Syntetisk media och deep fakes

Nyligen spreds en 64-sidig rapport om Joe Bidens son Hunter Biden med påstådd underrättelseinformation i syfte att smutskasta far och son. Rapporten ska ha varit skriven av en schweizisk analytiker vid namn Martin Aspen och analysfirman bakom rapporten kallades Typhoon Investigations. Rapporten verkar av allt att döma vara påhittad, liksom analysfirman och analytikern. Inte nog med det, Martin Aspens profilbild är framtagen av artificiell intelligens, AI.

Under året som gått har ”deep fakes” blivit allt mer omtalat, dvs att det idag blir allt enklare att framställa falska videofilmer med hjälp av AI. Ofta behövs inte mer än ett fåtal fotografier för att dataprogram ska kunna skapa falska filmer med en kändis eller annan person. Ett något bredare begrepp är syntetisk media, eller synthetic media på engelska. Det står för media (ljud, bild, video) som framställts med hjälp av AI. Ett sånt exempel är Richard Nixons (fejkade) tal om den misslyckade månlandningen 1969 (som ju lyckades).

Vi ser nu också att det i samband med det amerikanska valet kommer fram exempel på syntetisk media som används både dolt (se exemplet Hunter Biden ovan) och helt transparent. Här nedan är en aktuell film som skapats med en ung kille som sköts ihjäl i en skolskjutning 2018.

Syntetisk media och deep fakes kommer bara att bli mer avancerat, svårare att avslöja och allt vanligare, ju enklare det blir för vem som helst att framställa falska klipp med hjälp av öppen programvara. Det är redan svårt att med blotta ögat se att ett fotografi som skapats av ett AI. Varje gång man går in på sidan https://thispersondoesnotexist.com så visas ett realistiskt foto av en person som faktiskt inte existerar.

Poddar om deep fakes och syntetisk media

Här är två bra och aktuella poddar som behandlar ämnet just nu, som jag rekommenderar.

Making Sense – The information apocalypse. Sam Harris möter författaren och journalisten Nina Schick som skrivit mycket om AI. Klicka på länken för att lyssna.

Brave New Planet – Deep fakes and the future of truth. Podd med Dr. Eric Lander, president and founding director of the Broad Institute of MIT and Harvard.

Doomscrolling – så slutar du att frossa i dåliga nyheter

Har du svårt att sluta läsa om president Donald Trumps senaste galna utspel i sociala medier, om motsättningarna i USA inför det amerikanska valet, eller nya nedslående rön om klimatkrisen? Kanske är du en av dem som slaviskt följer den senaste statistiken om coronapandemin och utvecklingen i antalet sjuka i covid-19 i Sverige. Då håller du med största sannolikhet på med doomscrolling, eller domedagsscrollande, som vi skulle kunna översätta det med.

Vad är doomscrolling?

Doomscrolling är när vi överkonsumerar negativa nyheter via sociala medier och särskilt i samband med större kriser som pågår länge. Detta överdrivna nyhetsintag om en krissituation påverkar ibland vår mentala hälsa negativt. Flera studier indikerar ett samband mellan genomslaget för covid-19 och ökad användning av sociala medier samt ökade stressnivåer. En rysk studie visade ett samband mellan ökad nyhetskonsumtion om coronapandemin och ökad ångest (se länkar i slutet av inlägget).

I kristider, när vi upplever stor osäkerhet och brist på kontroll, så är det ganska bra att söka mer information. Men bara till en viss nivå. Den tjugonde artikeln om antalet insjuknade i covid i Stockholm eller Göteborg ger oss inte mer kontroll, bara ökad stress.

– Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

I en intervju i YLE förklaras fenomenet: ”Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.”

– I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Vi upplever just nu en period med många stora skeenden inom politik, klimatförändingar, migration och samhället i stort som är omskakande. Över tid så påverkas vi negativt av att ständigt exponeras för den här typen av dystopisk information som får oss att känna att vi står på randen av apokalypsen.

Men doomscrolling löser inga av dessa kriser i sig själv, om det inte leder till någon handling. Och om det påverkar vår mentala hälsa negativt, så bör vi försöka motverka detta beteende. Här är några tips på hur.

