Greenpeace sätter världsrekord i kommentarer på Facebook

Greenpeace genomför just nu en kreativ kampanj för att förmå Facebook att se över sin energiförsörjning. Kampanjen ”unfriend coal” syftar till att få Facebook att driva sina datacenter med förnyelsebar energi istället för kol eller kärnkraft. Som ett led i kampanjen har Greenpeace satt världsrekord i kommentarer, fler än 50.000 kommentarer på ett dygn.

På knappt en halv dag – elva timmar – skrevs över 50.000 kommentarer som uppmanar Facebook att bli förnybart, och rekordförsöket registreras nu i Guinness Rekordbok. Därmed är Greenpeace officiellt världsrekordinnehavare, skriver man i ett pressmeddelande.

För tillfället är antalet kommentarer uppe i över 80.000. Dessa ska sedan visas på en stor LED-skärm utanför Facebooks kontor i Kalifornien.

Se kommentarerna på Greenpeace Facebook-sida här.

Greenpeace Facebook

Ellos satsar på social shopping

Ellos, som kallar sig Nordens största varuhus online, har lanserat Friends Store som är en applikation för social shopping. Kunder kan logga in via sitt Facebook-konto och se vad deras vänner och andra kunder gillar för produkter på Ellos.se. Social shopping är ett sätt för företag att involvera kundens vänner i själva köpprocessen.

Ellos På Ellos Friends Store kan du se vilka plagg som dina vänner gillar men du kan också se vilka plagg som flest gillat totalt. Just nu är det populäraste produkten ett par boots som fått 48 ”likes”. Tyvärr kan jag inte enkelt länka till dessa boots då jag inte snabbt kan hitta någon permalänk till produktsidan.

Ellos har också lagt till en funktion för att visa vilka av dina Facebook-vänner som fyller år snart, självklart så att du ska handla presenter åt dem på Ellos.se. Dock tror jag inte att denna funktion kommer påverka inköpen i särskilt hög grad. Själv har jag några hundra vänner på Facebook och av dem köper jag födelsedagspresenter till mindre än en handfull och deras födelsedagar kommer jag ihåg ändå. Men det skadar säkert inte.

Ellos Friends Store

Nyttan för mig som konsument är att jag kan exponeras för produkter som är mer relevanta för mig då mina vänners preferenser kan stämma bättre överens med min smak än de produkter som Ellos väljer att visa för mig.

PR i sociala medier

Ska man säga någonting om lanseringen av applikationen så är det att Ellos inte verkar ha vänt sig (iallafall inte med framgång) till bloggare. Branschpress som Dagens Handel och Market har skrivit om applikationen men i stort sett inga bloggare har gjort det. Det borde vara minst lika viktigt för Ellos att nå ut till konsumenterna via modebloggare och livsstilsbloggare som att nå branschpressen, så ett tips inför liknande satsningar är att inte glömma bort att inkludera bloggare och andra opinionsbildare i sociala medier i sina PR-utspel.

Se vännernas inflytande direkt på Twitter med Klout

Tack vare sociala medier kan i stort sett vem som helst publicera sina åsikter och påverka andra människor och företag. Men alla har inte lika stort inflytande och för många som arbetar med att påverka opinioner eller marknadsföra produkter och tjänster, kan det finnas ett värde i att veta vilka personer som är mest inflytelserika inom en viss nisch.

Ett verktyg för att bedöma detta är Klout.com, som mäter Twitter-användares inflytande efter en mängd parametrar, som antal personer som följer dem, hur de twittrar och hur deras uppdateringar sprids vidare. Nu har Klout släppt en beta-version av ett tillägg till webbläsaren Chrome som gör att du på Twitter.com direkt ser en användares Klout-siffra, mellan 1 och 100 (mer är ”bättre”).

Såhär ser det ut när jag går in på min Twitter-lista över Svenska företag som twittrar.

klout-chrome-extension

Tycker man att detta är viktigt, då bör man förstås titta på Klout och se vilken siffra man har. Eftersom de inte spårar alla Twitter-konton automatiskt kan det bli som för Riche Lilla Baren ovan, som inte har något Klout score alls. Då behöver man gå in på Klout och registrera sig (gratis).

Nu är det förstås inte helt oproblematiskt om man börjar dela upp världen efter inflytande och titta alltför mycket på hårda kalla siffror. Det finns exempel på hotell som har bett om en gästs Twitter-namn och tittat på Klout, för att ge de som har högst värde bättre service. Då tror jag man är farligt ute, alla gäster ska naturligtvis ha bäst möjliga service. Och hur kan man som företag veta om en gäst inte har vänner eller familj som har höga Klout-siffror? Blir de missnöjda så kan dålig publicitet sprida sig snabbt ändå. Dessutom finns indikationer på att det inte spelar så stor roll om man har många följare för att en sak ska sprida sig snabbt på Twitter.

