På DN.se idag så svarar DN’s karriärrådgivare Charlotte Hågård på frågan om man måste finnas med på Facebook idag för att få ett jobb. Ett av råden är att man bör söka runt på nätet för att se hur andra har gjort för att marknadsföra sig. Det verkar Hågård ha gjort, för hela första stycket är lyft från detta blogginlägg av Joakim Lindström, med några få justeringar. Att det inte råder någon tvivel om att texten är tagen från Lindströms blogginlägg blir tydligt när man jämför de olika versionerna. Hela satser och meningar är ordagrant återgivna och i några fall bara justerade där ”man” är utbytt till ”du”.

Även meningen ”Hitta positiva förebilder i människor som använt sociala medier på ett bra sätt i sitt sökande efter nytt jobb.” är helt ordagrant tagen från Nina Jansdotter (jag hittade den via den här sajten som rankar bra i Google på söka jobb i sociala medier). Därifrån verkar också detta citat taget, med viss justering: ”Att bygga upp ditt personliga varumärke tar tid. Du behöver avsätta tid för att bygga dina goda relationer på nätet som du sedan kan ha nytta av när du söker jobb.”

Hågård anser, liksom jag, att om man är duktig på ett område kan man starta en expertblogg för att visa andra vad man kan. Men om man gör det bör man skriva sina egna texter, eller åtminstone länka till sina källor, annars kan din expertblogg bli ett ”career ending move”.

Tipstack till Joakim Lindström som noterade likheter i texterna först.

Det vimlar av bloggare som blivit maktfaktorer inom sin nisch, vilket företag och organisationer förstås vill dra fördel av. Helst då genom kontakter som gynnar både bloggaren och företaget. Men blogg-PR är inte alltid så lätt. Ärliga försök till bra samarbeten kan landa helt fel hos enskilda bloggare av olika anledningar. Kanske har PR-byrån gjort dålig research vad gäller hur vissa bloggare ställer sig till samarbeten och propåer från företag, eller så har man bara helt skilda åsikter om vad som är ett ”bra erbjudande”. Anton har skrivit bra om det på Fyranyanser.se.

I andra fall ser det bara ut som att en riktigt usel idé har förverkligats, med riktigt dåliga följder för alla inblandade. I New York lockade PR-byrån Ketchum ett antal matbloggare och mammabloggare till en italiensk restaurang där de skulle få möta kändiskocken George Duran och matkännaren Phil Lempert. De fick också bjuda med ett par av sina läsare till restaurangen.

Men istället för att serveras en härlig fyrarätters italiensk middag från Durans kök, serverades bloggarna i hemlighet frusen lasagne av märket Marie Callender från ConAgra Foods. Inte nog med det, dessutom filmades de av dolda kameror och tanken var att dessa filmer sedan skulle användas som marknadsföring på YouTube, på företagets sajt och även av bloggarna själva.

Tricket föll dock inte bloggarna på läppen som skrev rasande bloggilägg med citat som detta:

”Our entire meal was a SHAM! We were unwilling participants in a bait-and-switch for Marie Callender’s new frozen three cheese lasagna and there were cameras watching our reactions.”

”The first thing out of my husband’s mouth was waste of time and I was reduced to tears.  Not only had I been duped but now my husband was mad at me and my guests/pediatrician must of thought of me terribly.  Its even crossed my mind that I may need to find a new pediatrician, I was that embarrassed.  My only comfort was as we left, his wife said to me, Thank God he at least cooked the rest of the meal.  But that also hinted at the major disappointment.”

PR-branschen har tillräckligt dåligt rykte för att man ska ha råd att lura bloggare och ge så här dåliga råd till sina kunder. Ärlighet varar inte bara längst, det besparar dig också obehagliga överraskningar. Inte minst när du är aktiv i sociala medier.

I sociala medier och främst bland bloggare använder många de två engelska begreppen disclaimer och disclosure för  att begränsa ansvaret för innehållet och för att förtydliga hur innehållet i t ex bloggen påverkas av olika faktorer. Men orden används nästan oftare fel än rätt och därför tänkte jag försöka förtydliga vad som är en lämplig användning.

