Instagram tappar inte alls var fjärde användare

Dåliga nyheter kring sociala medier, det är som lilla julafton för de traditionella medierna. Kan de ge sociala nätverk en känga så verkar det inte alltid vara så noga med källkritiken. Här är två exempel från tidigare i år där medier snabbt tolkar nyheter negativt eller ger sociala medier skulden (se även diskussionen kring Instagram-upploppen i Göteborg):

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?
Har källkritik blivit omodernt?

Idag har TT skickat ut en notis som plockats upp av ett stort antal svenska medier med rubriken “Instagram tappar var fjärde användare”. (Uppdaterat: Nu har Expessen bytt ut artikeln mot en ny mer korrekt version.) Tappet skylls på de nya användarregler som Instagram införde den 17 december:

“Fotodelningssajten Instagram tappade nästan en fjärdedel av sina användare efter det att företaget införde nya kritiserade policyregler, som snabbt drogs tillbaka. Enligt App Data som mäter aktiviteten på nätet sjönk antalet dagliga användare på en vecka från 16,4 till 12,4 miljoner.”

Statistiken från AppData släpptes igår men har redan hunnit förnekas av Facebook, som äger Instagram. Datan gäller heller inte alla Instagram-användare.

AppData har själva också redan hunnit förneka (eller ändra sin egen formulering) att nedgången inte har någonting att göra med de nya användarvillkoren. Istället hänvisar man till att det beror på julhelgen och att appar eller sajter som Pinterest och Yelp har sett liknande nedgångar.

 ”AppData reflects only Facebook-connected users of the Instagram app. Though the terms of service change spurred a lot of negative media attention and complaints from users, the decline in Facebook-connected daily active users began closer to Christmas, not immediately after the proposed policy changes. The drop between Dec. 24 and 25 seems likely to be related to the holiday, during which time people are traveling and otherwise have different routines than usual. A number of other apps saw similar trends, including Skype, Pandora, Pinterest and Yelp. The original statement issued by the NY Post was not approved for citation by AppData.”

Dessutom var det väldigt tydligt i AppDatas grafer att nedgången inte kom den 17 december eller strax därefter. Instagram backade dessutom från sina nya regler redan den 18 december. Istället ser man att antalet veckoanvändare faktiskt ökat för Instagram.

Visserligen har notisen en not om att Facebook bestrider uppgifterna, men varför då ens publicera? Och formuleringen att Facebook “kallade siffrorna felaktiga” är också väldigt typiskt sätt att så tvivel när det gäller trovärdigheten hos Facebook. De borde väl veta bättre än ett externt företag?

Tyvärr är det alltför lätt att skruva rubriker så att de får en mer allvarlig innebörd än de borde. I det här fallet var det ju dessutom inte alls sant. Så nästa gång du läser i tidningen att Facebook är slut eller att Twitter är på väg ut, granska gärna fakta lite närmare. Det måste inte vara sant för att det står i tidningen.

Östhammars kommun fick 35.000 följare på Twitter på två månader

Hos Judith Wolst hittar jag den intressanta uppgiften att Östhammars kommun, med cirka 4500 invånare, har lyckats skrapa ihop 35.000 följare till sitt Twitter-konto. En fantastisk bedrift, inte minst med tanke på att kontot stadigt legat runt 240 följare under året tills man plötsligt en dag, närmare bestämt den 1 sept, blev högintressanta i sociala medier. Från den dagen ökade kontot snabbt antal följare med i runda slängar, eller nej, exakt 517 nya följare om dagen. Märkligt, inte sant?

Graf via Twittercounter.com.

Att kommunen över en natt skulle börja dra till sig sådan uppmärksamhet automatiskt är förstås helt osannolikt och att kontot ökar med exakt lika många nya följare varje dag i över två månader visar ju också att det sker genom någon oetisk metod, som att man eventuellt betalar för nya följare. Möjligheten finns förstås också att det är någon annan som gör det, men det låter tveksamt (se uppdatering nedan, det verkar vara en trolig förklaring). Det råder heller ingen tvivel om att detta är det officiella Twitter-kontot då det står angivet på kommunens hemsida.

Värdet av de här följarna torde vara tämligen nära noll. Tittar vi på kommunens konto och vilka andra det är som följer kommunen så får vi en lång lista med konton med utländska namn, där profilbilden är ett ägg (dvs det man får som default när man går med i Twitter) och helt enkelt konton som verkar så illa kopplade till kommunen eller Sverige över huvudtaget att vi måste anse att de är köpta och/eller helt fejkade.

