Förhandsvisning saknas på LinkedIn för stora svenska medier

En viktig detalj för att väcka intresse och driva trafik till nyhetsartiklar vid delning i sociala medier är att bild, rubrik och ingress förhandsvisas i inlägget. Alltså om du delar en länk så suger i normala fall plattformen upp bild och text som gör att du lockas att klicka dig vidare. Nu visar det sig att denna funktion för tillfället inte fungerar för några av Sveriges största medier.

Artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT, Aftonbladet eller Expressens visar inte längre några förhandsvisningar när de delas på LinkedIn, vilket förstås gör att viljan att dela dem vidare minskar. Så här ser det ut just nu när man försöker dela en länk från någon av ovanstående medier.

förhandsvisning

Samma sak gäller nyheter från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och man kan misstänka även för andra medier. Genom att kolla en länk i LinkedIns Post Inspector kan man se hur länken blir vid delning och om bild och rubrik följer med eller inte. Här ses felmeddelande vid delning av en nyhet från Aftonbladet.

Post Inspector

Jag har inte kunskap och insikt i vad som ligger bakom att denna funktion just nu inte fungerar tillfredsställande för just svenska nyhetsmedier. Jag konstaterar att mina bloggar fungerar bra att dela, så detta gäller inte alla länkar. Det är såklart inte bra att nyhetsmediers synlighet i sociala medier indirekt begränsas på detta vis och förhoppningsvis finns det ett enkelt sätt för webbansvariga på medierna att gå runt problemet.

Uppdatering: detta gäller även Dagens Industri, vilket naturligtvis är olyckligt då LinkedIn är en viktig kanal för affärspress.

Fotnot: inläggsbilden är AI-genererad med Firefly

Större än Kenza, Blondinbella & Kissie: Här är Sveriges just nu största blogg

Sedan mode- och livsstilsbloggar slog igenom på allvar runt år 2005-2006 så har de dominerat den svenska bloggosfären. Bland de mest besökta svenska bloggarna har vi vant oss vid att se namn som Blondinbella, Kenza och Kissie. De har haft hundratusentals unika besökare per vecka och varit ohotade på toppen i många år. Men nu har en ny blogg seglat upp på förstaplatsen bland Sveriges mest besökta bloggar om vi ska tro på statistik från Bloggportalen.se.

sillyseason

Den blogg som just nu har flest besök enligt Bloggportalen är en sportblogg, nämligen Aftonbladets Silly Season-blogg. Det kanske inte är vad vi förväntar oss som en traditionell blogg då den ligger på en traditionell mediesajt och saknar kommentarer, men den uppfyller nog alla kriterier för en riktig blogg skulle jag säga.

Silly Season-bloggen hade den senaste veckan 1.164.000 besök (per ip-adress och timma) medan Blondinbella på andra plats hade 980.000. Kenza och Kissie är distanserade med en bit över en halv miljon besök.

Bloggportalen mäter inte unika besökare utan besök från ip-adresser per timma. Sajten har haft problem med kvaliteten på senare år med många spamsajter som registrerat sig, likväl så med detta mått är Aftonbladets blogg just nu störst. Givetvis får bloggen en enorm draghjälp av att ständigt länkas från förstasidan på Aftonbladet.se och interaktionen är på bottennivå. Inläggen har färre delningar och tweets än vad jag har på denna blogg, men är man en del av Sveriges största sajt så ger det resultat i besöksstatistiken.

Svenska tidningens bisarra blufftrick – tusentals drabbade

I jakten på klick och sidvisningar står Aftonbladet i en helt egen division bland svenska medier. Ingen annan tidning skruvar sina rubriker och puffar så många varv för att locka till klick. Konkurrenten Expressen är inte ens i närheten utan berättar fortfarande vad artikeln handlar om i puffen. Så omodernt!

Strategin att lura läsare att klicka på en artikel genom att ge sken av att den handlar om något annat, påverkar naturligtvis förtroendet negativt. Ingen kan längre lita på innehållet i Aftonbladet, men å andra sidan är det ändå nästan ingen som har högt förtroende för tidningen. I Medieakademins förtroendebarometer ligger Aftonbladet i den absoluta botten och det har den gjort länge. Bristen på förtroende är alltså ingenting som i dagsläget verkar påverkar tidningens affärer negativt, eftersom den faktiskt tjänar bra med pengar.

medieakademin 2013

Jag kommer dock själv på mig med att allt oftare med att tänka ”det var sista gången jag läste Aftonbladet” och jag tror faktiskt att jag läser den allt mer sällan. Jag har inte köpt papperstidningen på ca 20 år tror jag, men jag har fortfarande appen installerad i telefonen för att sportbevakningen oftast slår övriga svenska medier. Skulle jag sluta läsa Aftonbladet så kommer jag alltså få lite sämre sportnyheter och det är nog egentligen enda anledningen till att jag helt enkelt inte bara raderar appen.

Men tidningens sjuka rubriksättning når nya höjder för varje dag som går. Dagens exempel är bara ett i mängden. Puffen nedan har följande underförstådda budskap, med all säkerhet gjort med flit av redaktionen.

”Arsenals tränare Arsene Wenger är fullständigt rasande på Zlatan Ibrahimovic. Zlatan har gjort någonting som är så dumt att det skadar fotbollen. Tydligen har Zlatan slagits, som en galning dessutom”. Det ser man ju på bilden på Zlatan, karln är ju fullständigt galen, ett hot mot fotbollen som vi känner den.

Aftonbladet Zlatan

Sanningen är givetvis mil därifrån. Artikeln handlar om att Wenger ogillar priset Ballon d’Or, som är ett individuellt pris. Wenger menar att ett individuellt pris skadar fotbollen, som är en lagsport. Därför slåss han ”som en galning” mot priset. Dock har han en favorit, nämligen Zlatan.

