Twitter avgörande i norska valet?

SvD skriver idag att Twitter och sociala medier var avgörande i det norska valet. Statsminister Jens Stoltenberg har varit flitig användare av både Twitter, blogg och Facebook. Jag har dock svårt att tro att Stoltenbergs 102 inlägg på Twitter skulle förmått det norska folket att behålla den sittande regeringen.

Däremot kan man konstatera att till exempel Mona Sahlin ligger klart efter sin norska kollega på mikrobloggen. Stoltenberg har nästan 20.000 followers mot Sahlins 3.300. Mona har inte twittrat sedan 4 augusti, vilket är en evighet i dessa sammanhang. Stoltenberg har twittrat 102 gånger mot Sahlins 31. Om sociala medier ska påverka det svenska valet 2010 så lär det inte komma ifrån partitopparna iallafall, om de inte ökar takten avsevärt.

Twitter + valvaka = TweetElect09.eu

Sedan ungefär två veckor tillbaka samlas Twitter-kommentarer om EU-valet på sajten TweetElect09. Tanken är att visa hur sociala medier redan idag påverkar politiska kampanjer och det är speciellt intressant nu då detta är det första EU-val där Twitter är en betydande kanal för kommunikation. Hittills har sajten registrerat och analyserat drygt 25.000 tweets på 14 språk, varav knappt 3.000 från Sverige.

TweetElect09 visar inte bara vilka länder i Europa det twittras om, utan registrerar också vilka partier och kandidater som är omnämnda flest gånger på Twitter. Sverige är det land som det twittras flitigast ifrån efter Frankrike, som just nu har flest kommentarer.

Om inga komplikationer uppstår på vägen så kommer SVTs valvaka att livestreamas direkt på den svenska delen av sajten ikväll och tweets kommer att visas i realtid parallellt. Det kommer att bli mycket intressant att följa kommentarerna live. Det finns också widgets som bloggare kan använda för att visa Twitter-flöden på sina egna bloggar, uppdelat per land.

För att synas på TweetElect09 så krävs att Twitter-inläggen innehåller hashtags #eu09 eller #euval.

Not: TweetElect09 är ett initiativ av PR-byrån Burson-Marsteller där jag arbetar.

Twitter är inte en arg mobb


Christer Berg är trendspanare och omvärldsanalyiker. Idag skriver han en krönika om mikrobloggar på nätpublikationen DagensPS där han beskriver med vilken kraft som Twitter växer fram och den påverkan det har på företag och politiska partier. Det är som han skriver att PR-byråer och företag i USA ”har vaknat” och bevakar mikrobloggar för dess inflytande på varumärkens anseende, även om jag tror han undervärderar de svenska PR-byråernas kunskaper om sociala medier. Är det några konsulter som varit ute och missionerat om sociala medier de senaste åren så är det väl PR-konsulterna?

Men sedan faller Berg in i den vanliga tröttsamma fällan när det gäller nätmedier, dvs att fokusera på de negativa aspekterna på det faktum att konsumenterna nu fått möjlighet att uttrycka sina åsikter på nätet.

”Runt hörnet väntar synkroniserade Twitter-mobbar som kan komma att slå till varsomhelst, närsomhelst och på hur kort tid som helst.”

Visst är det sant att ett varumärke på nolltid kan utsättas för stora negativa påfrestningar, se bara på den Twitter-storm som drabbade Motrin i USA. Men att kalla Twitter för en ”makromobb” speglar inte tillnärmelsevis den diskussion som pågår därute. En snabb koll på mitt Twitter-flöde just nu består till övervägande delen av rapporter från Guldäggs-galan uppblandat med lite allmänna konversationer och tips på nyheter. Inte en negativ kommentar så långt ögat når.

När en storm kring ett företag eller organisation uppstår på Twitter så finns det ofta, men inte alltid, en anledning till det och skillnaden mot hur det såg ut innan Twitter fanns var att åsikterna redan existerade men att de inte spreds lika lätt mellan människor. Jag skulle vilja gissa att en överväldigande majoritet av det som twittras handlar om positiva, alldagliga, harmlösa saker och att de negativa åsikterna är i klar minoritet. Dock finns det, precis som Berg påpekar, tillfällen när det brakar löst på ett sätt som man sällan skådat tidigare och då finns det en otrolig kraft i Twitter, på gott och ont. Självklart ska varje företag värt namnet bevaka vad som sägs på Twitter, men någon rasande mobb redo för ”uppvigling” kommer troligen inte att hitta. Däremot en och annan småtrevlig konversation.