Men det går inte att undvika att det är intressant att studera den här typen av faktorer, som kan ha ett visst värde när man som företag ska bjuda in till lansering av en ny produkt till exempel. Då kan det gå snabbare att sprida positiva budskap om man vänt sig till människor med stort inflytande i sociala medier.

Jag har lagt till denna Chrome extension till min webbläsare för att studera hur det ser ut. Ett område där jag tror att en sådan här tjänst kan få viss betydelse (like it or not), är när någon börjar följa dig på Twitter. Då kan du lätt gå in på din lista av followers och se vilka som har höga siffror och kan vara bra att bli kompis med. De med låg ranking får inga nya vänner.

Vem tror ni har störst chans till follow back av de här två?

klout-chrome-followers

Se där, var inte det ett intressant inspel i debatten kring Twitter-eliten?

Hur gick ISS Facebook-kampanj?

Kommer ni ihåg mitt blogginlägg om företaget ISS rekryteringskampanj i sociala medier? I november förra året bloggade jag om en kampanj som påstods dra nytta av tips via Twitter och Facebook och tips den vägen på kandidater skulle kunna ge en belöning på 50.000 kronor. Min huvudsakliga kritik var att företaget inte fanns på Twitter och att kampanjsajten missade alla enkla sätt att dela med sig av information om det lediga jobbet i sociala medie-kanaler. E-post var enda sättet att tipsa andra om jobbet. Företaget hade en liten närvaro på Facebook, men med endast 122 fans verkade det inte som man skulle få någon enorm draghjälp där. När jag väl bloggat om mina tips på hur man borde gjort, registrerade man ett Twitter-konto och låtsades som om det funnits där hela tiden. Jag tyckte helt enkelt att företaget saknade täckning för sina påståenden om rekrytering via sociala medier.

ISS fick ett imponerande genomslag i traditionella medier på sin kampanj (Fastighetstidningen, Mentor online, Dagens Media, GP, FastighetsSverige), vilket indikerar två saker för mig: 1) du kan få bra PR på kreativa idéer men behöver sällan stå till svars när kampanjen inte levererar, 2) att traditionella medier ibland (iallafall inte sällan) inte är tillräckligt kritiska och saknar detaljkunskap kring sociala medier för att ställa de rätta/kritiska frågorna. Ingen frågade hur själva spridningen på Twitter och Facebook skulle gå till. De medier som skrev om kampanjen var främst dagstidningar och branschmedia, vilkas främsta kompetens inte ligger inom digital kommunikation. Men kanske man kunde krävt mer av Dagens Media?

issNåväl, hur gick det då? Ja, jag vet ju inte om någon fick belöningen på 50.000 kronor, för det har mig veterligen inte kommunicerats någonstans. Det är klart att det vore roligt om deras kampanj lyckades, men inga synliga tecken går att se. Vi vet inte ens om jobbet har tillsatts.

ISS på Twitter: efter sin ”Twitter-kampanj” som alltså kom igång efter mitt blogginlägg, så har man lagt ut en (1) tweet, har 0 vänner, följer 0 personer och är listad  på 0 listor. Totalt sett alltså en megaflopp. Inte heller har man länkat till sitt Twitter-konto från sin sajt, så uppenbarligen hade ISS inte för avsikt att vara aktiva på Twitter.

ISS på Facebook: totalt fyra uppdateringar sedan 10 november när de berättade om kampanjen (som 7 personer gjorde tummen upp på, ingen kommenterade). Ingen av dessa uppdateringar informerar om någon anställts eller om någon fått belöningen. Däremot en länk till ett inslag i Aktuellt på SVT från den 14 januari där företagets rekryteringsansvarig intervjuas om att kolla upp kandidater i sociala medier. Inget besked om ovanstående kampanj, alltså. Man har ökat antalet fans från 122 till beskedliga 158.

Slutsats: kampanjen ser ut att ha varit en succé rent PR-mässigt och ISS fick väldigt mycket publicitet för den lediga tjänsten. Om några tips kom in via sociala medier som ledde till att belöningen betalades ut, det vet vi däremot inte, men spridningen på Twitter och Facebook verkar utåt sett ha varit minimal, så det verkar inte sannolikt. Man tycks inte heller ha lyckats skapa några varaktiga relationer genom de sociala medierna, delvis för att de inte hade byggt upp rätt närvaro innan kampanjen drogs igång. Deras initiativ nådde alltså inte ut i någon vidare krets på Twitter eller Facebook. Det som var en bra idé blev alltså inte starten på ett långsiktigt bygge av goda relationer med olika målgrupper i sociala medier. Knappt ens ett tomtebloss, som min vän Jerry Silfwer skulle kunna uttryckt det.

