Cubus sprider personuppgifter om inköp av julklapparna

gdpr

Häromdagen var jag med om en märklig händelse när jag handlade julklappar på nätet. Jag hade hittat en vara på Cubus.com som jag beslutade mig för att köpa och eftersom jag aldrig handlat hos webbutiken tidigare och de hade en rabattkod så beslöt jag mig för att registrera ett konto hos Cubus. Köpet gick igenom och efter en stund fick jag en bekräftelse på min mejl och det var då jag såg att någonting var väldigt konstigt med de personuppgifter som Cubus spred.

I mejlet så stod nämligen inte mitt namn som kund, utan min frus (hon som också skulle få julklappen). Det var heller inte mitt mobilnummer i bekräftelsen utan hennes. Mejladressen vad dock min. Men det var då jag började ana oråd. Hade min fru nu fått en notis om ordern på sin mobil? Då skulle ju överraskningen inför julen vara förstörd.

cubus

Orderbekräftelsen skickat till fel person

Mycket riktigt, hon hade fått en avisering via PostNords app om att en beställning från Cubus var på väg. Så nu visste hon att jag handlat där. Naturligtvis är detta ett underligt misstag från Cubus sida men också ett som absolut inte är acceptabelt. De får inte sprida personuppgifter på detta sätt.

Jag hade alltså skapat ett helt nytt konto hos Cubus, med mitt namn, mitt mobilnummer och min mejl. Jag hade gjort det på min egen dator och inloggad som mig själv på Chrome. Trots det så har Cubus någonstans fiskat upp min frus namn och mobilnummer och istället lagt in dem i ordern.

När man registerar sig hos Cubus så får man något som kallas ett VarnerID. Detta är tydligen en gemensam inloggning hos alla Varner-butiker, förutom Cubus då även tex Junkyard, Bik Bok, Carlings, Dressmann mfl. Möjligen är det här sammanblandningen uppstår, även om det fortfarande är fel och att vi dessutom inte kan minnas att vi skapat det i någon av de andra butikerna heller, men det är möjligt.

I Cubus personuppgiftspolicy anger de att ”Vi delar personuppgifter mellan Varners olika butikskedjor och förmånsprogram, för att kunna genomföra interna analyser. ” Så möjligen är det via VarnerID sammanblandningen av uppgifter har uppstått.

Personuppgifter enligt GDPR

Enligt GDPR måste ”all behandling av personuppgifter följa de grundläggande principerna som anges i dataskyddsförordningen”. Och både mobilnummer och namn är personuppgifter om de kan knytas till en person.

En personuppgiftsansvarig ska också enligt GDPR ”skydda personuppgifterna, till exempel så att inte obehöriga får tillgång till dem och så att de inte förloras eller förstörs”.

Utan att vara någon expert på dataskyddsförordningen så låter det som att Cubus har orsakat en personuppgiftsincident då detta kan vara ett obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till personuppgifter. Dels har de spridit min frus namn och mobilnummer till mig, dels har de spridit hela min order till min fru.

Exempel på personuppgiftsincident enligt IMY.

En obehörig part får tillgång till personuppgifter, till exempel om någon skickar personuppgifter till en mottagare som inte ska ha dem.

Det allra märkligaste är alltså att de skickat leveransinformation till en annan person på ett sätt som gör att den kan hämta ut paketet.

En butikskedja med flera butiker måste naturligtvis klara av att hantera personuppgifter enligt GDPR och det anser jag inte att Cubus har gjort. Så jag har kontaktat deras personuppgiftsansvarig i Norge och bett om en förklaring. Återkommer med besked om jag får svar.

Kriget i Ukraina skapar stort fokus på ideella organisationer i sociala medier

Rysslands invasion av Ukraina är förstås en tragisk och unik händelse i Europa. En humanitär katastrof pågår i ett av våra nära grannländer och viljan att bidra på olika sätt är enormt stor. Ukraina är i stort behov av inte bara stöd för att bekämpa Ryssland, utan också direkt hjälp till befolkningen som drabbas hårt av kriget. Svenska hjälporganisationer är redo att hjälpa Ukraina och det är genom sociala medier som många av organisationerna når ut till de som vill engagera sig.

Stor ökning av följare på Instagram

Som ofta under krig och naturkatastrofer, så är det stort fokus på ideella organisationer som arbetar med bistånd och humanitär hjälp, vilket är helt naturligt. Under den senaste veckan har dessa organisationer fått ett enormt uppsving i sociala medier. På Instagram har flera av dem fått tvåsiffrig ökning av antalet följare räknat i procent. Störst förändring ser vi för SOS Barnbyar som ökat antalet följare med hela 44% på bara en vecka, Röda Korset ökar med 11,3% och Unicef med 8,4%.

