statistik | Sociala medier

Flygplatser vanligast när svenskar checkar in med Facebook

I maj 2013 tittade jag närmare på vilka typer av platser som var vanligast när svenskar checkar in med hjälp av Facebook. Av de 100 platser med flest incheckningar som sajten Socialbakers analyserar var det vanligast att checka in på hotell och restauranger, följt av flygplatser och köpcentrum (platser i huvudsak för shopping). I stora drag dominerade platser förknippade med resor (flygplatser, tågstationer, tunnelbanestationer), nöjen (bio, idrottsevenemang, kultur, nöjesparker) och shopping.

Nu har det gått drygt två år sedan dess och nu har det blivit lite mer etablerat att checka in. Samma mönster går igen, även om det allra vanligaste nu är att berätta när man är på en flygplats, följt av hotell/restaurang och idrottsanläggning/konsert. Att den sistnämnda gruppen ökat kraftigt är inte så konstigt då det har byggts ett antal nya stora arenor de senaste två åren som anordnat en mängd stora arrangemang, fotbollsmatcher och konserter.

Undersöker vi istället topp 100 baserat på hur många platser som varje kategori innehåller, så ser vi att det är hotell/restaurang som ligger i topp med idrottsanläggning/konsert och shopping på andra plats. Det är naturligt då några få platser som Arlanda har ca 20 miljoner besökare per år och därmed kan dra enskilt fler incheckningar än en restaurang.

Precis som tidigare så är det alltså vanligare att berätta om när vi är på resa, ute på nöjen eller shoppar. Värt att notera är att detta dock bara gäller de 100 platser med flest incheckningar som Socialbakers analyserar. Skulle man analysera fler platser så kan man få ett annat resultat. Indelningen i grupper är vald av mig och kan förstås diskuteras. Men likväl är det intressant att studera vad vi väljer att berätta om (och inte berätta om) i sociala medier. Det säger en del om vilken bild av oss själva vi vill förmedla.

8 av 10 svenskar tar med mobilen på toaletten

Att vi har blivit smått beroende av sociala medier är ingen direkt nyhet. Enligt en undersökning från mobiloperatören 3 så har vi så svårt att släppa våra mobiler att så många som 8 av 10 svenskar, eller 79%, surfar med mobiltelefonen medan de är på toaletten. Åttiotalisterna är värst, men sjuttio- och nittiotalisterna gör det i stort sett lika ofta. [uppdaterat med ny länk]

De tar med sig mobilen på toaletten:

40-talister – 26 procent

50-talister – 54 procent

60-talister – 58 procent

70-talister – 84 procent

80-talister – 85 procent

90-talister – 83 procent

Undersökningen: 1010 deltagare i en webbpanel svarade på undersökningen som genomfördes av mobiloperatören 3. Eftersom vi inte vet hur urvalet gjorts så vet vi inte om siffrorna ovan är inte statistiskt säkerställt representativa för hela befolkningen.

Lärare anser att elever behöver mer stöd i sociala medier

En färsk undersökning bland finska föräldrar och lärare visar att det finns stora skillnader i synen på hur mycket stöd eleverna behöver för sin närvaro i sociala medier. Bland föräldrarna är det bara 14 procent som anser att barnen behöver mera stöd för att använda nätet och sociala medier. Det ges också bara råd om detta i en fjärdedel av hemmen.

Av lärarna är däremot så många som 80 procent som anser att eleverna behöver mer stöd. Att skillnaderna är så stora är naturligtvis mycket intressant och det är svårt att säga vad det beror på. En möjlighet kan vara att lärarna har en mer realistisk syn på de effekter sociala nätverk har på eleverna och deras relationer. De är så att säga utomstående och träffar många elever vilket ger dem en bredare förståelse för deras användning av nätet. Medan föräldrarna mest träffar sina egna barn, vilka man normalt sett litar på och därmed kanske de negligerar riskerna. Men det är förstås bara gissningar.

Av undersökningen framgår att 98 procent av skoleleverna över 10 år använder smarttelefoner och att 62 procent av eleverna mellan 7 och 8 år gamla har tillgång till smarttelefon.

I undersökningen intervjuades 386 föräldrar och 100 lärare. Det finns inga uppgifter om undersökningens urval eller statistiska validitet.

Flickr-bild via Brad Flickinger.