Analyserar vi kommunens konto vidare med tjänsten Fakers från Status People så ser vi att hela 92% av följarna anses vara fejk, 7% inaktiva och endast 1% äkta. Även om detta är en uppskattning så är det solklart att de som följer Östhammars kommun på Twitter nästan uteslutande inte är äkta.

För företag och organisationer som engagerar sig i sociala medier så är det enligt mig och många andra så att antalet följare i sig inte har något som helst värde om de inte aktiveras. Fejkade följare kan inte aktiveras och är därför helt meningslösa. Ett favoritexempel på ett så kallat framgångsrikt företag som även jag brukar lyfta fram är Bubs Hallonlakritsskalle. De har hela 360.000 fans på Facebook vilket är enormt imponerande. Dock har engagemangsnivån under långa perioder varit nära noll och då är den stora basen följare inte värt just någonting. När de väl publicerar engagerande innehåll igen, då sticker engagemanget från fans i höjden igen, så ett stort antal följare är bra men endast om du kan få dem att aktiveras på något sätt.

Varför Östhammas kommun gör detta vet de bara själva, om det nu inte är någon som spelar dem ett spratt. Tyvärr kan liknande åtgärder ta fokus från en klok användning av sociala medier, där man sätter upp mål och syfte med sin närvaro och sedan en plan för hur man ska nå dessa mål. Tusentals följare kan vara ett medel men kan aldrig bli ett mål i sig.

Uppdatering: Ajour har grävt vidare och det verkar som att kommunen inte visste någonting alls om ökningen i antalet följare. Så vi vet fortfarande inte varför kontot ökat så snabbt. Antingen är det ett misstag någonstans eller så är det någon utomstående som av någon anledning lyckats skaffa dessa fejkade följare. Fortsättning lär följa.

Uppdatering 2: Nu har det avslöjats hur det hela gick till. Det var radioprofilen Kjell Eriksson och hans kompis Jacob Franzén som köpt 35.000 följare åt Östhammars kommun för att “väcka debatt”. Jag gissade ju på flera möjliga orsaker, så jag ska verkligen inte säga “vad var det jag sa”, men Kjell och Jacob var onekligen bland de misstänkta:

@emanuelkarlsten Ska vi misstänka Kjell eller hans polare?

— Hans Kullin (@kullin) november 7, 2012

Fotnot: läs även Kjell.

Så ser du hur länge du varit på Instagram

Vi var några som pratade om Instagram idag på Twitter och diskussionen berörde en stund bland annat hur man kunde se när man blev medlem på Instagram. Exakt när man registrerade sig vet jag inte hur man ser, annat än om man möjligen har kvar något mejl från dem. Men du kan se när ditt första foto laddades upp. Det är lite stökigt att göra, men gå in på sajten Statigr.am och logga in med ditt Instagram-id. Gå sedan till “My photos” och bläddra dig ned till den allra första bilden. Har du många bilder så tar det en liten stund.

Mitt första foto laddades upp för snart två år sedan, den 16 november 2010 när jag var på en bloggträff i Wien.

En annan fråga vi diskuterade var om man kunde se vilket nummer i ordningen man hade, alltså hur många andra som blivit medlemmar innan man själv. Och det gick om man var bland de första 27-28 miljonerna användare. Instagram ändrade nämligen hur man tilldelade varje användare ett id, av en händelse bara ett par veckor efter jag hade bloggat om deras utveckling, ett inlägg jag tog fram med hjälp av medlemmarnas id-nummer. Id tilldelades i en linjär serie där varje ny fick numret efter den tidigare. I stort sett fungerade det så, vilket också bekräftades av att Instagram bloggade om samma siffror som jag hade räknat ut.

Men om du var bland dessa första 27 miljoner så kan du gå in på dina bilder på ditt konto på Statigram och klicka på en bild, vilken som helst. Den sista nummerserien i webbadressen är ditt unika Instagram-id, i mitt fall 698 164:

http://statigr.am/viewer.php#/detail/4535636_698164

Min profil på Statigram hittar ni här: http://statigr.am/viewer.php#/user/698164/

Fler journalister använder sociala medier som källa till artiklar

Enligt enkätundersökningen PR-barometern 2012, så uppger 69% av svenska näringslivsjournalister att de använt sociala medier som källa till artiklar som de publicerat. Det är en ökning från 2011 då 59% hade gjort detta.

Facebook är den kanal som flest använder, medan Twitter är den som ökat mest i användning sedan 2011. Notera också att bloggar har minskat kraftigt i betydelse som nyhetskälla sedan 2010.

Hela undersökningen finns att nå här.

