Så annonserar partierna på sociala medier

Med mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval så hårdnar konkurrensen om väljarnas uppmärksamhet i olika medier, så även förstås i sociala medier. Dagens Industri har gjort en genomgång av hur mycket pengar riksdagspartierna spenderar på annonsering i sociala medier och skillnaderna är ganska stora.

De är störst på sociala medier

Socialdemokraterna har sedan 15 april 2019 och fram till 29 november 2021 spenderat 2,9 mkr på sponsrade annonser på Facebook och Instagram, för de egna partikontona.

partier annonsering sociala medier

Näst mest annonspengar har Centerpartiet spenderat, under perioden totalt 2.045.144 kr. Dessa två partier står ut som de med klart störst plånbok. Därefter kommer Moderaterna (knappt 1,2 mkr), Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och allra sist Sverigedemokraterna som endast spenderat 193.544 kr.

Centern och Kristdemokraterna är de partier som spenderat klart mest annonspengar på att sponsra inlägg från partiledarens egen sida, alltså Annie Lööf och Ebba Busch konton i sociala medier.

Att det är så stora skillnader mellan riksdagspartierna beror förstås på olika faktorer som strategi och budget, men också på förmågan att nå ut med inlägg organiskt och engagera sina följare. Där vet vi sedan tidigare att SD har en stor fördel. En genomgång i Dagens Nyheter tidigare i år visade att av alla riksdagsledamöter så är Jimmie Åkesson allra störst i sociala medier.

Åkesson nådde över 3 miljoner interaktioner på Facebook, Twitter och Instagram under en tolvmånadersperiod, långt fler än övriga. Noterbart är att främsta socialdemokratiska riksdagsledamot är Annika Strandhäll på nionde plats i rankingen, med ett engagemang på 470.000, alltså en knapp sjättedel av Åkessons.

Vi kan säkert räkna med att partiernas budgetar för annonsering i sociala medier kommer att öka avsevärt under valåret 2022. Det ska bli intressant att följa.

25% av de mest aktiva på Twitter står för 97% av innehållet

En ny undersökning från Pew Research Center visar återigen att det är en liten del av användarna som publicerar det mesta av innehållet i olika sociala medier. De 25 procent mest aktiva användarna på Twitter i USA, står för nästan alla publicerade tweets, eller hela 97 procent enligt Pew.

Statistiken visar också att dessa mest aktiva konton till största delen heller inte delar särskilt många egna unika inlägg, då endast 14 procent av deras inlägg är egna tweets. Resten är helt enkelt reaktioner på andra tweets, 49 procent är reweets och 33 procent är svar (resterande 4 procent förstår jag inte riktigt vad det skulle vara, kanske är det någon form av avrundingsfel?).

Vill man se möjligheter med dessa insikter så kan det kanske vara att det bör finnas utrymme att göra sin röst hörd om man är mer aktiv på Twitter, då få konton faktiskt publicerar speciellt många tweets och att dessa inlägg trots allt genererar en hel del respons.

Hur twittrar jag?

Det kan vara intressant att analysera sitt eget Twitterkonto för att bilda sig en uppfattning om den egna aktiviteten. Det går till exempel att göra via gratisverktyget Twitonomy. Du ansluter med ditt inloggade konto. Tycker du att det är obehagligt att ge access till en tjänst så går du till dina inställningar och återkallar appens åtkomst när du är klar.

I gratisversionen så analyseras dina tweets tre år tillbaka i tiden och mina resultat för @kullin visar att jag inte är särskilt flitig med att retweeta. Däremot består hälften av mina inlägg av svar och 42 procent består av egna tweets. Jag är alltså betydligt mer benägen att publicera originalinnehåll än de mest aktiva twittrarna i USA.

Vilken typ av twittrare är du?

En gång i Twitters barndom så gjorde jag en analys på Sveriges största företag på Twitter och kom till en slutsats att de betedde sig helt olika och kunde grupperas in i tre huvudkategorier.

Curators/Kuratorer
Konton med en relativt hög andel retweets, filtrerar Twitter och delar intressanta inlägg inom en bransch, intresse, tema eller annat. Kan ha ansats att vara en thought leader.

Broadcaster/Envägskommunikatörer
Använder Twitter främst som ett sätt att nå ut med sina egna budskap. Interagerar sällan med andra konton genom att svara på frågor eller genom att retweeta. Hög andel egna tweets.

Conversationalists/Samtalspartners
Fokus på relationsskapande. Hög interaktivitet med andra konton och har en hög andel svar bland sina tweets. Kan till exempel inkludera företag som agerar som en kundtjänst.

