Influencers stoppas i statlig marknadsföring i Australien

Influencer marketing, alltså marknadsföring genom inflytelserika profiler inom sociala medier, har ökat lavinartat de senaste åren. En undersökning i USA visade att nästan 4 av 10 marknadsförare planerade att öka sina budgetar för influencer marketing inför 2018.

Rätt genomfört kan influencers ha ett stort genomslag i en kampanj, men det finns såklart även risker, som att företag riskerar att anlita profiler med en stor mängd falska följare, eller att andra tveksamheter uppstår kring samarbetet. Unilever satte tex i somras ner foten kring samarbeten med profiler med fejkföljare och oäkta engagemang.

Inom politiska kampanjer är det heller inte helt okontroversiellt och häromdagen kom nyheten om att Socialdemokraterna i Stockholm hade erbjudit unga personer med många följare i sociala medier upp till 4000 kr för att skriva positiva inlägg och föra ut partiets politik. Efter att saken uppmärksammats i Aftonbladet gick inte partiet vidare och man säger att man inte har något liknande samarbeten i samband med valet i september.

Australien stoppar influencers i kampanjer för myndigheter

I Australien har olika myndigheter medverkat i flera pinsamma samarbeten vilket lett till att regeringen nu infört ett totalstopp för att anlita sociala medie-stjärnor i kampanjer för federala myndigheter. Till exempel samarbetade australiensiska försvaret med Youtube-profilerna Alen Catak och Elliott Watkins för att marknadsföra flygvapnet till tonåringar. Men kampanjen fick kritik från försvarsminister Marise Payne när det kom fram att Catak tidigare skämtat om våldtäkter, kallat kvinnor för horor och använt homofobiska och antisemitiska uttryck.

Svenska influencers intresserade av att påverka valet mot betalning

Flera liknande misstag i Australien visar återigen vikten av en noggrann granskningsprocess för att säkerställa att influencers stämmer överens med organisationens värderingar.

Nyligen undersökte P3 Nyheter om det gick att få svenska influencers att marknadsföra politiska åsikter i valet och ett flertal visade intresse. Om vi får se några riktiga betalda samarbeten i årets val återstår att se. Jag skulle inte bli förvånad om det förekommer.

Följ bloggen på Facebook för fler nyheter om sociala medier.

Riksdagsledamöter kan inte hantera Twitter

Trots att det är valår i år och så mycket fokus ligger på att utnyttja sociala medier i politiken så verkar majoriteten av de svenska riksdagsledamöter som finns på Twitter totalt misslyckas med att föra en dialog med sina väljare. Åtminstone om man ska tro på resultatet av en undersökning som Svenska Dagbladet genomfört där de via ett konto direkt ställt frågor till 81 twittrande riksdagsledamöter. Av dem var det bara 4 som svarade inom en timma, vilket i och för sig är förståeligt då man inte kan kräva att de är uppkopplade hela tiden. Men att endast 12 svarat inom en vecka är verkligen förvånansvärt.  69 av de 81 återkom aldrig med någon reaktion alls.

De flesta vet vid det här laget att sociala medier lämpar sig väl för konversationer och att de personer som engagerar sig i dessa kanaler förväntas lyssna minst lika mycket som de själva pratar. Det finns många bra tips på hur man använder sociala medier i politiska kampanjer, Mashable har till exempel ett inlägg här med tips från USA, där jag väljer ut ett citat från Trey Grayson som är Secretary of State i Kentucky:

”“We primarily use it (social media) as a tool to reach citizens and then interact with them,” said Secretary Grayson.”

Interagera innebär att ge respons på de kommentarer och frågor man får, annars kan man lika gärna hålla sig borta från Twitter och de andra kanalerna. Kan vi hoppas på bättring ju närmare valet vi kommer? Jag är inte helt säker.

Twitter avgörande i norska valet?

SvD skriver idag att Twitter och sociala medier var avgörande i det norska valet. Statsminister Jens Stoltenberg har varit flitig användare av både Twitter, blogg och Facebook. Jag har dock svårt att tro att Stoltenbergs 102 inlägg på Twitter skulle förmått det norska folket att behålla den sittande regeringen.

Däremot kan man konstatera att till exempel Mona Sahlin ligger klart efter sin norska kollega på mikrobloggen. Stoltenberg har nästan 20.000 followers mot Sahlins 3.300. Mona har inte twittrat sedan 4 augusti, vilket är en evighet i dessa sammanhang. Stoltenberg har twittrat 102 gånger mot Sahlins 31. Om sociala medier ska påverka det svenska valet 2010 så lär det inte komma ifrån partitopparna iallafall, om de inte ökar takten avsevärt.