Puffen säger en sak, artikeln en helt annan. Varje gång det sker känner jag mig lurad och förbannad.

Uppenbarligen går det bra att driva en sajt som åtminstone utger sig för att vara en journalistisk produkt, i stort sett utan något som helst förtroende hos läsarna. I fallet med Aftonbladet är det snarare att betrakta som en affärsidé. Men det är klart, folk köpte En Ding Ding Värld också. Frågan är hur länge vi står ut. Jag väljer allt oftare andra medier.

Läsarkommentarer upphov till varannan ”delning” av Aftonbladets ledarartiklar

Aftonbladets ledarredaktion bloggade den 7 oktober om den stora spridning som artiklar från Aftonbladet Ledare fått i sociala medier. Tidningens artiklar delades mångdubbelt fler gånger än till exempel motsvarande artiklar på DN, GP, Expressen och SvD. Utspelet kritiserades dock igår av Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Timbro som menar att ”frågan är om inte siffrorna är lite för bra för att vara sanna. En närmare granskning visar att Aftonbladets siffror drivs upp av läsarkommentarer och andra läsares gillande av dessa kommentarer.”

Johansson Heinö är onekligen någonting på spåren. För det som Aftonbladet kallar delningar, är i själva verket ett mått som består av:

– The number of likes of this URL
– The number of shares of this URL (this includes copy/pasting a link back to Facebook)
– The number of likes and comments on stories on Facebook about this URL
– The number of inbox messages containing this URL as an attachment.

Som Johansson Heinö skriver är Aftonbladet den enda av dessa tidningar som använder Facebook Comments för artikelkommentarer och att det ”driver naturligtvis debattglada läsare till Aftonbladets sidor. Och det driver samtidigt upp statistiken för delningar.”

För att tydliggöra denna fråga så bloggade Karin Pettersson ett förtydligande idag som visar endast delningarna och Aftonbladet har fortfarande en överlägsen statistik jämfört med konkurrenterna. Därmed fick också mitt blogginlägg en lite annan vinkel.

Med den frågan ur världen tycker jag ändå att det vore intressant att se lite djupare i vilken påverkan just artikelkommentarerna har på spridningen i sociala medier och främst då Facebook, det var ju nämligen Heinös ingångspunkt i sin text.

Grundfrågen var återigen alltså, i Aftonbladets första blogginlägg redovisades bara en totalsumma som kallades delningar. Jag ville veta hur stor andel av ”delningarna” som var 1) riktiga delningar, 2) gillningar och 3) kommentarer. I efterhand har jag fått veta att Aftonbladets blogginlägg baserades på 7 artiklar. Eftersom jag inte visste det så tittade jag på samtliga 21 huvudartiklar på Aftonbladet ledare under vecka 40.

Resultatet av min genomgång visar att endast 9% av det totala antalet sociala interaktioner på Facebook är riktiga delningar. 16% är kommentarer och 75% är gillningar. (För 21 artiklar, 52958 interaktioner varav 4553 delningar, 39623 gillningar, 8782 kommentarer). Proportionerna stämmer väl överens med Aftonbladets egna siffror.

aftonbladet delningar i sociala medier

Av det totala antalet interaktioner är alltså kommentarerna en ganska liten andel. Men de får en stor effekt på antalet gillningar eftersom siffran för gillningar inkluderar både gillningar på Facebook och gillningar på artikelkommenterar gjorda med Facebook Comments. På till exempel den här artikeln har det kommit 24 kommentarer med sammanlagt 108 gillningar. Det är nästan exakt hälften av artikelns alla gillningar och en tredjedel av de totalt 310 interaktionerna. Ungefär så ser det ut på fler artiklar.

En genomgång av kommentarer på 5 av dessa 21 artiklar visar att antal kommentarer plus gillningar på kommentarer utgör 57% av de totala Facebook-interaktionerna. Alltså, ungefär hälften av alla sociala interaktioner uppstår som en följd av läsarkommentarer (totalt ca 16% i kommentarer och ungefär 35-40% av gillningar till artikelkommentarer).

Man kan alltså som en mycket grov tumregel titta på en ledarartikel på Aftonbladet och se siffran bredvid Facebook-knappen och utgå från att ungefär hälften av siffran är ett resultat av att man har Facebook Comments.

Det jag dock tycker är värt att påpeka att man inte ska kalla dessa interaktioner för delningar, då de består av både delningar, gillningar och kommentarer. Det är inte alltid glasklart med hur olika interaktioner registreras, men i huvudsak anser jag att min genomgång är korrekt. Riktiga delningar utgör i exemplet ovan endast 9% av den totala siffran. Denna beskrivning blir då direkt felaktig. Sedan finns inget vedertaget begrepp att använda istället, men sociala interaktioner är ett förslag (cred: @danouc).

Uppdaterat: Även Hampus Brynolf och Emanuel Karlsten bloggar om detta.

Fotnot: statistiken framtagen med SharedCount och Facebook Share Counter. Aftonbladets egen sammanställning har skett via Linktally. När jag dubbelkollade de 21 artiklarna i mitt test ovan med Linktally framkom att av 54464 reaktioner kom 52959 från Facebook, dvs ca 97%). De data jag använt kan du hitta här: http://www.scribd.com/doc/175034316/Aftonbladet-Delningar-till-sociala-medier

Instagram källa till Aftonbladet-artikel

Det är inte direkt nytt att traditionella medier letar nyhetsuppslag i sociala medier, men det här kan vara en av de första gångerna som en artikel i svensk media anger Instagram som källa. Artikeln handlar om ishockeylaget AIK:s interna bötessystem.

aik instagram

Källan på AIK:s Instagram-konto: http://instagram.com/p/PHt15SohWb/