Kategori: företag

Om företag i sociala medier

Listan över Sveriges bästa matsajter – en gryta med gamla ingredienser

Beef Stew

Tidningen Internetworld presenterade idag i samband med Webbdagarna årets lista över Sveriges bästa sajter. Topp 100 är, menar de, ”Sveriges viktigaste lista i webbvärlden”. Beskrivningen på arbetet med att ta fram listan ser onekligen mycket seriös ut och jag har ingen insyn i att arbetet skulle skötas annat än klanderfritt. Men ändå är det något med Topp 100 som skaver. Och det har det gjort länge.

Jag som tidigare arbetade på Coop såg intresserat på hur samma sajter återkom bland topp 5 i kategorin ”Bästa matsajt” år efter år, utan att vår egen sajt fick någon uppmärksamhet. Redan förra året gnällde jag på urvalet då endast en av fem i topp hade en responsiv sajt. Och detta i tider när ALLA pratar om ”mobile first”.

Behöver jag tillägga att Coops sajt var responsiv redan då?

I år vann ICA med följande fyra sajter strax bakom:

– Recept.nu
– Mathem
– Tasteline
– Matklubben

ICA får beröm för responsivitet, fokus på hälsa och klimatsmart mat samt appar. Alla bra saker, men knappast något unikt i branschen längre. Men de gör det bra och jag har inga invändningar mot placeringen.

Tidigare år har följande sajter belönats.

2013

Vinnare: Mathem

– ICA
– Systembolaget
– Matklubben
– Tasteline

2012

Vinnare: Mathem

– ICA
– Kokaihop
– Spisa.nu
– Systembolaget

2011

Vinnare: Kokaihop.se

2009

Vinnare: Tasteline

2008

Vinnare: ICA

– Alltommat
– Arla
– Icakuriren
– Recept.nu
– Tasteline

Som ni ser återkommer många sajter år efter år, vilket förstås kan vara naturligt om dessa faktiskt har en klart ledande position i Sverige. Annars är det en varningsklocka att nomineringsprocessen inte fungerar. Hela fyra av fem i år är kvar sedan föregående topplista.

Viktiga vinnarkriterier i år är bland annat utveckling, innehåll, öppenhet, form och funktion. Ett särskilt fokus ligger på mobilanpassningen.

En sajt som Coop.se har allt sådant på plats och i tillägg arbetat mycket med interaktivitet de senaste åren. Medlemspåverkan i olika former testas och snillrika funktioner som att sortera recept på överkänslighet mot ägg, gluten, laktos, mjölkprotein eller nötter har adderats. E-handelsfunktion har funnits länge även om den behöver utvecklas rent användarmässigt. Så varför är Coop inte nominerat bland topp 5 när en sajt som Matklubben mest består av recept finns med år efter år? Är det så att Internetworld övervärderar värdet av sajtens 98.000 recept?

Behöver vi verkligen ha 854 recept på kladdkaka? 

På Matklubbens mobilanpassade sajt får man ett meddelande längst ner där det står:

”Välkommen till matklubbens mobilanpassade hemsida! För att hitta din kokbok, forumet och lägga in recept ber vi dig att byta till ”Dator” här nere tillsvidare. Vi jobbar för att motsvarande funktioner även skall finnas i mobilversion så snart som möjligt.”

Alltså, trots att betoningen på responsivitet i år är direkt uttalad så rankas återigen en sajt där bara halva funktionaliteten är mobilanpassad högre än sajter som Coop.se eller Arla.se. Så trots att dessa båda sajter är två av Sveriges absolut största matsajter så har de bara figurerat en enda gång (Arla 2008) i det material jag hittat de senaste 6 åren.

Jag förstår att det är omöjligt att göra en ranking av sajter utan att någon tycker man valt fel, men till nästa år skulle jag gärna se en förändring i toppen. Om man trots det hamnar i en situation med återkommande namn så behöver redaktionen göra ett bättre jobb med motiveringarna. För jag förstår faktiskt inte vad det är som gör Mathem.se så fruktansvärt bra.

Redan 2009 skrev Internetworld en artikel med rubriken ”Vilken soppa! – svenska matsajter måste skärpa sig”. Men då måste man också uppmärksamma de som verkligen har skärpt sig och inte bara såsa vidare i gamla spår.

