Fem snabba frågor om karriär inom sociala medier

Jag hade glömt bort att jag svarade på några frågor tidigare i år kring hur man kan lyckas med en karriär inom kommunikation och sociala medier. Det var Uppsala Medievetare, som är en studentförening vid Uppsala universitet, som kontaktade mig och bad mig svara på några frågor.

Jag började arbeta med kommunikation innan webben slog igenom så jag har fått lära mig den digitala arenan genom ”learning by doing”. Idag finns det helt andra möjligheter att utbilda sig inom digital kommunikation.
Artikeln med frågor och svar hittar ni här.

Är begreppet sociala medier föråldrat?

SvD publicerade i förra veckan en artikel med rubriken ”Sociala medier är ett föråldrat begrepp”. Bakom resonemanget ligger bland annat tendenser att medielandskapet har blivit mer komplicerat och att olika verktyg och tekniker blandas allt mer.

Katarina Graffman, doktor i antropologi vid Uppsala Universitet, säger till exempel:

– Datorspel räknas inte in i sociala medier, men ändå är ungdomar som spelar väldigt, väldigt sociala, med multiplayer-spel och så vidare. För mig går det inte att tala om sociala medier längre.

2014 003

Jag håller med om att begreppet sociala medier blir allt svårare att definiera och hålla isär från andra kanaler. Traditionella medier och andra sajter har sedan länge sociala funktioner som till en början mest förknippades med bloggar. Bloggplattformar som WordPress används till allt möjligt.

Däremot håller jag inte alls med om att sociala interaktioner i dataspel är ett argument mot begreppet sociala medier. Då missar man hela historiken med hur sociala medier växte fram. Bloggen blev en revolution då den demokratiserade det öppna samtalet på nätet. Alla fick plötsligt en möjlighet att publicera sig och göra sig hörda i ett format som var interaktivt och gjort för tvåvägskommunikation. Därav den sociala aspekten.

Innan dess hade massmedierna monopol på agendasättandet i samhället. Nu fick vi alla i teorin möjlighet att påverka. Minns bloggaren (och min fd kollega) Magnus Ljungkvist som bidrog till att fälla en minister. En av nycklarna här är alltså publiceringen av text, bilder eller video. Vi kunde bli våra egna medier tack vare dessa sociala nätverk.

Datorspel är i allra högsta grad sociala, men är de medier? Nej jag tycker inte det. Visst finns det ett skapande involverat i tex spel som Minecraft men de är som regel inte publiceringsplattformar. Så om sociala medier är ett förlegat begrepp så är det iallafall inte på grund av att dataspelandet har blivit socialt.

Definitionen är knepig och jag har själv en relativt daterad sådan här på bloggen och den behöver uppdateras. Men Wikipedias senaste definition fungerar fortfarande tycker jag och där jag gärna betonar betydelsen av användargenererat innehåll:

”Sociala medier betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.”

 

Diskussionen lär fortsätta, inte minst kring frågan om begreppet längre ens behövs.

 

Så lyckas du med Real-Time Marketing

u21 Den senaste tiden har det inte precis saknats nyheter som blivit virala i sociala medier. De hånfulla gesterna i U21-matchen mellan Sverige och Frankrike och den nu pågående ubåtsjakten är bara två exempel som på olika sätt blivit snackisar på Twitter och Facebook.

När en händelse blir så omtalad i sociala medier så försöker ofta företag haka på nyheten genom att twittra under en aktuell hashtag eller skapa sin variant av ett pågående meme. Den typen av ”news-jacking” kallar vi vanligtvis real-time marketing.

Konceptet går ut på att rida på en händelse som sprids snabbt i sociala medier i syfte att skapa uppmärksamhet för sitt varumärke. Framgångsrika exempel är den numera klassiska Oreo-tweeten vid strömavbrottet under Super Bowl och den nu ännu mer spridda tweeten från Kit Kat vid iPhones #bendgate.

Det finns för all del många dåliga exempel också, som den här från toalettpappertillverkaren Charmin vid nyheten om att brittiska prins William och prinsessan Kate fick barn.

Ännu vanligare är kanske att helt enkelt att tweeten blir ointressant, som i det här exemplet från vinter-OS som fick några enstaka retweets.

Alla dessa exempel är från utländska varumärken och om det nu finns några svenska fall där företag lyckats haka på virala snackisar så har de iallafall flugit under min radar. Så varför har inte real-time marketing tagit fart i Sverige?

Den här typen av sociala medie-aktiviteter kan antingen planeras inför stora händelser som OS, fotbolls-vm etc, eller göras spontant när ett meme tar fart på Twitter. För att lyckas anser jag att följande bitar bör finnas på plats:

Mod
Hakar man på en snackis finns alltid en risk att folk missuppfattar ett skämt eller tar illa upp för att en kommersiell spelare alltför uppenbart försöker rida på en nyhet. Man vet aldrig säkert vad som fungerar i sociala medier och det är också lite av charmen. Så det krävs ett visst mod att våga prova.

