Falska konton på Instagram tas inte bort

Som jag skrivit om ett par gånger tidigare så har svenska företag drabbats av falska konton på Instagram. Bland annat har ett flertal falska konton öppnats för Liseberg, SAS, SF och Espresso House och lurat tusentals att följa, gilla och till och med uppge sin epostadress publikt i förhoppningen att de ska erbjudas saker gratis. Dessa konton har anmälts till Instagram och en del är borta. Andra har helt enkelt bytt namn och tagit med sina följare. Den unge norrman som låg bakom ett fejkat SAS-konto, och som också polisanmälts av SAS, har nu 55.000 följare på sitt privata konto. Detta lär han ha fuskat sig till.

Men ett problem är att det tar tid att bli av med de falska kontona. Jag räknar till åtminstone 17 falska SF-konton som legat kvar i cirka fem veckor trots spamanmälningar. Nu har det dessutom tillkommit ytterligare ett till: @sfbio_official med 234 följare, som för fyra dagar sedan publicerade en bild där de vill att man ska uppge sin epostadress i utbyte mot två biobiljetter.

sf bio instagram

Drabbas man som företag av liknande bedrägerier är det viktigt att agera snabbt, vilket SF gjorde när de väl blev informerade om detta (de verkade inte känna till det förrän bl a jag tog upp saken). Men minst lika viktigt är att följa upp att kontona verkligen försvinner. Det ska inte behöva ta fem veckor att stänga ner ett konto, så följ upp och ligg på igen om inget händer.

Högskolan i Jönköping får 13 miljoner till sociala medier

Enligt en artikel på jnytt.se så har Internationella Handelshögskolan i Jönköping, JIBS, fått ett bidrag från Hamrinstiftelsen på 13 miljoner kronor som ska användas till forskning om sociala medier. Pengarna ska finansiera ett femårigt forskningsprojekt med mål att JIBS ska synas mer i samhället och i sociala medierna.

Sociala nätverk, Twitter och bloggar blir allt viktigare som kommunikationskanal för högskolor och universitet. Många är också aktiva i dessa kanaler sedan flera år tillbaka och bland annat har JIBS fler än 6600 följare på sin Facebook-sida.

– Via sociala medier kan också en mindre högskola slå igenom i debatten. Universitet och högskolor eller enskilda forskare kan använda sociala medier för att berätta om forskningsresultat och ett lärosäte kan också snabbt besvara studenters frågor, säger Klas-Herman Lundgren, projektledare och kommunikatör vid Vetenskap & Allmänhet.

Det ska bli intressant att se vilken typ av forskning som kommer att komma ut från Jönköping de kommande åren.

En relaterad nyhet är att idag klockan 14 utannonseras den första vinnaren av Sparbankstiftelsen Sjuhärads pris i sociala medier. En person ska få 100.000 kr för värdefulla insatser inom sociala medier. Högskolan i Borås är en part som är involverad i detta pris, vilket förstås genererat en hel del uppmärksamhet till skolan.

Vasaloppet på Twitter – ett udda val av namn

Just nu pågår Vasaloppet, en riktig klassiker inom svensk idrott. Arrangörerna har de senaste åren varit bra på att arbeta med ny teknik för att förbättra upplevelsen för både deltagare och åskådare. Bland annat genom RFID-chip, appar och andra tjänster som gör det lätt att följa åkare i spåret.

Inte helt oväntat finns även Vasaloppet i sociala medier, bland annat på Youtube och Facebook. Twitter är en annan väl använd kanal och just nu är ”Vasaloppet” ett så kallat trending topic på svenska Twitter. Så självklart finns det också ett officiellt Twitter-konto och jag reagerar på vilket namn man valt på just detta konto. Kontot heter inte @vasaloppet utan @vasaloppet2013. Själv hade jag definitivt inte valt att namnge kontot med ett års-suffix av följande anledningar:

– För att nå ut till så många som möjligt är tydlighet viktigt. Vet man inte vilket konto som är det officiella så gissar man i första hand på det mest uppenbara, dvs @vasaloppet. Detta konto existerar men är inte aktivt, man kan då misstänka att Vasaloppet inte är aktivt på Twitter och sluta söka. Det finns också risk att man sår tvivel över om vilket konto som är äkta, eftersom man förväntar sig att en organisation har säkrat sitt eget varumärke och använder det aktivt. När det inte är fallet uppstår viss osäkerhet. Det officiella kontot är inte heller verifierat och vem som helst kan utge sig för att vara officiellt konto, det är bara att skriva i profilen. Eftersom kontot inte heller är länkat på vasaloppet.se så finns ingen enkel väg att bekräfta detta.

– För att bygga lojalitet och följare över tid så är kontinuitet en annan viktig aspekt. Med nuvarande strategi så tvingas man antingen öppna nya konton varje år eller byta namn på det existerande kontot. Det innebär också att de nya namnen, @vasaloppet2014 osv, måste vara lediga eller säkerhetsregistrerade av organisationen själv. Annars går de inte att ta.

– Årsnummer på konto fyller ingen funktion. Är man bara intresserad av att följa under ett år så är det lätt att avfölja efter tävlingens slut för året. Det är en annan sak med hashtags där det kan finnas en fördel att särskilja ett event från ett annat, men även här bör #vasaloppet fungera bäst då risken är liten för missförstånd.