One.com använder privata webbadresser i annonser på Eniro

Jag upptäckte idag att webbhotellet One.com har annonser på Eniro.se som innehåller förslag på domännamn man kan registrera. Annonserna är placerade på privatpersoners träffsidor på Eniro, så även på min. Jag har dock problem med att domännamnet i One.com:s annons är www.hanskullin.se vilket alltså är en domän jag äger och som dessutom är aktiv (i betydelsen live på nätet, inte att jag uppdaterar den).

onecom

Det visar sig snabbt att detta inte är ett undantag. En sökning på andra personer jag vet är aktiva på nätet ger samma resultat, som för Fredrik Wass här:

onecomfredrikwass

I en kommentar från Eniros support på Twitter ska ”onedotcom ge förslag på lediga domännamn vid olika sökningar” men det är tydligt att detta inte stämmer. Privatpersoner som köpt sitt eget namn som domän under .se inkluderas trots detta i One.com:s annonser. Extra tydligt blir detta om vi söker på Emanuel Karlsten som till och med har inkluderat sin webbadress i sin fakta på Eniro.

emanuelkarlsten

Huruvida detta är lagligt eller inte kan jag inte avgöra, men jag tycker inte att företaget bör använda existerande webbadresser i annonsering. Kanske är jag bara lite grumpy, men jag skulle önska att aktiva adresser filtreras bort på samma sätt som i sökverktyget på One.com:s sajt.

Så lyckas du med Real-Time Marketing

u21 Den senaste tiden har det inte precis saknats nyheter som blivit virala i sociala medier. De hånfulla gesterna i U21-matchen mellan Sverige och Frankrike och den nu pågående ubåtsjakten är bara två exempel som på olika sätt blivit snackisar på Twitter och Facebook.

När en händelse blir så omtalad i sociala medier så försöker ofta företag haka på nyheten genom att twittra under en aktuell hashtag eller skapa sin variant av ett pågående meme. Den typen av ”news-jacking” kallar vi vanligtvis real-time marketing.

Konceptet går ut på att rida på en händelse som sprids snabbt i sociala medier i syfte att skapa uppmärksamhet för sitt varumärke. Framgångsrika exempel är den numera klassiska Oreo-tweeten vid strömavbrottet under Super Bowl och den nu ännu mer spridda tweeten från Kit Kat vid iPhones #bendgate.

Det finns för all del många dåliga exempel också, som den här från toalettpappertillverkaren Charmin vid nyheten om att brittiska prins William och prinsessan Kate fick barn.

Ännu vanligare är kanske att helt enkelt att tweeten blir ointressant, som i det här exemplet från vinter-OS som fick några enstaka retweets.

Alla dessa exempel är från utländska varumärken och om det nu finns några svenska fall där företag lyckats haka på virala snackisar så har de iallafall flugit under min radar. Så varför har inte real-time marketing tagit fart i Sverige?

Den här typen av sociala medie-aktiviteter kan antingen planeras inför stora händelser som OS, fotbolls-vm etc, eller göras spontant när ett meme tar fart på Twitter. För att lyckas anser jag att följande bitar bör finnas på plats:

Mod
Hakar man på en snackis finns alltid en risk att folk missuppfattar ett skämt eller tar illa upp för att en kommersiell spelare alltför uppenbart försöker rida på en nyhet. Man vet aldrig säkert vad som fungerar i sociala medier och det är också lite av charmen. Så det krävs ett visst mod att våga prova.

Relevans
Du måste kunna hitta en autentisk koppling till ditt varumärke annars blir ditt inspel ologiskt. De mest lyckade tweetsen är de som hittat en relevant detalj i händelsen som de sedan kopplat till sin produkt.

Snabbhet
En snackis kan vara över på en dag så om du ska kunna rida på en nyhet så måste du snabbt få ut ditt innehåll. De som har inflytande på Twitter påverkar andra i sin tur att retweeta och dessa personer ska du helst nå tidigt. Det är mindre effektivt att nå ut sent i snackisens livscykel då de flesta redan delat andra roliga tweets. Effekten blir större ju tidigare i utvecklingen du kan nå ut, under förutsättning att vår snackis nått en kritisk massa och faktiskt kan anses vara en blivande viral hit.

Humor
Ditt innehåll måste faktiskt vara roligt och ha tillräckligt kreativ höjd för att delas och retweetas. När ett meme uppstår så är folk extremt kreativa och det krävs av varumärken att de också är åtminstone hyggligt underhållande för att vi ska gilla deras innehåll annars uppnår vi ingen viral effekt.

Fanbase
Inte nödvändigt men sannolikheten att lyckas ökar är om du redan har en upparbetad skara följare som kan agera ambassadörer initialt. Har du dessutom en historia av att publicera innehåll med glimten i ögat så är det ännu bättre än om du normalt har en saklig och trist ton. Det går alltså att kratta manegen i förväg.

