statistik | Sociala medier

Sverige är unikt – här är 25 världskartor som visar hur

Ibland pratar vi om Sverige som landet lagom, mellanmjölkens land, där allt är lite sådär mittemellan. Varken plus eller minus, vi är lite neutrala i allmänhet. Men tittar vi på Sverige i relation till resten av världen så kan man sluta sig till att inom vissa områden så är vi världens mest extrema land.

Nedan finner du 25 stycken världskartor där Sverige är rankat etta eller ligger i toppen inom olika kategorier.

1. Bland länder med högst konsumtion av mjölk per capita

Via Foodbeast

2. Rankad etta i behandling av äldre

Via GlobalAgeWatch

3. Minst ojämlik distribution av inkomst – Gini coefficient

Via the Atlantic

4. Bland länder med minst skillnader mellan könen (ekonomiska möjligheter, möjligheter till politisk påverkan, utbildning, hälsa och överlevnad)

Via the Atlantic Cities

5. Etta i Social Progress Index

Via SPI

6. Bland länder med flest forskare per miljon invånare

Källa

7. Bland länder med högst kaffekonsumtion per capita

Källa

8. Näst bäst i Failed States Index

Källa

9. Topp 5 på BCG:s Global Innovation Index

Via Wikipedia

10. Ett av endast 22 länder som Storbritannien aldrig ”invaderat”

Via the Telegraph

11. Bland länder med tidigast sexdebut i genomsnitt

Källa

12. Näst flest antal heavy metal-band per invånare

Via Slate.com

13. Bland de länder med lägst andel 15-åringar som diskuterar politik eller samhällsfrågor med sina föräldrar flera gånger per vecka

Källa

14. Det land i världen som är minst religiöst

Källa

15. I topp bland länder där myndigheter är transparent med information

Via Washington Post

16. Bland länder med högst global konkurrenskraft

Källa

17. Bland länder med högst andel landyta täckt av skog

Via World Bank

18. Bland länder med lägst korruption

Källa

19. Bland länder med högst andel kvinnor i parlamentet

Källa

20. Delad etta i pressfrihetsindex

Källa

21. Bland de bästa länderna att vara mamma i

Källa

22. Bland de lyckligaste länderna

Källa

23. I toppen av Global Cleantech Index

Källa

24. Andel resurser till forskning och utveckling, som procent av BNP

Via World Bank

25. Andel fast bredband per 1000 invånare

Via World Bank

Slutligen en bonus. Enligt World Values Survey är Sverige det land i världen som är mest unikt när det gäller sekulära/rationella värderingar och självuttryck.

Via World Values Survey

Fotnot: Inspriration från 40 Maps That Will Help You Make Sense of the World

Tips: läs även ”Svenskarna med flest följare på Instagram”

Att unga lämnar Facebook var bara en medieanka

Medier över hela världen slog i veckan upp att unga flyr Facebook, bland annat för att de inte vill dela samma nätverk som sina föräldrar. Istället påstods har de dragit vidare till ”coolare” sociala nätverk som Instagram, Kik och Snapchat, där de får vara ifred från mamma och pappa. Uppgifterna baserades på en artikel i brittiska the Drum, som hänvisar till en studie finansierad av EU, där det hävdas att Facebook är dött och begravet bland ungdomar i Storbritannien.

Studien som genomförts av professor Daniel Miller på University College London är säkert gedigen på alla sätt, men uppgifterna om att ungdomarna flyr Facebook ifrågasätts nu kraftigt. Uttalandet att Facebook är dött bland unga baseras på intervjuer med ungdomar i åldern 16-18 år på tre skolor i mindre orter norr om London. Urvalet av respondenter är alltså mycket begränsat i både ålder och geografi.

Miller skriver själv att ”the data is ethnographic/qualitative but I strongly encourage people to interview schoolkids to find confirmation.” Vi kan alltså inte hitta några statistiskt säkra bevis för att uttalandet stämmer överhuvudtaget.

Facebook själva har visserligen erkänt att de har en utmaning i användningen bland unga, men deras CFO David Ebersman sa nyligen att användandet bland tonåringar är stabilt och att nedgången bland yngre tonåringar är “of questionable statistical significance”, dvs tveksamt om skillnaderna är statistiskt säkerställda.

Fortfarande finns det mig veterligen inga statistiskt säkerställda bevis för att unga minskar sin användning av Facebook. Men det är klart, det är synd att kolla en bra historia…

Svenskar missnöjda med svar från företag i sociala medier

Det är knappast någon nyhet att konsumenter klagar på företag i sociala medier. Många företag använder Facebook och Twitter som kanaler för att lyssna på kunder och för att hantera rena kundtjänstärenden. Då är det naturligt att det förekommer kritik och kundproblem. Däremot kan man ibland bli bedrövad över tonen som många håller när de skriver till företag, men det är ett ämne för ett helt annat blogginlägg.