En viss ökning av följare ses också på Facebook men inte lika markant. Röda Korset ökar mest med ca 1,3%.

Insamling i sociala medier

Sociala medier är en stark insamlingskanal för ideella organisationer och speciellt kanske i krislägen som det pågående kriget i Ukraina. Röda Korset har på ett par dagar samlat in uppåt 6 miljoner kronor i sin Facebook-insamling.

Vill du bidra till att hjälpa folket i Ukraina så kommer här ett par olika ställen där du enkelt kan skänka en gåva. Gör det.

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av UNICEF Sverige (@unicefsverige)

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av Röda Korset (@rodakorset)

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av Rädda Barnen (@raddabarnen)

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av SOS Barnbyar (@sosbarnbyar)

Influencers stoppas i statlig marknadsföring i Australien

Influencer marketing, alltså marknadsföring genom inflytelserika profiler inom sociala medier, har ökat lavinartat de senaste åren. En undersökning i USA visade att nästan 4 av 10 marknadsförare planerade att öka sina budgetar för influencer marketing inför 2018.

Rätt genomfört kan influencers ha ett stort genomslag i en kampanj, men det finns såklart även risker, som att företag riskerar att anlita profiler med en stor mängd falska följare, eller att andra tveksamheter uppstår kring samarbetet. Unilever satte tex i somras ner foten kring samarbeten med profiler med fejkföljare och oäkta engagemang.

Inom politiska kampanjer är det heller inte helt okontroversiellt och häromdagen kom nyheten om att Socialdemokraterna i Stockholm hade erbjudit unga personer med många följare i sociala medier upp till 4000 kr för att skriva positiva inlägg och föra ut partiets politik. Efter att saken uppmärksammats i Aftonbladet gick inte partiet vidare och man säger att man inte har något liknande samarbeten i samband med valet i september.

Australien stoppar influencers i kampanjer för myndigheter

I Australien har olika myndigheter medverkat i flera pinsamma samarbeten vilket lett till att regeringen nu infört ett totalstopp för att anlita sociala medie-stjärnor i kampanjer för federala myndigheter. Till exempel samarbetade australiensiska försvaret med Youtube-profilerna Alen Catak och Elliott Watkins för att marknadsföra flygvapnet till tonåringar. Men kampanjen fick kritik från försvarsminister Marise Payne när det kom fram att Catak tidigare skämtat om våldtäkter, kallat kvinnor för horor och använt homofobiska och antisemitiska uttryck.

Svenska influencers intresserade av att påverka valet mot betalning

Flera liknande misstag i Australien visar återigen vikten av en noggrann granskningsprocess för att säkerställa att influencers stämmer överens med organisationens värderingar.

Nyligen undersökte P3 Nyheter om det gick att få svenska influencers att marknadsföra politiska åsikter i valet och ett flertal visade intresse. Om vi får se några riktiga betalda samarbeten i årets val återstår att se. Jag skulle inte bli förvånad om det förekommer.

Följ bloggen på Facebook för fler nyheter om sociala medier.

Beijer Bygg i frontalangrepp på Fuskbyggarna

Byggföretaget Beijer Bygg kör just nu en av de märkligaste kampanjerna jag sett på länge. I sociala medier, debattartiklar och i tv-reklam går företaget till frontalangrepp på programmet Fuskbyggarna i TV4, där de även kör reklamspottar i programmet. Kampanjen går ut på att ”backa byggarna” då företaget anser att hela byggbranschen smutskastas av Fuskbyggarna.

Under hashtag #backabyggarna skriver de: ”Vi tar inte dåliga yrkesmän i försvar, men varför är det fritt fram att kasta skit på hantverkare?
#backabyggarna”. Kampanjen innehåller ett stort antal filmer på Facebook i ”KIT-style” där de tar byggarna i försvar.

Uppenbart har de fångat upp ett missnöje i branschen med tv-programmet och vill vända det till sin fördel, genom att man som ledande i branschen står upp för byggarna.

Men det är flera saker som gör att jag som privatperson ställer mig mycket tveksam till det här greppet. För det första så är de fall programmet tar upp helt bedrövliga exempel på när människor nästan fått sina liv förstörda av oseriösa hantverkare. Ingen vettig person kan sympatisera med dessa lurendrejare, men när Beijer Bygg går till attack på ett granskande tv-program så ställer man sig indirekt på andra sidan. Det är väldigt svårt att vara emot Fuskbyggarna och samtidigt vara för hög etik. Man ger sig ut på väldigt farlig mark när man så hårt går på ett program som hjälper lurade kunder.

