Facebook | Sociala medier

Facebook ökar kraftigt i Sverige – trots kritik

Sydsvenskan skrev igår om att det idag är Quit Facebook Day, där människor hoppar av Facebook i protest mot hur sajten behandlar data om användarna. På sajten http://www.quitfacebookday.com/ är det just nu knappt 27.000 personer som deklarerat att man avslutar sitt konto på det sociala nätverket. Men jag har ett stort problem med den tes som artikeln driver, nämligen att det skulle pågå något slags massavhopp från Facebook. Inget kunde vara längre från sanningen, åtminstone fram till och med idag. Vi får se om dagens aktion gör någon skillnad, men jag är mycket skeptisk. Trots allt är 27.000 en försvinnande liten del av sajtens över 400 miljoner medlemmar.

För saken är nämligen den att antalet svenska medlemmar på Facebook har förändrats kraftigt den sista tiden, men inte negativt, utan antalet har ökat, med en fart vi knappt sett under de senaste sex månaderna. Mitt i den största integritetsdebatten har alltså Facebook gått från ca 3,5 till 3,9 miljoner på en månad. En häpnadsväckande tillväxt på fler än 10.000 nya svenskar om dagen.

Men det kanske är så att många av medlemmarna inte längre använder tjänsten? Kanske det, men det finns inget som pekar på det, bara lösa antaganden baserat på vänner eller en och annan nätprofils beteende. Istället pekar undersökningar på att den tid som medlemmarna spenderar på Facebook går, just det, upp. Enligt Google Ad Planner går antalet dagliga svenska besökare på Facebook också upp. I genomsnitt spenderar svenska medlemmar 21 minuter och 40 sekunder per dag på Facebook.

Vi har sett det förut, till exempel när det gäller bloggosfären. Så fort en eller annan kändis inte orkar blogga längre så döms bloggen ut som företeelse. Det har ännu inte skett, även om jag tror att ju fler olika tjänster vi använder, desto mindre tid hinner vi lägga på varje, till exempel på bloggen. Jag önskar att Sydsvenskan hade lagt två minuter på att söka lite statistik för att sätta frågan i perspektiv och se om vinkeln håller.

Är det inte så kanske att Facebook har blivit en så stor del av vår gemensamma nätinfrastruktur att vi står ut med rätt många, i vår mening, plågsamma beslut från Mark Zuckerberg. Vi surar lite och gnäller lite på bloggen, men när allt kommer omkring så vill vi inte lämna festen. Vem vill stå utanför när alla andra snackar på Fejjan?

Så lägger du till en Facebook ”Gilla”-knapp i WordPress

Med 400 miljoner medlemmar börjar Facebook bli en riktig maktfaktor på nätet. När man nu rullar ut funktioner som ”gilla-knappen” på sidor utanför den egna sajten, då är det sannolikt att det kommer påverka vårt beteende och den trafik som flödar mellan olika sajter. Genom att lägga till en Like/Gilla-knapp på din blogg har du möjlighet att få ytterligare trafik från Facebook, genom att dina besökare tipsar sitt nätverk om dina fantastiska blogginlägg.

Att lägga till en Facebook Gilla-knapp till varje enskilt inlägg i din WordPress-blogg är mycket enkelt, även om det inte verkar ha kommit några plugins ännu. Gå in i din panel i WordPress och gå till Utseende och Redigerare. Där kan du ändra i ditt WordPress-tema. Öppna sidan som heter ”Enskilt inlägg”, single.php, och leta upp the_content(). Därefter går du in på den här bloggen, där jag hittade instruktionen, och kopiera koden som står i den lilla textrutan. Klistra sedan in koden precis före eller efter the_content(). Spara, sedan är det klart.

Det går också att ställa in om bilder på de som gillat dina inlägg ska visas eller ej. Beskrivning på hur du gör det finns även det på ruhanirabin.com.

Uppdaterat: Sedan detta inlägg skrevs har en mängd olika plugins lanserats för Facebook-like-knapp. Sök efter ”Facebook like WordPress” eller se till exempel den här plugin-sidan.

Festis lanserar Facebook-applikation

Festis lanserar nu den nya Facebook-applikationen Festis Thumbstats för att marknadsförde nya smakerna Elderflower Raspberry och Pineapple Passion. Tanken är att man ska logga in på sajten med Facebook Connect och sedan analyserar applikationen hur många ”tummen upp” du fått på dina statusuppdateringar på Facebook.