Baserat på denna mycket grova indelning så är mitt agerande på Twitter  både relationsskapande och med en hel del egenpublicerat innehåll.

Vilken typ av twittrare är du?

Fotnot: ni hittar mig på Twitter som @kullin

Allsvenskan i sociala medier

allsvenskan 2021 sociala medier

Med mindre än en månad kvar till starten av Allsvenskan i fotboll (herr) är det dags att ta tempen på hur lagen lyckas engagera sina fans i sociala medier. De 16 lagen samlar tillsammans ihop över en miljon följare på Facebook (1.036.276 i skrivande stund) och 730.275 följare på Instagram.

Störst på sociala medier (Facebook + Instagram) bland allsvenska fotbollsklubbar är:

  1. AIK: 353 336
  2. Malmö FF: 319 069
  3. IFK Göteborg: 224 922
  4. Djurgården Fotboll: 206 741
  5. Hammarby Fotboll: 205 140

Dessa fem klubbar spelar i en egen klass när det gäller popularitet på dessa plattformar. En sak som är värd att notera bland dessa fem är att Hammarby är den enda klubb som är större på Instagram än på Facebook.

Hammarby och AIK är mest aktiva

Mest aktiva på Facebook de senaste 30 dagarna är Hammarby med 5,4 inlägg per dag, medan Mjällby ligger och slumrar med endast 0,17 inlägg per dag. På Instagram är det AIK som är i topp med 5,1 inlägg per dag, jämfört med Kalmar FF som är minst aktiva med 0,83 inlägg per dag.

Mest engagemang på Facebook i förhållande till storlek skapar Mjällby (3,24% engagemangsgrad) men de har fördelen av att ha ett relativt litet konto. Lägst grad har AIK, men de är också störst, vilket brukar vara en nackdel. På Instagram är det Degerfors i topp (11,3%) men även de har ett litet konto, med Hammarby i botten (2,08%). Av de stora kontona på Instagram är det IFK Göteborg som står ut när det gäller engagemang på 6,9%, troligen på grund av hajpen kring rekryteringen av den slovakiska landslagsstjärnan Marek Hamšík.

Det visar sig också i vilka inlägg som engagerar mest under de senaste 30 dagarna. Topp 3 på Facebook och topp 4 på Instagram är från IFK Göteborg och handlar om Hamšík. Detta baserat på inlägg som överpresterar jämfört med sidans ”normala” engagemang, enligt statistikverktyget CrowdTangle.

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av IFK Göteborg (@ifkgoteborg)

Göteborgsklubbarna växer snabbast på Instagram

Häcken har haft en mycket kraftig tillväxt på Instagram de senaste 30 dagarna, plus 39,4%. Även Blåvitt växer med starka 7,5%, medan övriga klubbar växer betydligt mindre. Varför Häcken växer så kraftigt är oklart, men det kan ha att göra med att kontot även omfattar klubbens damlag, som nyligen övertog verksamheten från svenska mästarna Göteborg FC, vilket kan ha gett ett större tillskott i följare.

Återstår att se hur klubbarna kommer att förvalta och utveckla sin närvaro i sociala medier när matcherna väl börjar spelas i april.

Fotnot: data hämtat perioden 15 februari – 17 mars 2021 med CrowdTangle.

Syntetisk media och deep fakes

Nyligen spreds en 64-sidig rapport om Joe Bidens son Hunter Biden med påstådd underrättelseinformation i syfte att smutskasta far och son. Rapporten ska ha varit skriven av en schweizisk analytiker vid namn Martin Aspen och analysfirman bakom rapporten kallades Typhoon Investigations. Rapporten verkar av allt att döma vara påhittad, liksom analysfirman och analytikern. Inte nog med det, Martin Aspens profilbild är framtagen av artificiell intelligens, AI.

Under året som gått har ”deep fakes” blivit allt mer omtalat, dvs att det idag blir allt enklare att framställa falska videofilmer med hjälp av AI. Ofta behövs inte mer än ett fåtal fotografier för att dataprogram ska kunna skapa falska filmer med en kändis eller annan person. Ett något bredare begrepp är syntetisk media, eller synthetic media på engelska. Det står för media (ljud, bild, video) som framställts med hjälp av AI. Ett sånt exempel är Richard Nixons (fejkade) tal om den misslyckade månlandningen 1969 (som ju lyckades).