Tyvärr visar det sig att företag inte lyckas göra kunderna särskilt nöjda när de hanterar kundärenden via Facebook och andra sociala nätverk. Enligt en internationell rapport från företaget Interactive Intelligence så är 6 av 10 svenskar missnöjda med de svar de får från företag via sociala medier. Det är en högre andel missnöjda än generellt i undersökningen.

Rapporten uppger också att efter kontakten med företaget så skulle 62 procent av svenskarna dela en dålig eller mycket dålig kundtjänstupplevelse på nätet medan 49 procent skulle dela en bra upplevelse.

Tyvärr gör en otydlig formulering i pressmaterialet att denna siffra kan misstolkas. Det är alltså inte så att 62 procent klagar generellt i dessa kanaler utan 62 procent skulle dela en negativ kundtjänstupplevelse. Det är en väsentlig skillnad, vilket tyvärr Computer Sweden missat i sin notis här. Frågan som besvarades var alltså ”Vad skulle få dig att dela en kundtjänst- eller supporterfarenhet i sociala medier?” och inget annat.

73 procent av svenskarna delar sina erfarenheter av kundtjänsten via sin egen Facebook-sida medan 40 procent delar den på företagets Facebook-sida.

Vi tenderar alltså att vara mer benägna att dela en negativ upplevelse än en positiv så det kan finnas skäl för svenska företag att öka fokus på kvalitet i kundkontakt via sociala nätverk. Även svarstiden är ett område där svenska företag ligger efter, åtminstone efter norska företag. En inte alltför vild gissning är att kundtjänst på Facebook och Twitter blir ett av de stora utvecklingsområdena för svenska företag under 2014.

Fotnot: I undersökningens material som går att ladda ner från företagets sajt, så framgår inte hur de 62 procenten, som är en sammanslagning av 26 procent ”dålig upplevelse” och 36 procent ”förfärlig upplevelse”, har räknats ihop. Om det har gått att svara ”ja” på båda dessa alternativ så blir ju inte den sammanlagda andelen 62 procent. Jag antar därför att så inte är fallet. Vidare ska urvalet vara statistiskt säkerställt för varje marknad, men jag förhåller mig något tveksam då rapporten baseras på 1407 respondenter varav endast 11 procent kommer från Sverige.

Läsarkommentarer upphov till varannan ”delning” av Aftonbladets ledarartiklar

Aftonbladets ledarredaktion bloggade den 7 oktober om den stora spridning som artiklar från Aftonbladet Ledare fått i sociala medier. Tidningens artiklar delades mångdubbelt fler gånger än till exempel motsvarande artiklar på DN, GP, Expressen och SvD. Utspelet kritiserades dock igår av Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Timbro som menar att ”frågan är om inte siffrorna är lite för bra för att vara sanna. En närmare granskning visar att Aftonbladets siffror drivs upp av läsarkommentarer och andra läsares gillande av dessa kommentarer.”

Johansson Heinö är onekligen någonting på spåren. För det som Aftonbladet kallar delningar, är i själva verket ett mått som består av:

– The number of likes of this URL
– The number of shares of this URL (this includes copy/pasting a link back to Facebook)
– The number of likes and comments on stories on Facebook about this URL
– The number of inbox messages containing this URL as an attachment.

Som Johansson Heinö skriver är Aftonbladet den enda av dessa tidningar som använder Facebook Comments för artikelkommentarer och att det ”driver naturligtvis debattglada läsare till Aftonbladets sidor. Och det driver samtidigt upp statistiken för delningar.”

För att tydliggöra denna fråga så bloggade Karin Pettersson ett förtydligande idag som visar endast delningarna och Aftonbladet har fortfarande en överlägsen statistik jämfört med konkurrenterna. Därmed fick också mitt blogginlägg en lite annan vinkel.

Med den frågan ur världen tycker jag ändå att det vore intressant att se lite djupare i vilken påverkan just artikelkommentarerna har på spridningen i sociala medier och främst då Facebook, det var ju nämligen Heinös ingångspunkt i sin text.

Grundfrågen var återigen alltså, i Aftonbladets första blogginlägg redovisades bara en totalsumma som kallades delningar. Jag ville veta hur stor andel av ”delningarna” som var 1) riktiga delningar, 2) gillningar och 3) kommentarer. I efterhand har jag fått veta att Aftonbladets blogginlägg baserades på 7 artiklar. Eftersom jag inte visste det så tittade jag på samtliga 21 huvudartiklar på Aftonbladet ledare under vecka 40.