De populäraste svenskarna på Instagram

Den norska 16-åringen Andrea Brataas har fler än 600.000 följare på Instagram, vilket i nuläget placerar hennes konto @fashionforall på 70:e plats bland de med flest följare. Det är t ex fler än Oprah Winfrey och artisten Skrillex. Inspirerad av en fråga från @emanuelkarlsten på Twitter, så funderade jag lite på vilken svensk som är “störst på Instagram”. På listan med de 150 konton som har flest followers hittar inte jag någon svensk, så det är svårt att avgöra vem som är “störst”. Därför påbörjar jag här en helt ofullständig lista med några exempel på svenskar som iallafall har väldigt många följare. Fyll gärna på så bygger vi ut och uppdaterar listan efter hand.

I topp bland de jag funnit finns dessa som alla har fler än 10.000 följare. (Se också Ajour.se som har hittat ytterligare ett gäng som platsar i toppen.) Några tendenser är att det är artister, modeller och modeprofiler, samt helt vanliga ungdomar som är duktiga på fotografering och nätverkande:

221.330: @Kenzas - Kenza Zouiten, bloggstjärna mm

138.965: @Funnyfailmessages – svensk som samlar på roliga felskrivningar. (ny)

94.639: @Wisslaren - Christoffer Collin, amatörfotograf från Karlskoga

76.737: @Kissies – Alexandra Nilsson, aka Kissie, bloggare (ny)

75.288: @m0llys – Molly Sandén, artist (ny)

70.478: @Dannysaucedo – Danny Saucedo, artist (ny)

68.033: @Ginadirawi – Gina Dirawi, programledare

60.625: @Runaway - Julia, fotoentusiast från norr om Stockholm

59.348: @Elinkling – Elin Kling, modebloggare mm

56.641: @sebingrosso - Sebastian Ingrosso, DJ, medlem i Swedish House Mafia

56.138: @Axwell – Axwell, DJ och producent

52.335: @Izorofsweden – DJ Izor, Jim Gustafson, DJ (ny)

52.175: @steveangello - Steve Angello, DJ, medlem i Swedish House Mafia

45.370: @Fwikingsson – Fredrik Wikingsson, programledare (ny)

44.310: @Williamspetz – William Spetz, Youtube-fenomen

38.460: @STYLE_BY_THYRA – Tyra Sjöstedt, bloggare och företagare (ny)

38.053: @Ilowengrip – Isabella Löwengrip, aka Blondinbella (ny)

35.781: @Larsfiliphammar – Filip Hammar, programledare (ny)

35.352: @Angelicablicks – Angelica Blick, “fashionista” från Linköping

33.473: @Bingrimer – Bingo Rimér,  fotograf mm (ny)

29.383: @Mariamontazami – Maria Montazami, Hollywoodfru (ny)

28.983: @Alesso – Alesso, DJ

28.735: @Martinbjork – Martin Björk, programledare (ny)

28.428: @Alexschulman - Alex Schulman, programledare och författare

27.550: @Dadalife – Dada Life, DJ-duo (ny)

25.471: @Swedishhousemafia - Swedish House Mafia

24.479: @Misscarolinagynning - Carolina Gynning, modell och bloggare

23.978: @Ericprydz - Eric Prydz, artist

23.648: @Isabeladrian - Isabel Adrian, designer och bloggare

23.610: @Annettepehrsson - Annette Pehrsson, fotograf och bloggare

22.845: @Isabellestromberg – Isabelle Strömberg (ny)

21.025: @Paulinadanielsson – Paulina Danielsson, aka Paow, bloggare (ny)

18.901: @Robynkonichiwa – Robyn, artist

17.834: @Katrinzytomierska – Katrin Zytomierska (ny)

17.580: @Saramontazami – Sara Montazami, bloggare (ny)

17.107: @Adamalsing – Adam Alsing, programledare (ny)

16.330: @Carolineblomst - Caroline Blomst

16.306: @Cimonlundberg – Cimon Lundberg, modell och programledare (ny)

14.464: @Marieserneholt - Marie Serneholt, artist

13.883: @Siggeeklund - Sigge Eklund, entreprenör, författare och podcastare

13.560: @hoskelsa – Elsa Hosk, fotomodell

12.574: @Fridanyqvist - Frida Nyqvist, “femtonårig fotonörd” och bloggare

12.291: @Sofifahrman1 - Sofi Fahrman

12.102: @Michaelaforni – Michaela Forni, bloggare (ny)

11.664: @Mathildart - Mathilda, tonåring från Stockholmsområdet

10.024: @Mandyschulman – Amanda Schulman

Notera alltså att denna lista inte gör anspråk på att vara komplett. Bidra gärna med fler exempel som platsar på listan. Och som vanligt när vi gör listor, antal följare är inte allt, men jag tycker att det kan vara ett intressant mått att studera. Jag hittade även en ung dansk tjej som hade 139.000 följare: http://copygr.am/idalaerke/

Själv heter jag @kullin på Instagram och har drygt 500 följare vilket jag tycker är grymt bra

Källor: SR, Werner Töniste, Ajour. Se även Helen Alfvegren.