Så kan du sluta att domedagsscrolla

  1. Använd sociala medier och sök efter nyheter med en specifik målsättning.
    Öppna Twitter eller en nyhetssajt vid särskilda tider för att söka information om en viss händelse, eller sök på Facebook för att se vad dina vänner har för sig eller efter uppdateringar från en förening du är engagerad i. Genom att använda sociala medier avsiktligt istället för på rutin så är det lättare att engagera sig i något meningsfullt än att dras in i ett konstant negativt nyhetsbrus.
  2. Sätt en tidsgräns eller en specifik tid på dagen.
    Genom att avgränsa ditt användande av nyhetsmedia och sociala nätverk så kan du fortfarande få din nyfikenhet stillad, men det tar inte över hela din dag.
  3. Se över vilka du följer i sociala medier.
    Om du tycker att ditt flöde består av alltför mycket negativa nyheter så kan det vara dags att avfölja vissa nyhetskällor eller personer som delar för mycket information om domedagen. Pausa uppdateringar från vissa källor på Facebook under 30 dagar eller använd mute-funktionen på Twitter för att tillfälligt dölja vissa konton.
  4. Boka in andra aktiviteter
    Sociala medier har många bra egenskaper, så att helt sluta är antagligen inte nödvändigt. Enklare då att bryta upp ditt informationsintag under dagen genom att planera in andra aktiviteter som ett träningspass, ett möte med en vän eller en promenad i skogen.

Fotnot: Läs mer om doomscrolling i följande artiklar, som också är källor till ovanstående blogginlägg.

Psychology Today.

Wired. 

Minskat engagemang hos stora svenska influencers under coronapandemin

Coronapandemin har förändrat många av våra vanor, så även vad vi följer och engagerar oss i på sociala medier. De intressen och konton som vi normalt följer får nu stark konkurrens av nyheter och uppdateringar om covid-19 och andra brännande ämnen som Black Lives Matter-rörelsen. Därför är det heller inte så konstigt att våra största svenska influencers kan ha tappat följare och engagemang under de senaste månaderna.

Jag bestämde mig för att titta på hur några av våra största instagrammare har utvecklats sedan coronaviruset började ta över dagordningen i sociala medier. I slutet av december 2019 tog ett företag fram följande lista på Sveriges största konton på Instagram (totalt och inom mode, träning, inredning).

Jag följde upp 29 av de totalt 30 influerarna på listan (ett konto är inte ett företagskonto och kan därför inte analyseras av sajten Socialblade). Här är några korta slutsatser av deras förändring från dess till nu (data insamlat 16-17 juni 2020).

Minskat engagemang hos influencers

Det genomsnittliga engagemanget har minskat med 1,4 procentenheter från i snitt 3,86% till 2,44%. Det är endast 2 av 29 konton som inte minskar i engagemang och dessa två ligger i princip i nivå med december. Om minskningen beror på en generell nedgång på Instagram eller på coronaviruset låter jag vara osagt. (En möjlig felkälla här är att decembersiffrorna är räknade på kontots 10 senaste bilder medan junisiffran är snittet på de 20 senaste bilderna.)

En liten fingervisning om möjlig påverkan av kontostorlek är också att de 13 konton som idag har över 1 miljon följare har tappat 1,8 procentenheter i engagemang mot 1,0 för de som har under 1 miljon. Stora konton tappar isåfall mer än lite mindre.

Engagemangssiffran är en indikator på hur mycket personen faktiskt kan influera sina följare att engagera sig i innehållet, något som är av vikt för den som vill samarbeta med en influencer. Sedan finns förstås andra mätpunkter som konvertering etc.

Flera av dessa influencers har en engagemangsgrad som ligger under 1 procent idag, vilket är ganska lågt. Några konton sticker ut positivt åt andra hållet, och här är Linn Ahlborg den som lyckas absolut bäst med sitt innehåll. Hon har en engagemangsgrad på hela 8,65%, visserligen klart ner från 12,4% i december, men ändå en indikation på att hon kontinuerligt får sina 644.000 följare att gilla och kommentera.