Därför har vi så få svenska case
Så varför ser vi inte fler exempel i Sverige? Det är givetvis svårt att avgöra men jag tror att en avgörande faktor är att vi är lite mindre vana att ta risker i marknadskommunikation. Konkurrensen i USA tex är mördande tuff och för att nå ut krävs det att man testar gränserna ordentligt och därför kan det vara så att globala och amerikanska varumärken historisk sett tvingats ta mer risker och därför är modigare.

En annan faktor som kan spela in är bristen på senioritet på kundsidan i Sverige när det gäller sociala medier. Jag upplever att många företag saknar erfarna kommunikatörer i ansvarsposition på den digitala sidan. För att lyckas med real-time marketing så krävs korta beslutsvägar och/eller mandat hos dem som driver kanalerna att själva ta beslut kring innehållet. Ska en junior redaktör söka interna tillstånd så tar processen alltför lång tid och tillfället försvinner. Finns ramarna och upparbetade processer redan klara då är det lättare att hinna få igenom otraditionella tweets och aktiviteter.

Har du sett några bra svenska exempel, kommentera gärna nedan.

Fem tips för att lyckas med din Instagram-tävling

Många företag använder Instagram för att engagera sin kunder och tävlingar är ett bra sätt att få dem involverade i varumärket. Aktiviteter i sociala medier som bygger på medverkan från kunder medför dock alltid ett visst riskmoment då man aldrig vet hur många som kommer delta eller på vilket sätt. Vissa tävlingar kan få tusentals bidrag medan andra floppar helt. Här är några tips för hur du ökar chanserna att din Instagram-tävling ska lyckas.

1. Bestäm i vilken grad varumärket eller produkten ska inkluderas i tävlingen.
Om de inte ingår i tävlingsuppgiften så kan du arbeta mer med att knyta känslor och teman till ditt varumärke. En resebyrå kan be om bästa sommarbilden och ett bilmärke kan be om bilder på bästa rastplatserna. Det kan ge fler bidrag men möjligen minska effekten av att människor lägger upp bilder som inte tydligt är kopplade till ditt varumärke. Deras följare ser helt enkelt inte att bilden handlar om ditt företag.

Om du istället kräver att produkten inkluderas i bilden eller i filmen på Instagram, så ökar synligheten men å andra sidan minskar troligen antalet bidrag. Många användare vill helt enkelt inte se ut som reklampelare och avstår därför att medverka i tävlingen.

Verum kör just nu en tävling där man ska ha med inte bara ett utan två paket i bild. Det ger tydlig exponering men färre deltagare. Vad som passar dina syften bäst får du själv avgöra.

Men om man känner sin målgrupp och träffar rätt så kan det ändå fungera som i fallet med Gekås tävling där man ska inkludera Morgans Partysnacks i bilden för att vinna ett presentkort och en weekend i Ullared. Flera hundra deltar just nu i tävlingen.

2. Bestäm hur komplicerad tävlingsuppgiften ska vara.
Engagemang mäts inte nödvändigtvis i hur mycket jobb varje individ måste lägga ner för att kunna delta utan snarare i det totala antalet interaktioner med varumärket. Fler bilder, fler likes, fler kommentarer och fler exponeringar kan i många fall vara bättre än att man lyckas få 10 personer att hänga i krokig arm för att vinna en kylväska. Två exempel på allt för komplicerade tävlingsuppgifter står Valio och ShopUSA för.

Valio anordnade en tävling som sträckte sig från april till början av augusti i år med det finfina priset 25.000 kronor i resecheckar. Det borde ju dragit in massor av tävlande men under hela den perioden fick man bara in knappt 15 bidrag. Orsaken är troligen att tävlingsuppgiften var för udda. Man skulle spela in en filmsnutt där man sa meningen ”guanabanana på Copacabana” så många gånger som möjligt i en följd. Även om jag gärna vunnit 25.000 kr så kunde jag inte förmå mig att spela in en sådan film. Det hade varit alltför pinsamt att dela med mina följare. Om du kräver för mycket så är det ingen som vill medverka, oavsett hur bra pris du har. Se kommentaren på tävlingsbilden nedan.

instavalio

ShopUSA å sin sida verkar ha lagt in hela sin önskelista i kravspecen för tävlingen. Inte nog med att man vänder sig till en mycket smal målgrupp med ett mycket speciellt pris (en fri frakt från USA av en bil i container), de tävlande ska utföra en serie åtgärder, ha medverkat på ett specifikt event och dessutom krävs att minst 100 personer deltar för att tävlingen ska bli av. Tack vare upplägget fick man bara en enda tävlande.