Resultatet av min genomgång visar att endast 9% av det totala antalet sociala interaktioner på Facebook är riktiga delningar. 16% är kommentarer och 75% är gillningar. (För 21 artiklar, 52958 interaktioner varav 4553 delningar, 39623 gillningar, 8782 kommentarer). Proportionerna stämmer väl överens med Aftonbladets egna siffror.

Av det totala antalet interaktioner är alltså kommentarerna en ganska liten andel. Men de får en stor effekt på antalet gillningar eftersom siffran för gillningar inkluderar både gillningar på Facebook och gillningar på artikelkommenterar gjorda med Facebook Comments. På till exempel den här artikeln har det kommit 24 kommentarer med sammanlagt 108 gillningar. Det är nästan exakt hälften av artikelns alla gillningar och en tredjedel av de totalt 310 interaktionerna. Ungefär så ser det ut på fler artiklar.

En genomgång av kommentarer på 5 av dessa 21 artiklar visar att antal kommentarer plus gillningar på kommentarer utgör 57% av de totala Facebook-interaktionerna. Alltså, ungefär hälften av alla sociala interaktioner uppstår som en följd av läsarkommentarer (totalt ca 16% i kommentarer och ungefär 35-40% av gillningar till artikelkommentarer).

Man kan alltså som en mycket grov tumregel titta på en ledarartikel på Aftonbladet och se siffran bredvid Facebook-knappen och utgå från att ungefär hälften av siffran är ett resultat av att man har Facebook Comments.

Det jag dock tycker är värt att påpeka att man inte ska kalla dessa interaktioner för delningar, då de består av både delningar, gillningar och kommentarer. Det är inte alltid glasklart med hur olika interaktioner registreras, men i huvudsak anser jag att min genomgång är korrekt. Riktiga delningar utgör i exemplet ovan endast 9% av den totala siffran. Denna beskrivning blir då direkt felaktig. Sedan finns inget vedertaget begrepp att använda istället, men sociala interaktioner är ett förslag (cred: @danouc).

Uppdaterat: Även Hampus Brynolf och Emanuel Karlsten bloggar om detta.

Fotnot: statistiken framtagen med SharedCount och Facebook Share Counter. Aftonbladets egen sammanställning har skett via Linktally. När jag dubbelkollade de 21 artiklarna i mitt test ovan med Linktally framkom att av 54464 reaktioner kom 52959 från Facebook, dvs ca 97%). De data jag använt kan du hitta här: http://www.scribd.com/doc/175034316/Aftonbladet-Delningar-till-sociala-medier

Flygplatser vanligast när svenskar checkar in med Facebook

I maj 2013 tittade jag närmare på vilka typer av platser som var vanligast när svenskar checkar in med hjälp av Facebook. Av de 100 platser med flest incheckningar som sajten Socialbakers analyserar var det vanligast att checka in på hotell och restauranger, följt av flygplatser och köpcentrum (platser i huvudsak för shopping). I stora drag dominerade platser förknippade med resor (flygplatser, tågstationer, tunnelbanestationer), nöjen (bio, idrottsevenemang, kultur, nöjesparker) och shopping.

Nu har det gått drygt två år sedan dess och nu har det blivit lite mer etablerat att checka in. Samma mönster går igen, även om det allra vanligaste nu är att berätta när man är på en flygplats, följt av hotell/restaurang och idrottsanläggning/konsert. Att den sistnämnda gruppen ökat kraftigt är inte så konstigt då det har byggts ett antal nya stora arenor de senaste två åren som anordnat en mängd stora arrangemang, fotbollsmatcher och konserter.

Undersöker vi istället topp 100 baserat på hur många platser som varje kategori innehåller, så ser vi att det är hotell/restaurang som ligger i topp med idrottsanläggning/konsert och shopping på andra plats. Det är naturligt då några få platser som Arlanda har ca 20 miljoner besökare per år och därmed kan dra enskilt fler incheckningar än en restaurang.

Precis som tidigare så är det alltså vanligare att berätta om när vi är på resa, ute på nöjen eller shoppar. Värt att notera är att detta dock bara gäller de 100 platser med flest incheckningar som Socialbakers analyserar. Skulle man analysera fler platser så kan man få ett annat resultat. Indelningen i grupper är vald av mig och kan förstås diskuteras. Men likväl är det intressant att studera vad vi väljer att berätta om (och inte berätta om) i sociala medier. Det säger en del om vilken bild av oss själva vi vill förmedla.