Vad består engagemanget av?

Det är väldigt tydligt att det är en reaktion som dominerar. Hela 99% av reaktionerna är gillamarkeringar medan endast 1% är kommentarer. Spara och dela i stories är inte publik data.

Här räcker det heller inte med att bara titta på siffrorna. Den som sticker ut positivt just nu är Therese Lindgren som har en bit över 1000 kommentarer i snitt på sina senaste 20 inlägg (1136 st). Men siffrorna varierar enormt beroende på innehåll. Ett inlägg är en tävling där man ska kommentera för att vinna och detta inlägg har mer än 3700 kommentarer. Ett annat inlägg har bara 75 kommentarer, trots uppmaning att kommentera. Det är trots allt ganska enkelt att blåsa upp engagemanget med till exempel gilla/kommentera-tävlingar.

Antalet följare ökar, och minskar

När det gäller antalet följare så är det väldigt blandat. Man kanske kan förvänta sig att det är en kontinuerlig tillväxt, men 9 av 29 konton minskar istället, ett par av dem med över 4%. Träningsprofilen Linn Löwes har en imponerande tillväxt och har ökat från 2,1 miljoner följare till över 2,5, en ökning på hela 22%, vilket är starkt när man redan är ett av de största kontona.

Allra snabbast växer dock inredningsprofilen Hesho Hama Rashid som ökat med hela 36% sedan i december.

Har coronaviruset påverkat svenska influencers?

Det är naturligtivs mycket svårt att säga. Dels vet vi inte vad som påverkar följare och engagemang, dels är urvalet jag titta på relativt litet. Men nog finns det en nedåtgående trend som i tiden sammanfaller med utbrottet för covid-19.

Den influencer som har flest följare är Anna Nyström. Hon hade under senare delen av förra året en tillväxt på i storleksordningen 100.000 följare per månad. Ibland mer, ibland mindre. Men sedan årsskiftet har tillväxten dalat kraftigt och i maj till och med blivit negativ. Detta är en tendens vi kan se hos flera influencers, alltså att de som tidigare stadigt vuxit under senvåren och framförallt maj 2020 tappat följare.

Så sannolikt har coronakrisen haft en negativ inverkan på många av våra största profiler i sociala medier. Vissa segment av marknaden har säkert påverkats mer än andra. Influencers inom resor har förstås haft oerhört svårt att fylla sitt flöde med aktuellt innehåll och att ta nya betalda uppdrag. Det ska bli spännande att se utvecklingen framåt.

Fotnot: Instagram-statistiken har analyserats med hjälp av Socialblade.com.

Ni hittar mig på Instagram som @kullin

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av Hans Kullin (@kullin)

Flygskam och tågskryt – här är resetrenderna på Pinterest för 2020

 

Resetrender på Pinterest 2020

Statistik över hur vi söker efter information i sociala medier kan ge oss bra insikter i konsumenters beteenden och i olika trender. På Pinterest söker många efter inspiration kring bland annat resor och under året som gått har trenden varit tydlig med mer fokus på hållbarhet och resmål som inte är överbelastade av massturism. De svenska nyorden ”flygskam” och ”tågskryt” nämns också som typiska för den rådande medvetenheten kring resandets klimatpåverkan.

Resetrender 2020 enligt Pinterest

Tågresor: I takt med att medvetenheten om flygets klimatpåverkan söker allt fler efter miljövänligare alternativ för semesterresor, som tågresor. På Pinterest hittar du tips som ”5 anledningar att resa med tåg genom Schweiz” och ”Med tåg genom Europa på 25 dagar”. Sökningar efter inspiration kring tågresor har ökat med 107%.

Återanvändbara reseprylar: Intresset ökar för att ta med sig miljövänliga reseprodukter och tips på hur man packar smartare, med förpackningar som går att återanvända och som inte medför onödigt skräp. Sökning på ämnet har ökat med 48%.

Staycations eller hemester: Ett sätt för resesugna att minska sin klimatpåverkan är förstås att semestra på hemmaplan. Sökningar på weekend staycations ökade med 38%.