– Festis är ett varumärke med färgglad och kaxig framtoning. Att få många likes på sina statusuppdateringar på Facebook ser vi som en symbol för just kaxighet och förmåga att sticka ut och vi tyckte därför att det är en bra värdemätare för hur Festis du är som person, säger, Henric Byström, PR-ansvarig Carlsberg.

Jag gillar idén skarpt, även om jag generellt är lite försiktig med att låta godkänna externa applikationer i Facebook. Men självklart var jag tvungen att testa idén för att se om ”jag är en Festis”. Tyvärr får de som går in först i princip bara veta att de var första i sitt nätverk och alla de fina jämförelse-parametrarna med ens vänner blir helt poänglösa. Men det är ett snabbt övergående problem när fler registrerar sig. Men det hade varit bättre om även de första, dvs early adopters, hade fått lite intressanta fakta så att de inte sågar applikationen. Det är ju viktigt om man vill ha viral spridning att de som ansluter först gillar idén. Så var inte fallet för mig.

Sedan får jag också tum-index 0 för att jag inte fått några ”likes” på mina inlägg. Vilket förstås inte alls är sant. Bara de senaste tre veckorna har jag fått 11 ”likes” på 7 statusuppdateringar. Så Festis får tummen upp för idén, men ett frågetecken för genomförande.

Var fjärde företag googlar arbetssökande

Vi delar med oss av allt mer information om oss själva på nätet, via bloggar, statusuppdateringar på Facebook eller Twitter, bilder på Flickr och så vidare. Det mesta av denna information blir sökbar och hittas ganska lätt i en sökning på Google. Ju ovanligare namn du har, desto enklare blir det att hitta dina åsikter på nätet. Detta utnyttjas i allt högre utsträckning av arbetsgivare för att ta reda på information om en arbetssökande. I Sydsvenskan beskrivs idag en undersökning som genomförts av Stockholms Handelskammare och Infotorg. Undersökningen visar att var fjärde arbetsgivare söker information i sökmotorer i en rekryteringssituation och en av tio gör även en sökning på Facebook och i bloggar. Detta bör den som söker arbete förstås vara medveten om, oavsett om man gillar tilltaget eller inte. Troligen kommer denna utveckling bara öka framöver.

Kolla dig själv i sociala medier

Så om du är ute och söker jobb har jag ett mycket konkret råd, kolla upp dig själv. Här är ”arbetssökandes verktygslåda” för att hantera sitt rykte på nätet.

Googla dig själv. Finns det ”gamla synder” som dyker upp, eller kan du hitta positiv information att lyfta upp? Kanske en gammal uppsats du glömt bort och kan lägga till din cv, eller framstående sportresultat som du gärna vill lyfta fram.
Kolla ditt namn på bloggar via Twingly.com. Titta igenom din egen blogg, om du har en och se vad man får fram vid en snabb koll som kan vara negativt i en anställningssituation.
Kolla ditt namn i en Twitter-sökning antingen via Twingly eller via search.twitter.com.
Titta igenom ditt Facebook-konto och se vilken information en utomstående kan få fram om dig. Kanske hittar du bilder på Facebook som en av dina kompisar lagt upp och taggat dig i. Är det en bild som du inte vill ska synas är det enkelt för dig att av-tagga dig och då dyker heller inte bilden upp i en sökning på Facebook.
Se över din profil på LinkedIn. Om du inte har en, så lägg upp en gratis. Många registrerar sig men är dåliga på att uppdatera. Kanske är din kontaktinformation gammal. Kanske saknas något mycket positivt i din bakgrund som du borde lägga upp?

Troligtvis inser smarta rekryterare att man bör skilja på privata åsikter och kompetenser som kan vara till nytta i yrket. Men tyvärr läser vi ibland om tillfällen när arbetsgivare lägger väldigt stor tonvikt även på helt privata detaljer, som i fallet med Mats Mügge och möss-bilden på Facebook.

Som ett råd till arbetsgivare kanske man ska skicka med nedanstående bild, från en undersökning om sociala nätverk jag bloggade om här. Användare använder vissa sociala nätverk i mer privat syfte än andra som används mer i professionellt syfte. Som arbetsgivare bör man därför värdera informationen i de olika sociala medierna olika. Tydligt privat information, som en viss mössa, kanske egentligen inte har någon betydelse för personens förmåga att fungera i jobbet?

