Östhammars kommun fick 35.000 följare på Twitter på två månader

Hos Judith Wolst hittar jag den intressanta uppgiften att Östhammars kommun, med cirka 4500 invånare, har lyckats skrapa ihop 35.000 följare till sitt Twitter-konto. En fantastisk bedrift, inte minst med tanke på att kontot stadigt legat runt 240 följare under året tills man plötsligt en dag, närmare bestämt den 1 sept, blev högintressanta i sociala medier. Från den dagen ökade kontot snabbt antal följare med i runda slängar, eller nej, exakt 517 nya följare om dagen. Märkligt, inte sant?

östhammars kommun på twitter

Graf via Twittercounter.com.

Att kommunen över en natt skulle börja dra till sig sådan uppmärksamhet automatiskt är förstås helt osannolikt och att kontot ökar med exakt lika många nya följare varje dag i över två månader visar ju också att det sker genom någon oetisk metod, som att man eventuellt betalar för nya följare. Möjligheten finns förstås också att det är någon annan som gör det, men det låter tveksamt (se uppdatering nedan, det verkar vara en trolig förklaring). Det råder heller ingen tvivel om att detta är det officiella Twitter-kontot då det står angivet på kommunens hemsida.

Värdet av de här följarna torde vara tämligen nära noll. Tittar vi på kommunens konto och vilka andra det är som följer kommunen så får vi en lång lista med konton med utländska namn, där profilbilden är ett ägg (dvs det man får som default när man går med i Twitter) och helt enkelt konton som verkar så illa kopplade till kommunen eller Sverige över huvudtaget att vi måste anse att de är köpta och/eller helt fejkade.

Analyserar vi kommunens konto vidare med tjänsten Fakers från Status People så ser vi att hela 92% av följarna anses vara fejk, 7% inaktiva och endast 1% äkta. Även om detta är en uppskattning så är det solklart att de som följer Östhammars kommun på Twitter nästan uteslutande inte är äkta.

osthammar-fake-twitter

För företag och organisationer som engagerar sig i sociala medier så är det enligt mig och många andra så att antalet följare i sig inte har något som helst värde om de inte aktiveras. Fejkade följare kan inte aktiveras och är därför helt meningslösa. Ett favoritexempel på ett så kallat framgångsrikt företag som även jag brukar lyfta fram är Bubs Hallonlakritsskalle. De har hela 360.000 fans på Facebook vilket är enormt imponerande. Dock har engagemangsnivån under långa perioder varit nära noll och då är den stora basen följare inte värt just någonting. När de väl publicerar engagerande innehåll igen, då sticker engagemanget från fans i höjden igen, så ett stort antal följare är bra men endast om du kan få dem att aktiveras på något sätt.

Varför Östhammas kommun gör detta vet de bara själva, om det nu inte är någon som spelar dem ett spratt. Tyvärr kan liknande åtgärder ta fokus från en klok användning av sociala medier, där man sätter upp mål och syfte med sin närvaro och sedan en plan för hur man ska nå dessa mål. Tusentals följare kan vara ett medel men kan aldrig bli ett mål i sig.

Uppdatering: Ajour har grävt vidare och det verkar som att kommunen inte visste någonting alls om ökningen i antalet följare. Så vi vet fortfarande inte varför kontot ökat så snabbt. Antingen är det ett misstag någonstans eller så är det någon utomstående som av någon anledning lyckats skaffa dessa fejkade följare. Fortsättning lär följa.

Uppdatering 2: Nu har det avslöjats hur det hela gick till. Det var radioprofilen Kjell Eriksson och hans kompis Jacob Franzén som köpt 35.000 följare åt Östhammars kommun för att ”väcka debatt”. Jag gissade ju på flera möjliga orsaker, så jag ska verkligen inte säga ”vad var det jag sa”, men Kjell och Jacob var onekligen bland de misstänkta:

 

Fotnot: läs även Kjell.

DN lurades av parodi-Zlatan på Twitter

Många har blivit lurade av vad man trott var den riktige Zlatan Ibrahimovic på Twitter. Inte ens det konto som bekräftats av hans PR-byrå visade sig ha någon substans. Antingen var det aldrig Zlatans eller så orkade de bara inte fortsätta uppdatera. @Ibra_official har inte uppdaterats sedan i februari. Idag var det dags igen när Dagens Nyheter citerar ett parodikonto i tron att det är den riktige Zlatan.

dn Zlatan Twitter

Men i beskrivningen till kontot @ZIbrahomovic står det tydligt i beskrivningen att det inte är ett officiellt konto.