Nu kan du analysera dina tweets gratis i Twitter

Twitter har öppnat upp möjligheten att få statistik på hur mycket engagemang dina tweets får på Twitter. Statistiken är tillgänglig för alla och är helt kostnadsfri. Genom att logga in i annonseringsplattformen på Twitter kan du få fram hur dina senaste tweets har spridits på nätet. Analytics-delen ger information om:

– hur många som klickat på länkarna i en tweet
– hur många som favoritmarkerat en tweet
– hur många retweets varje tweet fått
– hur många svar (replies) varje tweet fått
– antal nya följare
– antal avföljare

Såhär gör du för att komma åt Analytics i Twitter:

Logga in på Twitter och gå till annonsplattformen: https://ads.twitter.com/. Svenska konton kommer att få ett felmeddelande att deras konto inte är giltigt för annonsering på Twitter, men det spelar i det här fallet ingen roll. Klicka nu på Analytics så får du fram både en graf och en lista med statistik över dina tweets. Denna data går också att ladda ner i form av en CSV-fil.

Antal klick på länkarna verkar dock inte fungera för mig, för det står noll klick på samtliga mina tweets, vilket jag vet inte stämmer. Oklart där om min egen URL-förkortare ”kull.in” spökar eller om det är ett generellt problem. Klicken ska heller inte vara baserat på antal klick på just din tweet utan generellt på länken. Uppdatering: den senaste tweeten visar antal klick, så kanske det fungerar framöver trots allt.

Via TNW.

Instagram tappar inte alls var fjärde användare

Dåliga nyheter kring sociala medier, det är som lilla julafton för de traditionella medierna. Kan de ge sociala nätverk en känga så verkar det inte alltid vara så noga med källkritiken. Här är två exempel från tidigare i år där medier snabbt tolkar nyheter negativt eller ger sociala medier skulden (se även diskussionen kring Instagram-upploppen i Göteborg):

Är sociala medier orsaken till ökat antal ärekränkningar?
Har källkritik blivit omodernt?

Idag har TT skickat ut en notis som plockats upp av ett stort antal svenska medier med rubriken ”Instagram tappar var fjärde användare”. (Uppdaterat: Nu har Expessen bytt ut artikeln mot en ny mer korrekt version.) Tappet skylls på de nya användarregler som Instagram införde den 17 december:

”Fotodelningssajten Instagram tappade nästan en fjärdedel av sina användare efter det att företaget införde nya kritiserade policyregler, som snabbt drogs tillbaka. Enligt App Data som mäter aktiviteten på nätet sjönk antalet dagliga användare på en vecka från 16,4 till 12,4 miljoner.”

Statistiken från AppData släpptes igår men har redan hunnit förnekas av Facebook, som äger Instagram. Datan gäller heller inte alla Instagram-användare.

AppData har själva också redan hunnit förneka (eller ändra sin egen formulering) att nedgången inte har någonting att göra med de nya användarvillkoren. Istället hänvisar man till att det beror på julhelgen och att appar eller sajter som Pinterest och Yelp har sett liknande nedgångar.

”AppData reflects only Facebook-connected users of the Instagram app. Though the terms of service change spurred a lot of negative media attention and complaints from users, the decline in Facebook-connected daily active users began closer to Christmas, not immediately after the proposed policy changes. The drop between Dec. 24 and 25 seems likely to be related to the holiday, during which time people are traveling and otherwise have different routines than usual. A number of other apps saw similar trends, including Skype, Pandora, Pinterest and Yelp. The original statement issued by the NY Post was not approved for citation by AppData.”

Dessutom var det väldigt tydligt i AppDatas grafer att nedgången inte kom den 17 december eller strax därefter. Instagram backade dessutom från sina nya regler redan den 18 december. Istället ser man att antalet veckoanvändare faktiskt ökat för Instagram.

Visserligen har notisen en not om att Facebook bestrider uppgifterna, men varför då ens publicera? Och formuleringen att Facebook ”kallade siffrorna felaktiga” är också väldigt typiskt sätt att så tvivel när det gäller trovärdigheten hos Facebook. De borde väl veta bättre än ett externt företag?

Tyvärr är det alltför lätt att skruva rubriker så att de får en mer allvarlig innebörd än de borde. I det här fallet var det ju dessutom inte alls sant. Så nästa gång du läser i tidningen att Facebook är slut eller att Twitter är på väg ut, granska gärna fakta lite närmare. Det måste inte vara sant för att det står i tidningen.