– Det är alltid önskvärt att ha en enhetlig namnstrategi på sociala medier. Det är inte alltid lätt då konton kan startas vid olika tider och namn kan vara upptagna. Men om möjligt, så bör man ha samma ”handle” överallt. På Facebook har de adressen facebook.com/vasaloppetofficial (ändelsen ”vasaloppet” är tagen av något Vasalopp i USA), liksom på Instagram (@vasaloppetofficial). Men alltså inte på Twitter. På Youtube heter man @vasaloppet.

Byte av Twitter-namn
Jag kan alltså inte säkert ens veta att @vasaloppet2013 är ett offiiellt konto. Men om det är det så hade jag nog till nästa år sett till att använda kontot @vasaloppet på Twitter för enkelhets och tydlighets skull. Inte minst för att slippa byta namn varje år och säkra att kommande årsnummer inte är tagna av namn-nappare. Skulle Vasaloppet inte vara innehavare av namnet så är det inga problem att få det överfört. Jag har själv tagit kontroll över två Twitter-konton på uppdrag av två svenska stora varumärken.

Falska konton på Instagram lovar gratis årskort på Liseberg

Den senaste veckan har jag bloggat en del om att svenska företag fått se sina varumärken kidnappade på Instagram av bedragare. En norsk kille låtsades vara SAS officiella konto på Instagram och lurade fler än 14.000 följare att de skulle få två flygbiljetter till New York inklusive femstjärnigt hotell. Sedan uppdagades att företag som SF Bio, Espresso House och Abercrombie & Fitch också utsatts för fejkade konton där även tusentals unga lurades att uppge sina mejladresser i kommentarerna.

Metro skrev häromdagen att ett falskt konto utgav sig för att vara Gröna Lund och ge bort gratis åkband, även det förstås var bedragare. Men vågen av kapade varumärken på Instagram stannar förstås inte där. Liseberg är ett annat företag som drabbats av dessa falska konton. Inte mindre än 13 falska Lisebergs-profiler finns på Instagram där i stort sett alla utlovar gratis åkband eller någon annan fördel om man följer eller uppger sin mejladress.

Liseberg falska konton på Instagram

Ett konto som heter @lisebergofficial med 853 följare har funnits i nästan ett år och verkar jobba hårt på att framstå som seriöst. Men ska man tolka kommentarerna så är inte detta konto inte alls Lisebergs. Och det finns inga spår på Lisebergs sajt att de skulle ha ett Instagram-konto. Enligt kommentarer så ska Liseberg ha informerat om detta på sin Facebooksida.

Tydligen har skojarna vid något tillfälle angett att One Direction skulle komma till Liseberg och att de hade 6 stycken backstagepass att dela ut. Ni förstår kanske besvikelsen bland hängivna fans när det visade sig vara båg. Såhär ser de besvikna kommentarerna ut på Instagram.

Liseberg falsk info på Instagram

Men även nyare bluffkonton har startats den senaste veckan, tex @lisebergofficiell som påstår sig dela ut 5000 årskort på Liseberg till sina följare om de uppger sina mejladresser.

Varumärken som drabbas av dessa skojare riskerar förstås att deras varumärken tar skada, inte minst om det falska kontot ser trovärdigt ut, som i fallet med konserten med One Direction. Flera personer skriver riktigt arga kommentarer som tycks riktade mot Liseberg. Självklart är det illavarslande att detta konto fortfarande är igång 44 veckor efter att bilderna laddas upp. Kontot ser trovärdigt ut och det är inte självkart att man på en gång kan lista ut att det är falskt.

Bedragare polisanmäld av SAS
Detta börjar redan bli ett rejält problem, för Instagram (och dess ägare Facebook), för företag och för användare. Vi användare måste självklart bli mycket mer kritiska mot den här typen av lurendrejerier. Sedan behöver Instagram bli mycket bättre på att snabbt få bort konton som inkräktar på andras varumärken eller som är falska och uppvisar bedrägligt beteende. De som gör detta kanske tycker att de har kommit på ett riktigt listigt sätt att nå många följare och samla på sig mejladresser att spamma. Men det kan få konsekvenser som är allvarliga. Den unga norsk som lurat tusentals på Instagram har inte bara rapporterats till Instagram. SAS har även polisanmält honom för hans lilla stunt, som han skryter vitt och brett om på Facebook.

Några korta råd till företag som vill slippa hamna i samma situation som Liseberg och de övriga.

1. Se till att ha en bra bevakning av sociala medier så att du snabbt kan fånga upp när det börjar pratas om ditt varumärke.

2. Registrera de mest uppenbara varianterna av ditt varumärke på de största sociala nätverken.

3. Använd det. Alltså, se till att ha en åtminstone begränsad närvaro på nätverk som Instagram. Det är en liten ansträngning och du får lättare att kommunicera och varna andra när någon utger sig för att vara dig i sociala medier.

4. Rapportera bedragare och be andra hjälpa till att spammarkera så nätverken snabbt kan agera. Och följ upp att bedragarna försvinner. Ett fejkkonto ska inte få ligga kvar i 44 veckor och låtsas vara du.

Psykologi: så fungerar näthatare – en infografik

Ikväll sänds ett avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning kallat ”Män som näthatar kvinnor”. Ett mycket angeläget och skrämmande tema som har satt stora avtryck i sociala medier redan innan programmet har sänts. Inför programmet så hittade jag en intressant sammanställning som, något komplicerat, redogör för vad som tydligen rent psykologiskt ligger bakom varför en del personer beter sig som nättroll.

Infografiken nedan kallad Psychology of an Internet Troll pekar på en rad faktorer som gör att en person är mer benägen att skriva hatiska kommentarer på nätet än vad den skulle göra ansikte mot ansikte. Klicka på bilden för en större version.

Psychology of an Internet Troll