Cubus sprider personuppgifter om inköp av julklapparna

gdpr

Häromdagen var jag med om en märklig händelse när jag handlade julklappar på nätet. Jag hade hittat en vara på Cubus.com som jag beslutade mig för att köpa och eftersom jag aldrig handlat hos webbutiken tidigare och de hade en rabattkod så beslöt jag mig för att registrera ett konto hos Cubus. Köpet gick igenom och efter en stund fick jag en bekräftelse på min mejl och det var då jag såg att någonting var väldigt konstigt med de personuppgifter som Cubus spred.

I mejlet så stod nämligen inte mitt namn som kund, utan min frus (hon som också skulle få julklappen). Det var heller inte mitt mobilnummer i bekräftelsen utan hennes. Mejladressen vad dock min. Men det var då jag började ana oråd. Hade min fru nu fått en notis om ordern på sin mobil? Då skulle ju överraskningen inför julen vara förstörd.

cubus

Orderbekräftelsen skickat till fel person

Mycket riktigt, hon hade fått en avisering via PostNords app om att en beställning från Cubus var på väg. Så nu visste hon att jag handlat där. Naturligtvis är detta ett underligt misstag från Cubus sida men också ett som absolut inte är acceptabelt. De får inte sprida personuppgifter på detta sätt.

Jag hade alltså skapat ett helt nytt konto hos Cubus, med mitt namn, mitt mobilnummer och min mejl. Jag hade gjort det på min egen dator och inloggad som mig själv på Chrome. Trots det så har Cubus någonstans fiskat upp min frus namn och mobilnummer och istället lagt in dem i ordern.

När man registerar sig hos Cubus så får man något som kallas ett VarnerID. Detta är tydligen en gemensam inloggning hos alla Varner-butiker, förutom Cubus då även tex Junkyard, Bik Bok, Carlings, Dressmann mfl. Möjligen är det här sammanblandningen uppstår, även om det fortfarande är fel och att vi dessutom inte kan minnas att vi skapat det i någon av de andra butikerna heller, men det är möjligt.

I Cubus personuppgiftspolicy anger de att ”Vi delar personuppgifter mellan Varners olika butikskedjor och förmånsprogram, för att kunna genomföra interna analyser. ” Så möjligen är det via VarnerID sammanblandningen av uppgifter har uppstått.

Personuppgifter enligt GDPR

Enligt GDPR måste ”all behandling av personuppgifter följa de grundläggande principerna som anges i dataskyddsförordningen”. Och både mobilnummer och namn är personuppgifter om de kan knytas till en person.

En personuppgiftsansvarig ska också enligt GDPR ”skydda personuppgifterna, till exempel så att inte obehöriga får tillgång till dem och så att de inte förloras eller förstörs”.

Utan att vara någon expert på dataskyddsförordningen så låter det som att Cubus har orsakat en personuppgiftsincident då detta kan vara ett obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till personuppgifter. Dels har de spridit min frus namn och mobilnummer till mig, dels har de spridit hela min order till min fru.

Exempel på personuppgiftsincident enligt IMY.

En obehörig part får tillgång till personuppgifter, till exempel om någon skickar personuppgifter till en mottagare som inte ska ha dem.

Det allra märkligaste är alltså att de skickat leveransinformation till en annan person på ett sätt som gör att den kan hämta ut paketet.

En butikskedja med flera butiker måste naturligtvis klara av att hantera personuppgifter enligt GDPR och det anser jag inte att Cubus har gjort. Så jag har kontaktat deras personuppgiftsansvarig i Norge och bett om en förklaring. Återkommer med besked om jag får svar.

Tre svenska företag i topp bland globala influencers

svenska företag influencers

Influencer marketing, att använda inflytelserika personer i sociala medier för att påverka konsumenter, är en växande bransch. När konsultföretaget Mediakix undersökte marknaden spådde de att influencer marketing skulle omsätta mellan 5 och 10 miljarder dollar nästa år.

Svenska företag ligger i framkant när det gäller att använda influencers i sin marknadsföring. Daniel Wellington har byggt ett imperium genom att låta både stora och små konton på Instagram dela bilder med deras klockor. Nu visar en undersökning av Socialbakers att tre svenska företag ligger på topplistan bland de företag som flest influencers nämner i sociala medier.

Tre svenska företag i topp

Statistiken baseras på antalet gånger olika företag omnämns av konton med minst 1000 följare på Instagram, i inlägg som är markerade med hashtag #ad under perioden 1 januari 2018 till sista mars 2019.

daniel wellington influencers

I topp ligger inte oväntat fortfarande Daniel Wellington med 20.873 omnämnanden, följt av uppstickaren Ideal of Sweden som säljer mobilskal och tillbehör till mobiler. Ideal of Sweden arbetar med att låta Instagram-användare publicera innehåll med en rabattkod och de delar gärna användargenererat innehåll på sitt konto. På hashtag #idealofsweden finns idag nästan 90.000 inlägg.

