa en jingle som Love Harnell med kompanjoner skriver, spelar in på video och lägger upp på YouTube. Konceptet bygger på att en jingle erbjuds per dag och den 1 januari kostade det 1 dollar, 2 januari 2 dollar och så vidare. Jinglarna sprider sig förhoppningsvis sedan via sociala medier så ju fler som produceras desto mer trafik lär Lovejingles.com och deras filmer få.

Företaget har redan bokningar klara en bit in i april och kundlistan omfattar företag som Yahoo, som köpt en jingle till sitt 15-årsjubileum den 1 mars i år. Enligt en artikel på Small Business Trends så har de tjänat 18.000 dollar på bara fem dagar (även om det inte förklaras mer i detalj kring hur de fått fram denna summa) och marknadsföringen har självklart endast skett genom sociala medier.

Lovejingles har redan från början satsat på att profilera sig i USA och fått uppmärksamhet på toppbloggen Mashable. Och det är nog så med den här typen av idé att den kräver genomslag internationellt redan från början, så all heder till Love och hans kollegor för både idé och genomförande så här långt. Nu väntar vi bara på att svenska medier ska vakna.

Spara/Dela

Hide Sites

Min blogg har blivit nominerad i kategorin Marknadsföring i bloggpriset Yaba, som delas ut av Daytona. Om du gillar bloggen så kan du klicka nedan och ge din röst. Tack på förhand.

Spara/Dela

Hide Sites

Josef tar upp en intressant fråga apropå mitt inlägg igår om riksdagsmännens dåliga dialog på Twitter. Han är kritisk till den undersökning som SvD genomfört och menar att den är bristfällig bland annat då det konto man kontaktat riksdagsmännen från är nystartat, saknar bild och ”bio”. Och jag kan hålla med om att det kan ha påverkat hur politikerna har bedömt om de skulle ge respons eller inte. De kan ha sett en lång rad med frågor från ”Max Emil” om de studerat dennes senaste tweets och gjort bedömingen att detta inte är en seriös person och att frågan kan ignoreras.

Samtidigt bör man då ställa sig frågan om vem som kan kräva att få svar på en kanal som Twitter. Är det bara de inflytelserika, de politiskt bevandrade eller sociala medie-experterna som kan räkna med en dialog? Det ligger nog en fara i att se på de sociala medierna på det sättet. Självklart kommer det alltid finnas en prioriteringsaspekt på reaktioner från väljare, vissa kan bedömas viktigare än andra att hantera och det är inget konstigt. Å andra sidan har sociala medier jämnat ut maktförhållanden mellan olika intressenter. Vi ser allt oftare att en ”vanlig Svensson” kan starta såväl uppror som positiva rörelser genom bloggar, sociala nätverk mm så bara för att det inte är en kommentar från en känd opinionsbildare så innebär det inte per automatik att man kan lägga den åt sidan.

Jag hade heller inte svarat på en Twitter-fråga från ett konto som uppenbart var ett spam-konto, men jag anser nog inte att ”Max Emil” så tydligt kan läggas i den kategorin. De frågor som han ställde var ofta som en direkt reaktion på ett Twitter-inlägg från riksdagsmännen.  Ett exempel:

Carina Hägg twittrade: ”jag kikar men var finns det oskjutna vargar i Dalarna”

Max_Emil svarade: @CarinaHagg ska man skjuta mer varg tycker du?

Carina Hägg (s) är ändå aktiv på Twitter men Max_Emil fick inget svar. Hägg har under de senaste veckorna och i de senaste 50-60 inläggen inte kommenterat, svarat eller retweetat någon annan. Detta var bara ett exempel i högen. Jag tror att en förklaring helt enkelt är att få av de twittrande riksdagsmännen ser på Twitter som något annat än ännu en kanal för att distribuera sina budskap. Fair enough, det kan fungera men då får man nog också vara beredd på kritik om väljare vill föra en dialog och dialogen uteblir.

Centerns Ulrika Ingemarsdotter bidrar med en annan insikt i en kommentar till ett av mina tidigare inlägg kring partiernas konton på Twitter, nämligen den att Riksdagen inte tillåter nedladdning av externa applikationer. Det innebär att de inte kan köra till exempel TweetDeck på sin arbetsplats vilket naturligtvis gör det oändligt mycket svårare att följa dialogen på Twitter. Jag skulle själv ha jättesvårt att hålla koll på kommentarer om jag bara fick använda Twitter via webben. Här finns det med andra ord ett inbyggt hinder i Riksdagen som begränsar möjligheterna till väljardialog. Visst kan man ha en personlig mobiltelefon man kan twittra ifrån, men det vore bättre om liknande möjligheter gavs direkt från Riksdagen.

Har man som politiker bara några hundra followers så bör inte floden av reaktioner vara så stor att den inte går att hantera. De som likt Fredrik Federley lyssnar och interagerar har säkert en hel del att vinna i den kommande valrörelsen.

Spara/Dela

Hide Sites

Trots att det är valår i år och så mycket fokus ligger på att utnyttja sociala medier i politiken så verkar majoriteten av de svenska riksdagsledamöter som finns på Twitter totalt misslyckas med att föra en dialog med sina väljare. Åtminstone om man ska tro på resultatet av en undersökning som Svenska Dagbladet genomfört där de via ett konto direkt ställt frågor till 81 twittrande riksdagsledamöter. Av dem var det bara 4 som svarade inom en timma, vilket i och för sig är förståeligt då man inte kan kräva att de är uppkopplade hela tiden. Men att endast 12 svarat inom en vecka är verkligen förvånansvärt.  69 av de 81 återkom aldrig med någon reaktion alls.

