Efter en kontroversiell dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i oktober så förbjöds i princip drönare med kamera över en natt i Sverige. Domen likställde fotografering med drönare med övervakningskameror vilket krävde tillstånd som i princip var omöjligt att få. Beslutet blev hårt kritiserat då det lamslog en hel bransch.
Nu har regeringen presenterat ett förslag på en snabb lösning på problemet. Drönare ska undantas från kameraövervakningslagen och förslaget går nu ut på remiss. Tanken är att ändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2017 och då blir det alltså åter tillåtet att flyga med en kamerautrustad drönare. Dock gäller fortsatt samma regleringar som innan domen, dvs du får till exempel inte flyga högre än 120 meter och tillstånd krävs för att flyga inom kontrollzoner. Se Transportstyrelsens föreskrifter här.
Integritetsaspekten på drönarefotograferingen ska nu istället regleraras i personuppgiftslagen. Regeringens förslag lyder:
I promemorian föreslås att kameraövervakningslagen (2013:460) inte ska tillämpas vid kameraövervakning som bedrivs med en kamera som är uppsatt på ett obemannat luftfartyg, en s.k. drönare, om övervakningen
bedrivs av någon annan än en myndighet. Detta innebär att personuppgiftslagen (1998:204) i stället ska tillämpas och att något tillstånd inte kommer att krävas vid sådan övervakning. Syftet med förslaget är att säkerställa att kamerautrustade drönare kan användas för berättigade ändamål samtidigt som ett starkt integritetsskydd garanteras. Regleringen i personuppgiftslagen innebär att det inte kommer att vara tillåtet att använda drönare på ett sätt som medför kränkningar av den personliga integriteten. Detta betyder att den som använder
kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, t.ex. genom att se till att övervakning endast sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt. Datainspektionen utövar tillsyn över att reglerna i personuppgiftslagen följs. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.