Fem snabba frågor om karriär inom sociala medier

Jag hade glömt bort att jag svarade på några frågor tidigare i år kring hur man kan lyckas med en karriär inom kommunikation och sociala medier. Det var Uppsala Medievetare, som är en studentförening vid Uppsala universitet, som kontaktade mig och bad mig svara på några frågor.

Jag började arbeta med kommunikation innan webben slog igenom så jag har fått lära mig den digitala arenan genom ”learning by doing”. Idag finns det helt andra möjligheter att utbilda sig inom digital kommunikation.
Artikeln med frågor och svar hittar ni här.

Instagram som kanal för rekrytering

Sociala medier har varit en viktig kanal för rekrytering i flera år. Företag använder LinkedIn, Facebook och Twitter för att nå potentiella sökanden med information om nya jobb och dessutom har de sociala nätverken utnyttjats för dess förmåga att koppla ihop människor med varandra. Vi vet att en stor andel av rekryteringar sker via vänner och bekanta och där är dessa kanaler starka.

Instagram börjar användas i rekrytering
Vad som däremot verkar ganska nytt är att använda Instagram-annonsering i rent rekryteringssyfte. Bara den senaste veckan har en smärre flod av annonser dykt upp i mitt flöde och eftersom jag inte är van att se den typen av information så reagerade jag.

Annons Instagram jobb
Annons Instagram jobb
Annons Instagram jobb
Annons Instagram nytt jobb

Enligt en amerikansk undersökning (pdf) från 2015 från företaget Jobvite så låg Instagram då i botten bland de sociala medier som företag använde vid rekrytering, bara Snapchat användes mer sällan. Sedan den undersökningen gjordes har förstås Instagram introducerat annonsmöjligheter vilket verkar ha påverkat användningen i just detta syfte.

Sociala medier i rekrytering

Min uppfattning är att Instagram används ofta av företag för att visa upp en mänskligare och vardagligare sida av företaget än vad man får se i andra kanaler. Bild och videoformatet lämpar sig väl för att illustrera ”behind-the-scenes” och visa människorna bakom fasaden, en inte alls oviktig pusselbit i arbetet med employer branding. Rena rekryteringsbudskap har däremot varit ovanligare.

Vilka når vi på Instagram?
Det jag kan ställa mig frågande till är hur noga man har jobbat med målgruppsanalysen. I annonserna ovan spretar säkert sökprofilen en del, men åtminstone jobbet som rektor indikerar för mig en viss erfarenhet och därmed ålder. Frågan är helt enkelt om de potentiella rekryterna finns på Instagram? Enligt den färska undersökningen Svenskarna och sociala medier 2016 (pdf) så är det övervägande yngre och flest kvinnor som använder kanalen. Söker man någon över 25 år så sjunker användningen gradvis och män över 35 år är inte särskilt flitiga användare.

instagram

Kanske har man gjort bedömningen att det ändå är värt kostnaden för att nå ut i kampen om erfarna sökanden. Räkna med att ni kommer att få se fler jobbannonser i ert Instagramflöde framöver.

Fotnot: Ni hittar mig på Instagram som @kullin. Följ mig gärna.

Sociala medier inte viktigt vid jobbsök, eller?

Enligt en undersökning från bemanningsföretaget Xtra är ”egna nätverk” den enskilt viktigaste kanalen för svenskar som söker jobb (26,4%). Sociala medier ligger i botten med endast 3,0 % av de svarande, som anser att det är den viktigaste kanalen.

Topplistan – svenskarnas viktigaste kanaler vid jobbsök

Eget nätverk                                            26,4 %
Arbetsförmedlingen                                  14,8 %
Företagens egna hemsidor                         9,2 %
Jobbsökarsajter                                       9,1 %
Branschrelaterade medier                          7,4 %
Sociala medier                                         3,0 %
Andra kanaler                                          5,7 %
Vet inte                                                  24,2 %

Siffrorna är inte särskilt förvånande men jag tycker att det är synd att frågan är ställd som den är gjord: ”Vilken av följande jobbsökningskanaler skulle vara viktigast för dig om du skulle söka nytt jobb?”.