”Uppvuxen i Rosengård. Bor i Paris. Pappa. Fotbollsspelare. Får en Seger varje kväll. Ja ni vet vem jag är… OBS! Detta är ett Parodi konto.”

Här är den påstådda Zlatan-tweeten:

Läs också gärna mitt inlägg om ”The problem with Twitter handles of sports stars”.

Twitter på svenska – promoted account

När Twitter översattes till svenska tyckte jag att några översättningar blev lite tokiga. Bland annat hade jag föredragit ”twittra” istället för ”tweeta”, men det senare är det begrepp som har fastnat. Nu ser jag att ”Promoted” som står under de konton som betalar för att exponeras, har översatts till ”Marknadsförd”. Jag hade föredragit ”Sponsrad”, då vi har pratat en del tidigare om sponsrade tweets. Vad tycker ni?

twitter-promoted

Infografik: Socialdemokraterna vs Moderaterna på Twitter

Kampen är väldigt jämn om vilket parti av Socialdemokraterna och Moderaterna som är störst på Twitter. Partierna har nästan lika många följare och följer själva ungefär lika många konton. Men baserat på den senaste månadens aktiviteter, skapas mer engagemang kring Moderaternas tweets. Båda partierna twittrar flitigast på fredagar, av någon anledning.

Infografiken nedan är skapad med hjälp av visual.ly.

Pin It

infographic twitter moderaterna socialdemokraterna

Har källkritik blivit omodernt?

Det blev en hel del snack kring den Facebook-rapport som nyligen släpptes och bland annat Brit Stakston och Mikael Zackrisson skrev om hur skevt det kan bli när de som rapporterar (både avsändare och medier) väljer ut en väldigt negativ vinkel ur en viss statistik. Det i sig kanske inte var något direkt fel även om effekten blev en väldigt tråkig nyhetsvinkel. Men som Simon Sundén också påpekar så finns det ett stort problem i att dra alltför långtgående slutsatser ur statistik som inte är representativt för den population man undersökt. Och det framgick inte särskilt bra under medierapporteringen initialt.

Nu har det kommit ännu en undersökning om sociala medier där rapporteringen hamnat helt snett. MedieAkademin och PR-byrån Welcom har släppt en SIFO-undersökning om svenskarnas kunskaper och inställning till Twitter. I pressmeddelandet skriver man att:

”Hela 75 procent av befolkningen, känner inte ens till mediekanalen [Twitter]”.

Denna vinkel snappades upp av Dagens Media som noterar att ”svenskarna struntar i Twitter”:

”75 procent har aldrig ens hört talas om Twitter.”

Även The Local noterar att:

”Twitter ’unknown’ to 75 percent of Swedes” samt att ”Three out of four Swedes have never heard of Twitter…”

Problemet är att påståendet i pressmeddelandet att 75 procent av befolkningen inte känner till Twitter, inte stämmer. Det är en svepande formulering som inte har täckning i frågeformuläret. Enligt svarsalternativen är det nämligen endast 24 procent som ”inte alls” känner till Twitter, inte 75 procent. För att komma upp i 75 procent så måste man räkna med de som inte känner till Twitter särskilt väl, och det betyder förstås att de känner till Twitter men inte vet så mycket om hur det fungerar. Det är alltså inte alls samma sak som att de aldrig hört talas om Twitter.

twitter-statistik

Hur en PR-byrå kan misslyckas med att formulera en korrekt slutsats ur ovanstående svarsalternativ är svårt att förstå. Det är deras jobb att kunna sånt. Detta återupprepas sedan av de medier som rapporterar om undersökningen eftersom de inte tar sig tid att titta på hur svaren fördelats i själva undersökningen.

Det är förståeligt att det kan bli fel när tempot i nyhetsarbetet skruvats upp till en sådan nivå att många inte har mer än några minuter att lägga på varje artikel, men man kan ändå bli beklämd när ingen bemödar sig att dubbelkolla informationen. Är det inte på grund av den redaktionella processen som vi behöver medier, för att granska källor och värdera olika utsagor? Dessutom måste de företag och organisationer som sammanställer statistik och rapporter bli bättre på att lägga fram rätt information från första början så att det går att kritiskt granska all information direkt från källan. Blir det fel i första kommunikationen så blir det fel längs hela linjen.

Gör om, gör rätt.