De flesta vet vid det här laget att sociala medier lämpar sig väl för konversationer och att de personer som engagerar sig i dessa kanaler förväntas lyssna minst lika mycket som de själva pratar. Det finns många bra tips på hur man använder sociala medier i politiska kampanjer, Mashable har till exempel ett inlägg här med tips från USA, där jag väljer ut ett citat från Trey Grayson som är Secretary of State i Kentucky:

”“We primarily use it (social media) as a tool to reach citizens and then interact with them,” said Secretary Grayson.”

Interagera innebär att ge respons på de kommentarer och frågor man får, annars kan man lika gärna hålla sig borta från Twitter och de andra kanalerna. Kan vi hoppas på bättring ju närmare valet vi kommer? Jag är inte helt säker.

Spara/Dela

Hide Sites

Computer Sweden toppar idag tidningen med en artikel om att hajpen är över,  Twitter tappar mark. ”Från att ha växt rekordartat tog det i somras plötsligt tvärstopp för trafiken på Twitter. En förklaring är att användarna har blivit mer restriktiva och medvetna om kommunikationen på nätet och dess konsekvenser. ” Slutsatsen baseras bland annat på statistik från ComScore och Quantcast.

Det är kanske (se mer nedan) riktigt att trafiken på Twitter.com har minskat en del sedan några månader tillbaka, men att det betyder att Twitter tappar mark, det köper jag inte rakt av. Varför? Jo, för att majoriteten av alla användare på Twitter använder en tredjepartsapplikation för att twittra och statistiken som artikeln baseras på kommer bland annat från ComScore som inte mäter användningen via applikationer:

”A comScore spokeswoman told InternetNews.com that the firm does not track usage of Twitter on third-party sites and apps. ”

Enligt Sysomos är 53,21% av alla tweets i november 2009 från applikationer medan 46,79% är från Twitter.com. Andelen är ungefär densamma som i deras juni-mätning. Dessa siffror visar också bara ena sidan av myntet, dvs när någon skriver inlägg själv. Den andra sidan är tiden spenderad med att läsa tweets, och där gissar jag att de som använder applikationer spenderar mer tid med att läsa andras tweets, helt enkelt för att det är så otroligt mycket enklare att följa Twitter via tex TweetDeck på sin mobiltelefon eller i datorn.

Man kan anta att nya användare oftast börjar med att använda Twitter direkt på webben för att sedan även använda applikationer som TweetDeck mfl när man känner att man vill fortsätta. Och för trafikens del så innebär det också att ju fler som använder applikationer, desto oftare twittrar de. Sysomos statistik visar nämligen att det är just så.

Men det som trots allt talar för att även trafiken till Twitter.com håller en ok nivå, det är att undersökningen från Quantcast bara tittar till användare i USA (grafen i Computer Swedens artikel kommer från Quantcast). De globala siffrorna redovisas inte, vilket framgår tydligt i grafen hos Mashable. Och USA:s andel av användare på Twitter minskade från juni förra året från 62,1% tilll 50,9% mot slutet av 2009. Jag håller med om att det är en oväntad nedgång , men nedgången i besök på Twitter.com från amerikaner vägs troligen upp av ett ökat antal användare från andra länder. Tyvärr hittar jag inte detaljerna kring ComScores undersökning för att kunna klargöra om även de mäter USA eller globalt.

Vidare kan vi också se att tillväxten i antal twitter-inlägg per dag är väldigt hög, även om det dalat något sista månaderna 2009.

Att siffrorna ovan är trovärdiga stöds bland annat av Pingdom som i november uppmätte 27 miljoner dagliga tweets.

Spara/Dela

Hide Sites

Den outtalade nätetiketten brukar normalt sett innebära att den som bloggar eller publicerar någon annans information, alltid ska ge cred till ursprungskällan. Detta är något som bloggare normalt sett är otroligt duktiga på och man kan tycka att konsultföretag som är specialiserade på digitala medier skulle vara extra noggranna med den typen av klargöranden. Det verkar dock inte gälla företaget Virality som glatt har kopierat den lista av svenska företag på Twitter som jag, med bidrag från andra personer, samlat ihop och löpande uppdaterar på min wiki om sociala medier. Nej, Virality tog helt enkelt min lista någon gång i november 2009 och publicerade på sin egen blogg, och låtsades att de hade satt ihop den själva. Ingen cred till mig överhuvudtaget. Och man tycker att de kunde bemödat sig om att inte bara kopiera rubriken från min wiki, men de kanske insåg att jag hade valt en bra rubrik ur sökmotorsynpunkt. Tack vare denna lilla kupp så rankas nu deras inlägg topp 10 på Google, om man söker på ”svenska företag på Twitter”.

Nu är jag inte särskilt intresserad  av att starta ett bloggkrig mot Virality, det är inte riktigt min grej, men jag kan inte låta det passera utan kommentar. För er som är intresserade av vad nordiska företag gör inom sociala medier så rekommenderar jag ett besök på min wiki. Den uppdateras löpande, till skillnad från vissa andra listor.

Fotnot: Anledningen att jag tar upp detta först nu är att länken idag spreds på Twitter och det var först då jag fick syn på blogginlägget.

Spara/Dela

Hide Sites