På topplistan finns också Nelly-grundaren Jarno Vanhatapios nya bolag NA-KD.

Intresset för influencers i Sverige verkar fortsätta att öka. Grafen nedan visar söktrender på Google för ordet ”influencer” och det har ökat stadigt det senaste året. Den senaste toppen beror troligen på att en influencer häktats för mord, men även bortsett från denna händelse så ser vi ingen avmattning i intresse.

google trends influencers

KFC skapar virtuell influencer på Instagram

Om influencers är det hetaste i sociala medier så är virtuella influencers ännu hetare. Digitalt skapade låtsaspersoner har redan hunnit bli populära och profiler som Lil Miquela följs till exempel av 1,5 miljoner på Instagram. ”Hon” gör även musik och har nyligen släppt den nya låten Right Back på Spotify. Nu följer KFC i Miquelas fotspår och lanserar en virtuell Colonel Sanders på Instagram.

kfc_virtualinfluencer

I en kampanj på KFC:s Instagram-konto har en digital skapad person börjat publicera inlägg i samma stil som en ”vanlig” influencer, som en flört med hela kändishajpen. Den digitala Colonel Sanders hänger med andra virtuella Instagram-profiler som @dagny.gram, en modell och ”digital superhuman”, skapad av företaget the Diigitals. De beskriver sig som världens första modellagentur med enbart digitala modeller.

Den virtuella KFC-profilen hänger på gym och levererar peppande citat. Han gör också ”collabs”, dvs betalda samarbeten med andra varumärken, som en riktig influencer brukar göra. Bland annat gör han reklamsamarbeten med Dr Pepper och Old Spice.

Engagemangsgrad på Instagram

KFC har ganska låg engagemangsgrad på sitt Instagram-konto, bara 0,57%. När den virtuella influencern lanserades så gjorde man det med en serie om nio bilder, som tillsammans bildade hela fotografiet av överste Sanders. Det gillade inte följarna. Kontot tappade 1510 följare den dagen.

Men därefter har antalet följare ökat kraftigt med ett par tusen nya om dagen, vilket är klart högre takt än innan lanseringen. Engagemanget på de senaste bilderna verkar också ligga över medel på kontot, så det verkar som att deras följare gillar initiativet.

Virtuella influencers verkar här för att stanna. Vi har redan lärt oss att den bild influencers delar med sig av i sociala medier inte är äkta, så därför är steget inte så långt till att gilla något som är helt oäkta.

Läs mer om svenska influencers engagemangsgrad på Instagram här.

Trender i sociala medier 2019

Analysföretaget Socialbakers har tittat på trender i sociala medier inför 2019 och publicerat en rapport om de viktigaste sakerna att hålla koll på för företag och varumärken som är aktiva på Facebook och Instagram. Rapporten baseras på data om räckvidd och engagemang på de båda sociala nätverken under 2018.

Instagram är störst på engagemang

Instagram har blivit den främsta sociala plattformen för engagemang kring varumärken. I jämförelse med Facebook så ger Instagram större engagemang på publicerat innehåll för varumärken, även om det fortfarande är fler personer som aktivt använder Facebook.

engagemang_facebook

Mode och skönhet är de kategorier som ger störst engagemang på Instagram medan e-handel ger störst engagemang på Facebook.

Mer annonsering på Instagram

Instagram tar större andel av annonspengarna på bekostnad av Facebook. I procent av totala budgetar så minskar annonsering i Facebook-flödet, medan annonsering i Instagram-flödet ökar. Hur det ser ut i absoluta siffror redovisar inte studien, utan bara förhållandet mellan de två kanalerna.

Annonser i Instagram stories är relativt nytt och ökar kraftigt under 2018.

Foto och video vanligast att marknadsföra på Facebook

Av de inlägg som de tusen största varumärkena på Facebook har boostat, eller marknadsfört, så är trenden att man marknadsför fler videoinlägg och färre länkinlägg. Men fortfarande är fotoinlägg vanligast sett över hela året, även om det mot slutet av 2018 blivit lika vanligt med sponsrade videor.

boostade inlägg på Facebook 2018

Organisk räckvidd för sidor minskar på Facebook

Den organiska räckvidden för företagssidor på Facebook har minskat med 20-25 procent sedan början av året, enligt den statistik som Socialbakers presenterar. Den minskade organiska räckvidden gör att företag som vill synas på Facebook måste vara allt mer villiga att betala för synligheten, genom annonser eller sponsrade inlägg.

organisk räckvidd minskar på facebook

Engagemanget per inlägg minskar

För de allra största varumärkena på Facebook har engagemanget per inlägg minskat kraftigt under året. Detta var i linje med vad Facebook själva förutspådde när de tidigare under 2018 meddelade att de skulle prioritera inlägg från vänner på bekostnad av medier och företagssidor.

minskat engagemang på facebook-inlägg

Instagram-inlägg når fler än Instagram Stories

I genomsnitt når vanliga inlägg på Instagram fler följare än vad stories gör, iallafall för varumärken. Under året som gått har varumärken blivit allt flitigare med att använda stories som komplement till de traditionella inläggen.