Miljövänliga städer: Många vill resa till städer som ligger i framkant när det gäller miljöarbete.  Pinterest-sökningar om gröna städer ökade med 47%.

Bilden nedan är på husen Bosco Verticale i Milano och ett exempel på modern arkitektur med inriktning på hållbarhet och miljö.

Bosco Verticale
Bosco Verticale

Bondgårdssemester: Lantligt boende på jordbruk blir allt mer populärt. Agriturism eller bondgårdsemester är ett sätt att resa och bo på ett lantbruk, där man kanske kan hjälpa till med vissa aktiviteter eller bara bo i lantlig miljö. Tips på ”agritourism” ökade med 57%.

Utlandsstudier: Intresset för att studera utomlands ökar och på Pinterest kan man hitta tips på allt från intressanta skolor och städer, till speciella appar och packningslistor. Typiska pins har rubriker som tex ”20 saker du behöver veta innan du pluggar utomlands” och ”Den ultimata guiden till att studera i Barcelona”. Sökningar på utbildningar utomlands ökade med 32%.

Reseberättelser: Pinterest är en guldgruva när det gäller att söka efter erfarenheter och upplevelser från olika resmål. De bästa tipsen får man ofta från resebloggare som dokumenterat sina resor.  Sökningar efter ”Travel stories” ökar med 125%.

För mina reseberättelser, läs gärna min reseblogg ”The World is Kullin”.

Reseblogg
Min reseblogg – The World is Kullin.

Miljövänliga resor: Via tips på Pinterest kan fler hitta smarta nya sätt att minska sitt koldioxidavtryck medan de upptäcker världen. Intresset för miljövänliga resor ökar med 73%.

Minskat koldioxidavtryck: Många vänder sig också till Pinterest för tips på hur man kan resa med minimalt utsläpp av koldioxid. Liknande sökningar ökade med 86%.

Läs mer om årets trender på Pinterest här. 

Följ mina resebilder på Pinterest här.

Stockholm

 

 

Varannan svensk oroas av ”fake news”

De senaste åren har begreppet ”fake news” blivit allt mer etablerat, inte minst sedan USA:s president Donald Trump frekvent använd frasen som ett sätt att smutskasta etablerade medier som granskar makten. Men i sin ursprungliga mening innebär ”fake news” snarare avsiktlig desinformation som sprids för att vilseleda allmänheten eller en specifik grupp i samhället.

I en undersökning som genomförts av YouGov på uppdrag av Readly, svarar personer i fem länder på hur oroade de är för falska nyheter och vad de kan tänka sig göra för att förhindra att exponeras för dem.

Svenskar minst oroliga över fake news

Nästan två av tre (64%)  i Storbritannien svarar att de är oroliga över fake news. I Italien är siffran nästan lika hög, 63%, medan i Tyskland (56%) och Nederländerna (57%) är det något lägre. Allra lägst andel är det i Sverige där 48% svarar att de oroas av falska nyheter. (klicka för större bild)

På frågan om de skulle vara villiga att betala för verifierad journalistik, alltså nyheter som har faktakollats av publicisten, så svarar endast 15% i Storbritannien ja.  I Sverige var samma siffra 21%, vilket var störst andel i undersökningen.

Respondenterna i undersökningen fick också svara på frågan om vilka faktorer som skulle säkerställa trovärdigheten i en nyhet (de fick välja topp tre alternativ). Britter var mer benägna än andra att faktakolla själva. Personer i Nederländerna satte relativt sett högre värde på att nyheten var bakom betalvägg.

Statistik fake news

Läs mer om undersökningen här och här.

Fyra av tio svenskar har förtroende för media

Den globala rapporten Reuters Institute Digital News Report 2019 pekar på att förtroendet för media idag minskar, men i Sverige ligger siffran still under de senaste åren. Fyra av tio svenskar (39%) har förtroende för media generellt. 48% har förtroende för medier som de själva använder.

Det är vanligt att falska nyheter sprids i sociala medier och SVT har här en checklista för hur du känner igen fake news.

Hos Internetkunskap finns också en bra genomgång av vad fake news är och vad det inte är (hint: det som Trump använder begreppet för).