Uppdaterat: lagt till efter kommentarna nedan. Tack.

Sociala medier påverkar tv-tittandet bland unga

En undersökning bland 15-34 åringar visar att tv-tittandet bland många unga påverkas av vad de konsumerar i sociala medier. Nästan en tredjedel i åldersgruppen 15-17 år säger att de har hittat tv-serier tack vare information de lästa i sociala nätverk mm.

En hel del av de som använder sociala medier menar också att det förhöjer upplevelsen av en tv-serie att de har möjlighet att samtidigt konversera via sociala nätverk.

Mer om undersökningen här.

Varannan OS-tittare delade sina känslor via sociala medier

Det tycks vara så att vi i allt högre utsträckning söker social gemenskap via sociala medier samtidigt som vi ser på tv. En betydande andel av respondenterna i Telias trendundersökning Telia Trends gav utlopp för sina känslor under sommar-OS via sociala medier som Facebook och Twitter. Hela 47,2% av de som tittade på OS delade sina känslor vid svenska framgångar eller nederlag via dessa kanaler.

Motsvarande siffra för sommarens fotbolls-EM var ännu högre, 48,6% av de som tittade statusuppdaterade på Facebook eller Twitter.

Smått fascinerande att det är ungefär så dubbelt så vanligt att man firar eller sörjer online än med de som faktiskt befinner sig på den plats där man tittar på sport.

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?

Statistik kan vara en stor tillgång i PR-arbete, men kan också resultera i att man cementerar åsikter som det egentligen inte alls finns några bevis för. Sociala medier står återigen i skottgluggen, den här gången som troligt ansvarig för en “lavinartad” uppgång i anmälda ärekränkningar. BRÅ kom med ny statistik för första halvåret i år som visar en kraftig ökning av antalet anmälda ärekränkningar, 16 procent fler än samma period 2011. Sveriges Radio rapporterar bl a att “Kränkningar över nätet fortsätter att öka”:

“Ärekränkningsbrotten fortsätter att öka, bara i år har anmälda ärekränkningar ökat med 16 procent i jämförelse med samma period förra året, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå. Mycket talar för att fler anmälningar är en konsekvens av ökat användande av sociala medier.”

I bildtexten (en dator med en stor Facebook-logga) lägger man till:

“Ärekränkningar över sociala medier fortsätter att öka.”

Sveriges Radio P4 Norrbotten hänger på i ett inslag med rubriken “Nätmobbing allt vanligare”:

“I takt med att allt fler använder internet och sociala medier har antalet ärekränkningsbrott ökat lavinartat.”

Den ideella organisationen Friends hakar på diskussionen med ett pressmeddelande där de upprepar att “mycket talar för att fler anmälningar är en konsekvens av ökat användande av sociala medier.”

Uppdaterat: Även P1 påstår att “En viktig anledning [till att antalet ärekränkningsanmälningar ökar] är användandet av sociala medier särskilt bland unga. ”

Tyvärr har jag inte hittat någon pressinformation från BRÅ som eventuellt kan ligga till grund för Sveriges Radios rapportering, men studerar vi tillgänglig information på BRÅ:s hemsida så ser vi att det är tydligt att antalet anmälda kränkingar ökat kraftigt de senaste tio åren.

Huruvida detta är “lavinartat” eller ej kan vi låta vara osagt, men tendensen är onekligen trist och uppgången i år är ganska markant. Så hur har vi det med orsakssambanden då? Är det Facebook och andra sociala medier som ligger bakom ökningen? I BRÅ:s senaste rapport om hatbrott (pdf) hittar vi ingen vägledning. Viss typ av ärekränkning räknas in inom hatbrotten och där är totalt sett inte internet den plats där flest brott begås (allmän plats eller i närheten av personens hem är minst lika vanliga, beroende på typ av hatbrott). Ingen hjälp där alltså.

En uppsats (pdf) som studerat kränkningar på internet konstaterar istället när det gäller internetanvändandets inverkan på ärekränkande brottslighet att:

“Det finns ingen känd statistik förd över hur många av de polisanmälda ärekränkningsbrotten som är internetrelaterade.”