Sociala medier eller övriga kanaler kan fortfarande utnyttjas av många, även om det egna nätverket är det allra viktigaste. Och jag gissar att allt fler utnyttjar sina egna nätverk för att söka jobb just via sociala medier. Det vore en intressant följdfråga, hur använder du ditt nätverk för att hitta nytt jobb – kontaktar du dem via Twitter, Facebook, mejl, telefon eller träffar du dem? Då skulle man få en bättre bild av hur sociala medier används i jakten på nya jobb. Ovanstående rapport säger egentligen inte särskilt mycket. Rubriken på pressmeddelandet är ”Svenskar ratar Arbetsförmedlingen”, vilket på grund av frågans utformning inte alls måste vara sant.

Rekrytering via sociala medier ledde till – internrekrytering

SvD skriver idag om ISS Facility Services uppmärksammade rekryteringskampanj via sociala medier. Tjänsten är nu tillsatt – genom en internrekrytering! Gott så, om det var den bästa personen för jobbet, så inget fel i det. Då kanske vi kan göra bokslut över den här kampanjen, som några av er kanske känner till att jag bloggat om tre gånger tidigare. Läs mina råd och min kritik här:

10 Nov, 2010: ISS rekryterar via sociala medier

24 Jan, 2011: Hur gick ISS Facebook-kampanj?

18 Maj, 2011: Uppföljning på ISS rekryteringskampanj i sociala medier

Sverige i botten när det gäller att leta jobb i sociala nätverk

Trots att svenskar är flitiga användare av sociala medier ligger Sverige i botten när det gäller att söka efter lediga jobb i sociala nätverk. Det visar undersökningen Kelly Global Workforce Index, gjord på uppdrag avrekryteringsföretaget Kelly Services. Av de 800 svenskar som medverkat i undersökningen har 17% sökt efter jobb i sociala nätverk, vilket är mindre än de 24% som är genomsnittet för alla länder.

kelly global workforce index 1

Något fler svenska kvinnor än män har angett att de söker efter jobb i sociala nätverk, 18% jämfört med 16%. Även om underlaget är ganska litet, så pekar det ändå på att LinkedIn är den vanligaste kanalen att leta efter jobb i, följt av Facebook. Dock hade jag nog fördragit att man kunde få ange fler än ett alternativ på den här frågan, då de som är aktiva säkert letar jobb i flera olika kanaler.

– LinkedIn 43%

– Facebook 34%

– Bloggar 6%

– Twitter 3%

– Annat 15%

I genomsnitt i alla länder i undersökningen används dock Facebook något oftare än LinkedIn för att söka efter jobb.

Var femte svensk i undersökningen (21%) censurerar eller ändrar medvetet information om sig själva i sociala nätverk för att undvika framtida karriärproblem (genomsnitt i alla länder: 34%). De yngre svenskarna är betydligt mer oroade att deras profiler på sociala nätverk kan komma att negativt påverka deras karriär. 26% av de som definieras som Generation Y svarar detta, mot 19% i Generation X och 10% av Baby Boomers (till Generation X brukar räknas 60- och 70-talister och de första åren på 80-talet, Generation Y är alltså yngre än dem, Baby Boomers äldre).

Därför är också Gen Y mer aktiv när det gäller att se till att dölja information som kan skapa problem i karriären, 29% mot 23% av Gen X och 13% av Baby Boomers. Uppfattningen att yngre personer inte är lika försiktiga med vad de delar med sig av i sociala medier kanske därför bör nyanseras en smula. Även om de delar med sig av mer privat information, så är många medvetna om att viss information inte bör göras offentlig.

Värt att notera är också att stockholmare är mer aktiva när det gäller att leta jobb i sociala nätverk, 26% gör det jämfört med 21% av de som bor i Skåne län och 16% i Västra Götalands län. Det omvända förhållandet gäller om huruvida man är rädd att ens profil i sociala nätverk kan skada ens karriär: 19% i Västra Götaland svarar ja, jämfört med 17% i Skåne län och 15% i Stockholms län. Skåningar är flitigast med att dölja eller ändra information i sina profiler för att slippa karriärproblem: 27% gör detta medvetet, mot 23% i Stockholms län och 21% i Västra Götalands län.