Vad ISS borde gjort med denna kreativa idé är enligt mig, att ha skapat en god närvaro på Twitter och Facebook innan kampanjen rullade ut för att ha haft en chans att få spridning på sitt initiativ. Med andra ord, se till att bygga grunden innan taket ska på. Kampanjer kan fungera i sociala medier men den långsiktiga närvaron är viktig för att skapa ett värde som ökar över tid.

De borde fortsatt att kommunicera via dessa kanaler under själva rekryteringen och hållit intresset uppe hos de som var intresserade, alltså inte skicka en tweet en gång, eller en statusuppdatering på Facebook en gång. ISS hade kommit på ett upplägg som genererat visst intresse, varför inte då kommunicerat löpande kring företagets employer branding och andra nyheter inom dess bransch? Därmed också berättat i efterhand hur det gick med rekryteringen, även om det inte var sociala medier som ledde fram till rätt kandidat.

Kampanjsajten skulle naturligtvis haft bra delningsmöjligheter via sociala medier och inte bara via e-post. Helst skulle kampanjen gått på en sajt som kunde leva lite längre. Nu är sajten borta och alla eventuella länkar man kunde genererat (man fick en från mig till exempel) hade kunna peka på en generell rekryteringssajt, antingen en separat sajt eller en undersida till företagets vanliga sajt. Det intresse som väckts och de relationer som påbörjats, tar de inte hand om och nästa gång företaget gör ett liknande initiativ startar man återigen på i det närmaste noll, vilket förstås är synd.

Vilken tidning plockar upp bollen och följer upp med en kritisk granskning?

Foto: Andrew Feinberg.

Curate blir kuratera på svenska

Många trendspanare spår att ”content curation” kommer att bli nästa stora trend inom sociala medier. Bland annat har Brian Solis utnämnt 2011 till the year of information curation and the dawn of the curator. Men fram till nu har vi inte haft någon bra svensk översättning av ”curation”. Därför kontaktade jag Språkrådet för att höra vad de rekommenderade av de olika förslag som några av oss diskuterade på Facebook nyligen (t ex kuratera eller curera).

Språkrådet svarade att ”kuratera” var den bästa översättningen.

”Kuratera” är det bättre ordet att använda. […] I betydelsen ’vara kurator för en utställning’ hade vi med ordet i nyordslistan i Språkvård 2003/1. Men det var inte ens helt nytt då utan vi har hittat ett belägg från 1996. Även varianterna kurera och kurra har förekommit, den senare vardagligt. Det är alltså verbet till kurator (oftast stavat curator) och innebär ordna en utställning.

Betydelsevidgningen till att också röra de sociala medierna tycks föga oväntat ha börjat i engelskan. Det är helt naturligt att vi lånar in den betydelsen också i svenskan – dock efter viss anpassning till svenskans stavning. ”Curate” bör vara ”kuratera” på svenska; ”curera” bedömer jag som olämpligt.

Från detta råd kan vi därmed föreslå följande översättningar av olika ord som har med curation att göra (kommentera gärna om ni anser det borde heta något annat).

  • Curate – Kuratera
  • Curator – Kurator
  • Curation – Kuratering

Kuratering kan alltså bli ett av årets stora modeord då mycket talar för att det är en bra beskrivning på en trend inom kommunikation. Ser vi tillbaks på hur vi hittat information genom historien, så sker det hela tiden en utveckling. På grund av det allt mer växande informationsflödet uppstår behov av filtrering för att sortera ut intressant innehåll ur bruset. Tidigare har vi lutat oss mot massmedierna som har filtrerat ut intressant nyheter åt oss. Därefter även registersajter som tidiga Yahoo som försökte strukturera upp webben i olika kategorier, vilket förstås inte fungerade i längden när mängden information växte exponentiellt. Till slut blev det omöjligt att definiera vilka sajter som var relevanta just för mina behov. Sedan kom sökmotorer som Google och lärde oss hitta information på ett bättre sätt genom att ranka individuella sidor bland annat med hjälp av inlänkar som ett mått.

Nu finns det de som menar att Google inte är ett tillräckligt bra sätt att hitta rätt information i alla lägen längre, bland annat på grund av att vi i realtidswebben visserligen fortfarande vill hitta rätt information, men vi adderar dimensionen tid, dvs ”jag vill veta vad som händer just nu” och även en individdimension, dvs ”vem gör vad nu”. John Batelle menar i den texten att vi går från en webb fokuserad på sajter och innehåll till en webb fokuserad på människor.