instashopusa

3. Använd en lämplig hashtag.
Tävlingen behöver både kunna spridas och administreras på något sätt och det vanligaste är att bilder taggas med en hashtag. Då kan vem som helst följa alla inlämnade bidrag. Var noga med att välja en hashtag som är unik för din tävling så att det bara är de som vill tävla som använder den. Annars kan det bli som när Toy körde en tävling med taggen #tatlugnt vilken redan användes av andra. Antingen kan du välja en beskrivande hashtag som är unik för din tävling eller välja en där varumärket är en del av taggen, som ACO:s #ACOsolkonst.

instaaco

4. Hur ska vinnare utses?
Ska vinnaren utses av en jury eller ska bilden med flest likes vinna? I Valios tävling ovan så vann populäraste bilden och ett bidrag fick många hundra likes. När vinnaren utses baserat på flest likes så lockar det inte sena bidrag att delta, då chansen att hinna få tillräckligt många likes minskar ju närmare deadline man kommer. Vidare brukar ett sådant upplägg oftast premiera de konton som redan har en ansenlig mängd följare. Om en person med 30.000 följare deltar är det svårt för mig med ett par hundra följare att konkurrera.

Icelandair valde i sin tävling under hashtag #captureusa att premiera bilder baserat på en kombination av flest likes och utvalda av en jury.

5. Var noga med att få med alla tävlingsregler och detaljer redan i ditt första egna inlägg på Instagram.
Dansukker glömde inkludera i sin första post att de krävde att produkten skulle vara med på bild så de var tvungna att publicera en ny tävlingsbild. Det är förstås olyckligt då man inte alltid kan räkna med att informationen går fram till alla den andra gången. Förutom ett eget inlägg på Instagram kan man givetvis skapa en tävlingssida på sin sajt eller på Facebook där tävlingsregler uppges.

Notera också att man bytt hashtag (bilderna är uppladdade med två dagars mellanrum). Det är givetvis inte bra att byta hashtag under pågående tävling.

dansukkersmall

Företaget ger sig själv merjobb genom att inte inkludera slutdatum i tävlingsinlägget. Nu får man frågor om när tävlingen är slut (sista augusti, svarar man) och när man dröjer med att utse vinnare får man även frågor på detta då de tävlande undrar om de vann.

Instagram-tävlingar kan genomföras på många sätt. Prova dig fram för att se vad som passar dina mål bäst.

Fotnot: Följ bloggen på Facebook för fler tips och nyheter om sociala medier:

LinkedIn oviktig för vd vid beslutsfattande

Undersökningsföretaget Regi har frågat 94 vd:ar för svenska börsnoterade företag vilka externa informationskällor som är betydande i deras beslutsfattande kring marknadsfrågor. Resultatet visade att svensk dags- och veckopress fortfarande är den dominerande källan, före motsvarande press utomlands, trendspaningar samt ”LinkedIn, diskussionsforum och andra företags publikationer”.

regi

Resultatet är anmärkningsvärt, skriver Regi i sitt pressmeddelande. ”Sociala medier och LinkedIn ligger fortfarande på väldigt låga nivåer för VD när de skall fatta beslut.”

Jag tycker att resultatet är ganska väntat, av bland annat följande anledningar.

– Få vd:ar är medlemmar på LinkedIn. En amerikansk undersökning visade att bland storföretagen var färre än en tredjedel av vd:arna medlemmar på LinkedIn. Det finns inget som pekar på att det skulle vara dramatiskt annorlunda i Sverige. Penetrationen för Dagens Industri däremot lär nog ligga när 100%.

– LinkedIn ses fortfarande inte som en nyhetskanal. Sajten håller på att utveckla en funktionalitet som gör att allt fler delar och konsumerar nyheter där, men LinkedIn ligger fortfarande efter andra sociala nätverk som Twitter och Facebook när det gäller just omvärldsbevakning.

– LinkedIns diskussionsforum kan vara en viktig källa för omvärldsbevakning, men den typen av nätverkande är relativt tidskrävande, vilket få börsföretagsdirektörer har tid med. Däremot bör det vara ett element i företagets omvärldsbevakning i stort, något som kanske når beslutsfattarna i ett senare skede, men att de själva ska använda dem för sin omvärldsbevakning är ännu inte sannolikt.

– LinkedIn är inte sociala medier. Skulle frågan inkluderat Twitter, Facebook, bloggar etc så är chansen att fler hade angett denna kanal som viktig.

Sociala medier kan bidra med kundinsikt
Givetvis vore det önskvärt om ledningen på svenska företag själva använde sociala medier i sitt beslutsfattande. Men i väntan på att det sker får vi helt enkelt hoppas att de får dessa insikter indirekt från sin marknadsavdelning eller annan del av organisationen. Gör man det rätt så är sociala medier en fantastisk källa för att förstå hur kunder och marknaden i stort tänker, både vad gäller trender och reaktioner på redan genomförda beslut.