Vi ser nu också att det i samband med det amerikanska valet kommer fram exempel på syntetisk media som används både dolt (se exemplet Hunter Biden ovan) och helt transparent. Här nedan är en aktuell film som skapats med en ung kille som sköts ihjäl i en skolskjutning 2018.

Syntetisk media och deep fakes kommer bara att bli mer avancerat, svårare att avslöja och allt vanligare, ju enklare det blir för vem som helst att framställa falska klipp med hjälp av öppen programvara. Det är redan svårt att med blotta ögat se att ett fotografi som skapats av ett AI. Varje gång man går in på sidan https://thispersondoesnotexist.com så visas ett realistiskt foto av en person som faktiskt inte existerar.

Poddar om deep fakes och syntetisk media

Här är två bra och aktuella poddar som behandlar ämnet just nu, som jag rekommenderar.

Making Sense – The information apocalypse. Sam Harris möter författaren och journalisten Nina Schick som skrivit mycket om AI. Klicka på länken för att lyssna.

Brave New Planet – Deep fakes and the future of truth. Podd med Dr. Eric Lander, president and founding director of the Broad Institute of MIT and Harvard.

Doomscrolling – så slutar du att frossa i dåliga nyheter

Har du svårt att sluta läsa om president Donald Trumps senaste galna utspel i sociala medier, om motsättningarna i USA inför det amerikanska valet, eller nya nedslående rön om klimatkrisen? Kanske är du en av dem som slaviskt följer den senaste statistiken om coronapandemin och utvecklingen i antalet sjuka i covid-19 i Sverige. Då håller du med största sannolikhet på med doomscrolling, eller domedagsscrollande, som vi skulle kunna översätta det med.

Vad är doomscrolling?

Doomscrolling är när vi överkonsumerar negativa nyheter via sociala medier och särskilt i samband med större kriser som pågår länge. Detta överdrivna nyhetsintag om en krissituation påverkar ibland vår mentala hälsa negativt. Flera studier indikerar ett samband mellan genomslaget för covid-19 och ökad användning av sociala medier samt ökade stressnivåer. En rysk studie visade ett samband mellan ökad nyhetskonsumtion om coronapandemin och ökad ångest (se länkar i slutet av inlägget).

I kristider, när vi upplever stor osäkerhet och brist på kontroll, så är det ganska bra att söka mer information. Men bara till en viss nivå. Den tjugonde artikeln om antalet insjuknade i covid i Stockholm eller Göteborg ger oss inte mer kontroll, bara ökad stress.

– Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

I en intervju i YLE förklaras fenomenet: ”Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.”

– I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Vi upplever just nu en period med många stora skeenden inom politik, klimatförändingar, migration och samhället i stort som är omskakande. Över tid så påverkas vi negativt av att ständigt exponeras för den här typen av dystopisk information som får oss att känna att vi står på randen av apokalypsen.

Men doomscrolling löser inga av dessa kriser i sig själv, om det inte leder till någon handling. Och om det påverkar vår mentala hälsa negativt, så bör vi försöka motverka detta beteende. Här är några tips på hur.

Så kan du sluta att domedagsscrolla

  1. Använd sociala medier och sök efter nyheter med en specifik målsättning.
    Öppna Twitter eller en nyhetssajt vid särskilda tider för att söka information om en viss händelse, eller sök på Facebook för att se vad dina vänner har för sig eller efter uppdateringar från en förening du är engagerad i. Genom att använda sociala medier avsiktligt istället för på rutin så är det lättare att engagera sig i något meningsfullt än att dras in i ett konstant negativt nyhetsbrus.
  2. Sätt en tidsgräns eller en specifik tid på dagen.
    Genom att avgränsa ditt användande av nyhetsmedia och sociala nätverk så kan du fortfarande få din nyfikenhet stillad, men det tar inte över hela din dag.
  3. Se över vilka du följer i sociala medier.
    Om du tycker att ditt flöde består av alltför mycket negativa nyheter så kan det vara dags att avfölja vissa nyhetskällor eller personer som delar för mycket information om domedagen. Pausa uppdateringar från vissa källor på Facebook under 30 dagar eller använd mute-funktionen på Twitter för att tillfälligt dölja vissa konton.
  4. Boka in andra aktiviteter
    Sociala medier har många bra egenskaper, så att helt sluta är antagligen inte nödvändigt. Enklare då att bryta upp ditt informationsintag under dagen genom att planera in andra aktiviteter som ett träningspass, ett möte med en vän eller en promenad i skogen.

Fotnot: Läs mer om doomscrolling i följande artiklar, som också är källor till ovanstående blogginlägg.

Psychology Today.

Wired.