PS. Möjligen inte alls relaterat men den här länken är rätt kul, så här kommer ”de fem värsta tänkbara statusuppdateringarna på Facebook”.

Findus får sina fiskar varma på Facebook

Den 12 mars meddelar Findus i ett pressmeddelande att företaget startat en tävling på Facebook där de ska utse Sveriges bästa mamma.

”Findus vill hylla alla hjältar till mammor som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder.”

Man fortsätter i programförklaringen med att konstatera:

”Varje år föds lite fler än 100 000 barn i Sverige och 100 000 kvinnor blir följaktligen mammor. Antingen för första gången, eller så är de mamma sedan tidigare. Det finns lika många sätt att vara mamma som det finns barn – inget är rätt, inget är fel. Vi vill hylla alla hjältar där ute som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder.”

Jag tyckte att angreppssättet var uppseendeväckande gammalmodigt. Att sammanknippa matlagning och föräldraskap med enbart mammor kändes som ett slag i ansiktet på alla män som kämpar för att leva ett jämställt liv. Så jag skrev ett kort inlägg på Twitter där jag skrev ”Hade det inte varit fräschare att kora ”Sveriges bästa förälder”. Pappor torkar väl oxå snoriga näsor?” med en länk till tävlingen. Efter lite sympatiyttringar och kommentarer på Twitter, började det även bubbla en del på Facebook. Den 14 mars postades ett inlägg på Rättviseförmedlingens Facebook-sida och på deras blogg, där man spinner vidare på idén om att istället nominera pappor till Findus tävling. Bara detta inlägg har i nuläget 56 kommentarer, där de flesta tycker att tävlingen har fel inriktning. Bland annat uppmanar man varandra att dessutom mejla Findus marknadschef och framföra sin åsikt. Även på Findus egen relativt nystartade Facebook-sida gick folk igång och kommenterade det dåliga med att utse den bästa mamman.

Kommentarer som dessa började dyka upp:

Hej Findus! Er tävling där ni ”vill hylla alla hjältar där ute som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder” väcker en ganska relevant fråga: anser ni att det bara är mammor som är föräldrar? Förslag: byt namn på tävlingen till ”Sveriges bästa förälder” och inkludera papporna.

Hej Findus! Er tävling borde heta ”Sveriges bästa förälder” om ni ”vill hylla alla hjältar där ute som kämpar med vantar ochsöndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder” är väl ordet föräldrar mer relevant?

Instämmer! Ovanligt fånig tävling. Lever ni på 1800-talet? PAPPORNA måste givetvis få vara med.

Pappor är också föräldrar såklart, men det kanske bara är mammorna som kan vara hjältar?!

Den 15 mars kommenterar Findus kritiken i sin blogg och där tar man åt sig av synpunkterna. Man skriver: ”Tävlingen har väckt era känslor och åsikter och jag är glad över att ni framför dessa till oss. Diskussionerna har handlat om att papporna är lika bra som mammorna – och att det egentligen handlar om att vara en bra förälder. Vi kan inte annat än att hålla med.”

I efterhand har man också gått in och ändrat texten i tävlingsinformationen, jämför med texten ovan.

Varje år föds lite fler än 100 000 barn i Sverige och drygt 200 000 personer blir följaktligen föräldrar. Antingen för första gången, eller så är de föräldrar sedan tidigare. Det finns lika många sätt att vara mamma eller pappa på som det finns barn – inget är rätt, inget är fel. Vi vill hylla alla föräldrar där ute som kämpar med vantar och söndersnutna näsor, svar på tal och uppmuntrande ord, hämtning och lämning, fiskpinnar och pannkakor, barn-tv och sagostunder. Vår första hyllning riktar sig till mammorna och vi vill att ni hjälper oss! [ändringar markerade av mig i fetstil]

Det är ganska tydligt att detta var en illa genomtänkt idé och idag får företag via sociala medier känna på kundernas reaktioner i nästan realtid. Men alla kan göra fel och det positiva med historien är att Findus gav kritikerna rätt och ändrade sig. Det lär dröja innan vi ser en enkönad kampanj från Findus igen.

Uppdatering: Det som började med en tweet har nu vuxit till en artikel i Göteborgs-Posten. Ett bevis så gott som något på att vem som helst med hjälp av sociala medier kan sätta en större reaktion i rörelse. Lite av en fjärilseffekt, eller en social media butterfly effect om man så vill. Även ETC skriver om ”Pappor i Findus frysfack”.