Vad är då kuratering i korthet? I ett bredare perspektiv definieras ”digital curation” såhär på Wikipedia: ”Digital curation is the selection, preservation, maintenance, and collection and archiving of digital assets”.

Brian Solis skriver bland annat följande om curation: ”discovering, organizing, and sharing relevant and interesting content from around the Web through their social streams of choice”.

Om jag ska ge mig på ett försök till en svensk defintion av kuratering inom digitala medier, så vill jag föreslå:

”En process för att upptäcka, filtrera, kommentera och dela information genom sociala medier.”

Det finns många aktiviteter som kan falla inom en sådan definition och det kan till exempel röra sig om att samla ihop intressanta nyheter/länkar och lägga upp på sin blogg tillsammans med egna kommentarer. Kan göras från RSS-läsare som Google Reader eller som jag gör genom att dela länkar från Delicious direkt till den här bloggen. Exempel: Jardenberg kommenterar.

Andra kan helt enkelt använda Twitter för att sprida utvalda länkar inom olika ämnen och det kan också vara ett slags kuratering.

Vad vi ser nu är också att det växer fram ett antal tjänster med den uttalade målsättningen att vara verktyg främst för kuratering av innehåll. Några av de mer intressanta exemplen är:

Curated.by
curated.by logoEn tjänst för att samla ihop och dela med sig av innehåll från en mängd tjänster. Först enbart från Twitter, men när de lanserade sin bookmarklet så kunde användarna dela med sig av innehåll från vilken typ av sajt som helst. Innehåller också en social dimension då man kan följa andra personer och även individuella kuraterade listor. Dessa listor går också att bädda in till exempel på sin blogg. En bra sak är också att man får statistik över hur många som tittat på en viss lista. Vill ni se ett exempel kan ni kika på min lista över aktuella nyheter inom sociala medier här: http://www.curated.by/kullin/social-media

Qrait.com
qrait logoLiknar Curated.by väldigt mycket. Varje delat objekt kallas en ”atom” och de samlas i listor, eller ”molecules”. Även här kan du embedda olika listor, använda bookmarklets och följa andra användare. Den känns inte lika snyggt gjord som Curated.by och verkar inte heller ha kommit lika långt i varken utveckling eller tillägg av beta-användare. Dock värt att hålla ögonen på. Ett exempel på en molecule som jag skapat är denna, om sociala medier förstås. http://qrait.com/users/kullin/social-media

Curate.us
curate.us logoCurate.us bygger på att man tar ett snap-shot – klipper ut en bild – av den länkade sida man vill dela med sig av och sedan skickar man den till kanaler som Posterous, Twitter, Facebook, Tumblr eller Buzz. Jag har provat att göra detta men är inte säker på att jag är så förtjust i formatet (än).

Paper.li
paper.li logoSamlar automatiskt ihop tweets från listor av användare, kan vara specifika listor eller samtliga du följer på Twitter. De länkar som dessa konto delar med sig av på Twitter sammanställs dagligen i ett magasinsliknande format. Ett exempel som jag skapat baseras på en lista av över 200 svenska företag på Twitter, vilket kan vara intressant att titta på för att se vad företag delar med sig av för information. ”Svenska företag twittrar” hittar du här: http://paper.li/kullin/svenskaforetag

Storify.com
storify logoEtt verktyg för att samla information om specifika ämnen, lite på samma sätt som övriga, men känslan man får med Storify är lite mer att det är till för att bevaka händelser över en viss tid, till exempel översvämningarna i Australien eller ett politiskt val, snarare än ett ämne över lång tid. En nackdel med Storify verkar vara att det inte går att följa andra på något enkelt sätt (inte som jag hittat iallafall), vilket gör att den sociala dimensionen inte finns där på samma sätt. Jag har dock inte utforskat Storify så mycket ännu men ett exempel på hur en ”story” kan se ut ser ni här: http://storify.com/kullin/social-media

Utöver dessa finns också verktyg som Pearltrees och Scoop.it för att nämna några, och kanske även Amplify, Tumblr och Posterous passar i sammanhanget. Jag har inte provat alla tillräckligt mycket för att göra en bedömning av hur de fungerar, men Pearltress grafiska gränssnitt är iallafall väldigt annorlunda jämfört med de övriga. Oavsett vilka verktyg som vinner i längden så tror även jag att 2011 blir ett år med mycket fokus på kuratering (eller vad vi nu kommer att kalla det).