Relevans
Du måste kunna hitta en autentisk koppling till ditt varumärke annars blir ditt inspel ologiskt. De mest lyckade tweetsen är de som hittat en relevant detalj i händelsen som de sedan kopplat till sin produkt.

Snabbhet
En snackis kan vara över på en dag så om du ska kunna rida på en nyhet så måste du snabbt få ut ditt innehåll. De som har inflytande på Twitter påverkar andra i sin tur att retweeta och dessa personer ska du helst nå tidigt. Det är mindre effektivt att nå ut sent i snackisens livscykel då de flesta redan delat andra roliga tweets. Effekten blir större ju tidigare i utvecklingen du kan nå ut, under förutsättning att vår snackis nått en kritisk massa och faktiskt kan anses vara en blivande viral hit.

Humor
Ditt innehåll måste faktiskt vara roligt och ha tillräckligt kreativ höjd för att delas och retweetas. När ett meme uppstår så är folk extremt kreativa och det krävs av varumärken att de också är åtminstone hyggligt underhållande för att vi ska gilla deras innehåll annars uppnår vi ingen viral effekt.

Fanbase
Inte nödvändigt men sannolikheten att lyckas ökar är om du redan har en upparbetad skara följare som kan agera ambassadörer initialt. Har du dessutom en historia av att publicera innehåll med glimten i ögat så är det ännu bättre än om du normalt har en saklig och trist ton. Det går alltså att kratta manegen i förväg.

Därför har vi så få svenska case
Så varför ser vi inte fler exempel i Sverige? Det är givetvis svårt att avgöra men jag tror att en avgörande faktor är att vi är lite mindre vana att ta risker i marknadskommunikation. Konkurrensen i USA tex är mördande tuff och för att nå ut krävs det att man testar gränserna ordentligt och därför kan det vara så att globala och amerikanska varumärken historisk sett tvingats ta mer risker och därför är modigare.

En annan faktor som kan spela in är bristen på senioritet på kundsidan i Sverige när det gäller sociala medier. Jag upplever att många företag saknar erfarna kommunikatörer i ansvarsposition på den digitala sidan. För att lyckas med real-time marketing så krävs korta beslutsvägar och/eller mandat hos dem som driver kanalerna att själva ta beslut kring innehållet. Ska en junior redaktör söka interna tillstånd så tar processen alltför lång tid och tillfället försvinner. Finns ramarna och upparbetade processer redan klara då är det lättare att hinna få igenom otraditionella tweets och aktiviteter.

Har du sett några bra svenska exempel, kommentera gärna nedan.

En grupp om sociala medier på Google+

google+ sociala medier Jag har inte varit någon flitig användare av Google+, men när grupper (Communities) introducerades nyligen så öppnades plötsligt en ny dimension som jag gillade. Grupper i Google+ påminner väldigt mycket om grupper på Facebook och de kan handla om precis vad som helst, baserat på till exempel intressen där gruppen också kan indelas i olika undergrupper eller teman.

Funktionen med grupper har faktiskt fått mig att börja använda Google+ betydligt oftare än vad jag gjorde tidigare. Jag skapade direkt en grupp som handlar om sociala medier för det ligger nära till hands med vad jag både jobbar med och bloggar om. Gruppen fick snabbt snurr och har idag drygt 250 medlemmar. Det är redan en del aktivitet i gruppen även om det är olika mycket olika dagar.

Gå gärna med i gruppen om ämnet intresserar dig och om du är nyfiken på hur grupper fungerar. Den är öppen för alla som är intresserade.

25 svenska experter spår trender inom sociala medier 2013

Jag bad ett antal personer som är erkänt kunniga inom sociala medier att spå utvecklingen inför 2013. I följande presentation delar de med sig av sina tankar. Det rör till exempel integritetsfrågor, API:er, Facebooks dominanta ställning, lifelogging, content marketing, internet of things och andra ”buzzwords” som vi kanske får vänja oss vid under kommande år.

Ett superstort tack till alla medverkande som tog sig tid att delta. Mathias Klang, Anders Lundin, Stefan Ronge, Lena Leigert, Deeped Niclas Strandh, Jerry Silfwer, Micke Kazarnowicz, Joakim Jardenberg, Karin Eriksson, Emanuel Karlsten, Judith Wolst, Hampus Brynolf, Therese Reuterswärd, Brit Stakston, Anton Johansson, Kim Gustafsson, Fredrik Wass, Kajsa Dahlberg, Rasmus Sellberg, Johan Ronnestam, Tommy Sollén, Ida Nilsson, Mikael Zackrisson och Johannes Sundlo. Dessutom bidrog jag själv.