Läs hela rapporten hos Socialbakers.

Beijer Bygg i frontalangrepp på Fuskbyggarna

Byggföretaget Beijer Bygg kör just nu en av de märkligaste kampanjerna jag sett på länge. I sociala medier, debattartiklar och i tv-reklam går företaget till frontalangrepp på programmet Fuskbyggarna i TV4, där de även kör reklamspottar i programmet. Kampanjen går ut på att ”backa byggarna” då företaget anser att hela byggbranschen smutskastas av Fuskbyggarna.

Under hashtag #backabyggarna skriver de: ”Vi tar inte dåliga yrkesmän i försvar, men varför är det fritt fram att kasta skit på hantverkare?
#backabyggarna”. Kampanjen innehåller ett stort antal filmer på Facebook i ”KIT-style” där de tar byggarna i försvar.

Uppenbart har de fångat upp ett missnöje i branschen med tv-programmet och vill vända det till sin fördel, genom att man som ledande i branschen står upp för byggarna.

Men det är flera saker som gör att jag som privatperson ställer mig mycket tveksam till det här greppet. För det första så är de fall programmet tar upp helt bedrövliga exempel på när människor nästan fått sina liv förstörda av oseriösa hantverkare. Ingen vettig person kan sympatisera med dessa lurendrejare, men när Beijer Bygg går till attack på ett granskande tv-program så ställer man sig indirekt på andra sidan. Det är väldigt svårt att vara emot Fuskbyggarna och samtidigt vara för hög etik. Man ger sig ut på väldigt farlig mark när man så hårt går på ett program som hjälper lurade kunder.

Sedan är det en stor risk i sig att som företag gå till attack mot medier, det leder sällan till något gott. Och dessutom inte när det gäller tv-personligheter som Martin Timell, som har hög trovärdighet. ”Vi anser att döpa ett tv-program till Fuskbyggarna är själva problemet”, skriver de i en Facebook-kommentar. Det kan Beijer tycker hur mycket de vill, men det är en svår linje att driva i en kampanj.

Genom att så tydligt ta ställning för byggare, riskerar man att alienera sin andra kundgrupp, hemmafixare, eller de som är byggarnas kunder. Det spelar ingen roll ifall företaget har större intäkter på företagskunder än på privatkunder, ingen kundgrupp vill höra att den är nedprioriterad. Det är helt enkelt galet att skriva så här i en Facebook-tråd till en privatperson.

Hela den här argumentationen att branschen smutskastas och att det är en förvrängd mediebild känns som en workshop i hur man inte ska genomföra krishantering. Strategin med ”a few bad apples” leder sällan till framgång, utan det normala är att ta kraftigt avstånd från felaktigheter och arbeta för att minimera dem. De flesta som ser programmet förstår nog att dessa byggare inte är representativa för branschen.

Jag tror att Beijer Bygg hade nått större framgång med en kampanj som enbart hyllade bra byggare och inte ens pratade om Fuskbyggarna.

Sedan har vi det här med tilltalet i sociala medier. Som talesperson på ett företag ska du aldrig svara på Facebook i affekt. Och det är möjligt att så heller inte är fallet, men när de skriver ”Det gör oss förbannade” tyder på att de är rejält uppjagade hos Beijer och det ser inte bra ut. Resultatet blir att man vänder kunderna mot sig istället.

Kommentarerna på Facebook är övervägande negativa, med ett fåtal exempel på beröm. Flera kommentarer är väldigt negativa till kampanjen.

Dessutom så finns det en stor risk att man lockar fram mängder av dåliga erfarenheter, dvs precis motsatsen till det man vill uppnå. Många företag har fått uppleva att deras ”positiva” hashtags eller kampanjer har kapats av kunder med dåliga erfarenheter. Extra pinsamt är det förstås att Beijer Byggmaterial har två exempel på listan av byggare som inte följt ARNs rekommendationer. Regel nummer ett när man sticker ut hakan är förstås att sopa rent framför den egna dörren.

De samlar säkert en hel del poäng bland byggare genom den här kampanjen, men frågan är om alla andra kunder är lika positiva. Jag tror inte det.

Till sist, byggbranschen går som tåget och Beijer har redan högre vinstmarginal än branschsnittet. Varför laga något som inte är trasigt? Kanske hade det trots allt varit bättre att sitta still i båten?