Sedan är det en stor risk i sig att som företag gå till attack mot medier, det leder sällan till något gott. Och dessutom inte när det gäller tv-personligheter som Martin Timell, som har hög trovärdighet. ”Vi anser att döpa ett tv-program till Fuskbyggarna är själva problemet”, skriver de i en Facebook-kommentar. Det kan Beijer tycker hur mycket de vill, men det är en svår linje att driva i en kampanj.

Genom att så tydligt ta ställning för byggare, riskerar man att alienera sin andra kundgrupp, hemmafixare, eller de som är byggarnas kunder. Det spelar ingen roll ifall företaget har större intäkter på företagskunder än på privatkunder, ingen kundgrupp vill höra att den är nedprioriterad. Det är helt enkelt galet att skriva så här i en Facebook-tråd till en privatperson.

Hela den här argumentationen att branschen smutskastas och att det är en förvrängd mediebild känns som en workshop i hur man inte ska genomföra krishantering. Strategin med ”a few bad apples” leder sällan till framgång, utan det normala är att ta kraftigt avstånd från felaktigheter och arbeta för att minimera dem. De flesta som ser programmet förstår nog att dessa byggare inte är representativa för branschen.

Jag tror att Beijer Bygg hade nått större framgång med en kampanj som enbart hyllade bra byggare och inte ens pratade om Fuskbyggarna.

Sedan har vi det här med tilltalet i sociala medier. Som talesperson på ett företag ska du aldrig svara på Facebook i affekt. Och det är möjligt att så heller inte är fallet, men när de skriver ”Det gör oss förbannade” tyder på att de är rejält uppjagade hos Beijer och det ser inte bra ut. Resultatet blir att man vänder kunderna mot sig istället.

Kommentarerna på Facebook är övervägande negativa, med ett fåtal exempel på beröm. Flera kommentarer är väldigt negativa till kampanjen.

Dessutom så finns det en stor risk att man lockar fram mängder av dåliga erfarenheter, dvs precis motsatsen till det man vill uppnå. Många företag har fått uppleva att deras ”positiva” hashtags eller kampanjer har kapats av kunder med dåliga erfarenheter. Extra pinsamt är det förstås att Beijer Byggmaterial har två exempel på listan av byggare som inte följt ARNs rekommendationer. Regel nummer ett när man sticker ut hakan är förstås att sopa rent framför den egna dörren.

De samlar säkert en hel del poäng bland byggare genom den här kampanjen, men frågan är om alla andra kunder är lika positiva. Jag tror inte det.

Till sist, byggbranschen går som tåget och Beijer har redan högre vinstmarginal än branschsnittet. Varför laga något som inte är trasigt? Kanske hade det trots allt varit bättre att sitta still i båten?

Fel om Friskis & Svettis förbud mot selfies

På morgonen idag rapporterar P3 Nyheter att gymkedjan Friskis & Svettis infört fotoförbud i omklädningsrummen på sina gym i Stockholm. Beslutet kommer sig av att många tar bilder och publicerar i sociala nätverk, andra människor som är avklädda riskerar då att av misstag hamna på bild på nätet. För att skydda dem från att ofrivilligt hamna på bilder i sociala medier så har kedjan nu infört fotoförbud i omklädningsrummet. Ett problem uppstår dock när rubriksättaren på P3 Nyheter skruvar rubriken till att bli ”Förbud mot selfies på gymmet” vilket ju inte är sant. Det är fortfarande tillåtet att fotografera på gymmet, dock inte i omklädningsrummet.

Nyheten sprids snabbt på Twitter och ett TT-telegram går ut med samma fel i rubriken. Många medier sprider felaktigeheten vidare med rubriken ”Gymkedja förbjuder selfies” och även om de förklarar sig i brödtexten så är det många som i sina puffar bara förmedlar den felaktiga rubriken. Bilderna nedan är från P3 Nyheter, DN, Metro och SVT.

selfies friskis svettis

Friskis lär nu få krishantera och förklara sig. Jag har redan sett kunder som vill lämna tillbaks sina träningskort för att de tror att förbudet gäller hela gymmet. Många andra, som förstått vad beslutet egentligen handlar om, öser dock beröm över Friskis & Svettis. Men där ser man hur snabbt en tillspetsad rubrik sprids i media och i sociala medier och hur viktigt det är att nyhetsrubriker inte innehåller faktafel.