Disclaimer

En förklaring som är avsedd att begränsa avsändarens ansvar, i första hand juridiskt. Exempel: ”åsikter som uttrycks i den här bloggen är mina egna och är inte representativa för min arbetsgivare eller dess kunder”. Avsikten med en disclaimer är ofta att frånsäga sig en del av ansvaret för det innehåll som man publicerat, vilket kan ses som både ett moraliskt och juridiskt ansvar. Det kan gälla att man inte tar ansvar för innehållet på de sajter som man länkat till (då detta innehåll t ex kan ändras utan skribentens vetskap och fyllas med innehåll som skulle kunna upplevas som stötande) eller helt enkelt som ett statement att det här läser du på egen risk.

Det kan också handla om att markera att bloggen publiceras utifrån lagar och värderingar som gäller i ett land och att bloggaren inte tar ansvar för om detta skulle kränka någon i ett annat land. Huruvida en disclaimer faktiskt har någon juridisk verkan i en tvist är dock en helt annan fråga.

En disclaimer läggs oftast i texten som förklarar vad bloggen handlar om. (Se även Wikipedia)

Nyckelord: ansvar.

Disclosure

Används när man vill vara öppen om faktorer som kan påverka innehållet i t ex en blogg. Om du skriver om ett företag där du tidigare har arbetat, kan detta påverka dina värderingar och din text och för att undvika misstankar om syftet med texten väljer många att vara transparenta. Detsamma gäller om du har annonser eller på något annat sätt finansiella kopplingar (aktieägare, anställd etc) till ett företag eller varumärke du bloggar om. Ovanstående gäller också om organisationer, partier, föreningar och så vidare där kopplingarna oftare är intressemässiga än finansiella. Disclosure kan också ha att göra med relationer (du har någon form av relation till en person i texten). Syftet med disclosure är att minska misstankarna om en dold agenda bakom ditt innehåll och att sätta rätt förväntningar hos läsaren.

En disclosure-text läggs oftast i anslutning till ett blogginlägg. (Se även Wikipedia)

Nyckelord, ärlighet, påverkan.

Nu när du vet vad som är vad, kan du gå in på min engelska blogg Media Culpa och läsa den ultimata disclaimern.

Jag är intervjuad i en artikel idag i Göteborgs-Posten, om att det är vanligt med smygreklam på svenska bloggar. Ett exempel på hur företag kan köpa blogginlägg beskrivs i artikeln, nämligen via tjänsten Blogvertiser. De betalar helt enkelt bloggare för att nämna deras kunder i bloggen. Om liknande blogginlägg inte är annonsmärkta eller att det inte tydligt anges att bloggaren fått betalt för att skriva, då är det inte bara etiskt tveksamt (enligt mig), utan även ett brott mot marknadsföringslagen.

Tyvärr följer inte artikeln upp med något resonemang kring effekterna av Blogvertisers affärsmodell och hur det påverkar bloggare och konsumenter. Men bloggaren Jezper.se gör det i inlägget ”Detta blogginlägg är inte köpt”. Läs gärna det.

Idag är internationella kvinnodagen och då passar vi på att tipsa om 15 smarta och läsvärda kvinnor som du bör följa i sociala medier. Listan kan förstås göras mycket längre, men här är ett litet urval av svenska, danska och norska kvinnor som bloggar och twittrar om media och kommunikation.

Karin Adelsköld – bloggar på Amelia, twittrar som @karinadelskold

Lena Carlsson – bloggar på Kreafonbloggen, twittrar som @lena_carlsson

Ulrika Good – bloggar på As Good As It Gets, twittrar som @ulrikagood

Trine-Maria Kristensen – bloggar på Socialsquare.dk, twittrar som @trinemaria

Annika Lidne – bloggar på Disruptive Media, twittrar som @annika

Kristine Lowe – bloggar här, twittrar som @kristinelowe

Therese Mannheimer – bloggar på Brainspiration, twittrar som @Teddschen

Paula Marttila – bloggar här, twittrar som @PaulaMarttila

Annika Mayer – bloggar på Silvermayer, twittrar som @a_mayer

Anette Novak – chefredaktör på Norran, twittrar som @anettenovak

Therese Reuterswärd – bloggar på True Consulting, twittrar som @t_reutersward

Ingeborg Volan – bloggar på Sermo.no, twittrar som @ingeborgv

Ewa Wieselgren – bloggar på G-P, twittrar som @wieselgren

Judith Wolst – bloggar på Internetionalisering, twittrar som @judithw

Åsk Wäppling – bloggar på Adland.tv, twittrar som @dabitch

Fotnot: Ingeborg är kollega till mig på vårt norska kontor. Själv twittrar jag som @kullin

Uppdaterat: Mymlan och BiblioBuster spinner vidare på kvinnotemat.