Troligen är det ökad användning av internet generellt och då även sociala medier, som är en av orsakerna till det ökade antalet anmälda ärekränkningar. Detta är ett oerhört viktigt område som vi borde diskutera mer. Men innan vi definitivt gör sociala medier till syndabocken, så vore det på sin plats att leda saken i bevis. Kanske finns dessa bevis redan, tipsa gärna i kommentarerna.

Uppdaterat: I en ledare igår i DN skriver också Erik Helmerson:

“Enligt en statlig utredning från i maj diarieför polisen inte ens statistik över anmälda kränkningar på internet – det saknas en sådan markering i anmälningssystemet. Detta för ett brott som kan ge fasansfulla effekter för den som drabbas.”

Har källkritik blivit omodernt?

Det blev en hel del snack kring den Facebook-rapport som nyligen släpptes och bland annat Brit Stakston och Mikael Zackrisson skrev om hur skevt det kan bli när de som rapporterar (både avsändare och medier) väljer ut en väldigt negativ vinkel ur en viss statistik. Det i sig kanske inte var något direkt fel även om effekten blev en väldigt tråkig nyhetsvinkel. Men som Simon Sundén också påpekar så finns det ett stort problem i att dra alltför långtgående slutsatser ur statistik som inte är representativt för den population man undersökt. Och det framgick inte särskilt bra under medierapporteringen initialt.

Nu har det kommit ännu en undersökning om sociala medier där rapporteringen hamnat helt snett. MedieAkademin och PR-byrån Welcom har släppt en SIFO-undersökning om svenskarnas kunskaper och inställning till Twitter. I pressmeddelandet skriver man att:

“Hela 75 procent av befolkningen, känner inte ens till mediekanalen [Twitter]“.

Denna vinkel snappades upp av Dagens Media som noterar att “svenskarna struntar i Twitter”:

“75 procent har aldrig ens hört talas om Twitter.”

Även The Local noterar att:

“Twitter ‘unknown’ to 75 percent of Swedes” samt att “Three out of four Swedes have never heard of Twitter…”

Problemet är att påståendet i pressmeddelandet att 75 procent av befolkningen inte känner till Twitter, inte stämmer. Det är en svepande formulering som inte har täckning i frågeformuläret. Enligt svarsalternativen är det nämligen endast 24 procent som “inte alls” känner till Twitter, inte 75 procent. För att komma upp i 75 procent så måste man räkna med de som inte känner till Twitter särskilt väl, och det betyder förstås att de känner till Twitter men inte vet så mycket om hur det fungerar. Det är alltså inte alls samma sak som att de aldrig hört talas om Twitter.

Hur en PR-byrå kan misslyckas med att formulera en korrekt slutsats ur ovanstående svarsalternativ är svårt att förstå. Det är deras jobb att kunna sånt. Detta återupprepas sedan av de medier som rapporterar om undersökningen eftersom de inte tar sig tid att titta på hur svaren fördelats i själva undersökningen.

Det är förståeligt att det kan bli fel när tempot i nyhetsarbetet skruvats upp till en sådan nivå att många inte har mer än några minuter att lägga på varje artikel, men man kan ändå bli beklämd när ingen bemödar sig att dubbelkolla informationen. Är det inte på grund av den redaktionella processen som vi behöver medier, för att granska källor och värdera olika utsagor? Dessutom måste de företag och organisationer som sammanställer statistik och rapporter bli bättre på att lägga fram rätt information från första början så att det går att kritiskt granska all information direkt från källan. Blir det fel i första kommunikationen så blir det fel längs hela linjen.

Gör om, gör rätt.

Ökad användning av sociala medier i näringsliv och offentlig sektor

Telia och Cisco publicerar idag resultatet av undersökningen Smarta Företag Index 2012 där de undersöker teknikmognaden i privat och offentlig sektor. Enligt undersökningen har användningen av sociala medier ökat, både bland företag och i offentlig sektor.

“28 procent av organisationerna (samma för näringsliv och offentlig sektor) använder sociala medier i dialog med kunder och partners, en uppgång från 17 procent i fjol. Tilltron till sociala medier som ett sätt att skapa nöjdare kunder har också ökat – idag tror 37 procent av personalen att användning av sociala medier leder till nöjdare kunder mot 28 procent för ett år sedan.”

Smarta Företag Index rankar svenska företag och myndigheter utifrån fem områden: virtuella möten, mobilitet, kundservice, sociala medier och delning av information. Målet är att index ska nå 70 till år 2016.