Varför uttrycket ”gammelmedia” borde pensioneras

Idag läste jag en artikel i Breakit om stormen kring Pewdiepie och att Disney avslutat ett samarbete med honom på grund av antisemitiska skämt och nazireferenser i hans videor. Jag håller inte med om innehållet i krönikan, men det är inte det detta blogginlägg ska handla om. Ett eventuellt bidrag till ”pie-kastningen” kring Youtube-stjärnan får bli en annan gång.

Så istället kommer här en reflektion kring ett av uttrycken i krönikan, nämligen ordet ”gammelmedia”. Ordet har använts flitigt av och till för att på ett nedsättande vis porträttera medier (traditionella medier eller massmedier är andra begrepp) som ur takt med tiden, mossiga och oförmögna att förstå samtidens behov.

Ur krönikan:

”Pewdiepie har blivit kapad. Av ett Wall street journal som vill bringa lite ordning till världen. Som ville säga “Sätt dig ner”. “Sluta larva dig”. “Ta lite ansvar”.

Det hade väl varit ok, om det hade gjorts med någon typ av rättvisa. Nu blev det mest ett sätt för en vuxenvärld att låtsas som att ungdomsvärlden havererat. Som att pappa gammelmedia fått nog av nymedias ungdomsfasoner.”

Här har ordet fått tillägget ”pappa gammelmedia” för att riktigt accentuera Wall Street Journals mossighet, i kontrast med ”nymedia” eller sociala medier, som därmed blir något positivt. Mossiga gamla vuxna mot nytänkande unga (här kan man tillägga att av bilderna att döma så är journalisterna bakom WSJ:s artikel i princip i samma ålder som Felix Kjellberg, så handlar det längre då om gammal mot ung?).

Gammelmedia användes en hel del när sociala medier slog igenom och visst hade många massmedier svårt att förhålla sig till den nya medievärlden där plötsligt miljoner röster kunde höras och hålla medierna till svars för felaktigheter och överdrifter. Men detta är länge sedan. Idag är många massmedier bland de som är allra bäst på att utnyttja sociala kanaler för att nå ut till sin publik. Twitter, Instagram och Facebook fungerar också som källa till nyheter, även om det i många fall rör sig mer om ”nyheter”.

Wall Street Journal har till exempel arbetat målmedvetet med att gå från papperstidning till en digital nyhetsorganisation och redogjorde redan 2014 för sin digitala innovationsstrategi i den här utförliga artikeln.

”… WSJ’s move from a print-focused media outlet with digital added on, ”to a digital, 24/7 global news organisation that also has a print newspaper” relies on such innovation, and in order to spread this identity across the newsroom, innovation must travel just as wide.”

WSJ har nästan 800.000 följare på Instagram, nästan 500.000 på Youtube och hela 13 miljoner på Twitter (ja, fler än Pewdiepie). WSJ är en modernt digitalt mediehus och att tillskriva företaget epitetet ”pappa gammelmedia” är nedlåtande och ämnat att skapa en dikotomi mellan massmedier och influencers i den nya sociala mediesfären, en konflikt som knappast är aktuell längre om den ens någonsin funnits.

Krönikan i Breakit avslutas med:

”Kom inte in och tukta en ny generation mediestjärnor med gamla mediers spöstraff. Det enda det skapar är mer distans mellan en ny och en gammal medievärld.”

Gamla medier och gammal medievärld är uttryck som gör just det, skapar onödig distans. Nej, skrota ordet ”gammelmedia” för gott. Och du som läsare kan ju nästa gång du läser det fundera på vilket syfte skribenten har med att använda begreppet. I dessa dagar när den fria pressen är under attack från USA:s president och andra krafter bör vi inte i onödan bidra till att sänka förtroendet för pressen.

Är begreppet sociala medier föråldrat?

SvD publicerade i förra veckan en artikel med rubriken ”Sociala medier är ett föråldrat begrepp”. Bakom resonemanget ligger bland annat tendenser att medielandskapet har blivit mer komplicerat och att olika verktyg och tekniker blandas allt mer.

Katarina Graffman, doktor i antropologi vid Uppsala Universitet, säger till exempel:

– Datorspel räknas inte in i sociala medier, men ändå är ungdomar som spelar väldigt, väldigt sociala, med multiplayer-spel och så vidare. För mig går det inte att tala om sociala medier längre.

2014 003

Jag håller med om att begreppet sociala medier blir allt svårare att definiera och hålla isär från andra kanaler. Traditionella medier och andra sajter har sedan länge sociala funktioner som till en början mest förknippades med bloggar. Bloggplattformar som WordPress används till allt möjligt.

Däremot håller jag inte alls med om att sociala interaktioner i dataspel är ett argument mot begreppet sociala medier. Då missar man hela historiken med hur sociala medier växte fram. Bloggen blev en revolution då den demokratiserade det öppna samtalet på nätet. Alla fick plötsligt en möjlighet att publicera sig och göra sig hörda i ett format som var interaktivt och gjort för tvåvägskommunikation. Därav den sociala aspekten.

Innan dess hade massmedierna monopol på agendasättandet i samhället. Nu fick vi alla i teorin möjlighet att påverka. Minns bloggaren (och min fd kollega) Magnus Ljungkvist som bidrog till att fälla en minister. En av nycklarna här är alltså publiceringen av text, bilder eller video. Vi kunde bli våra egna medier tack vare dessa sociala nätverk.

Datorspel är i allra högsta grad sociala, men är de medier? Nej jag tycker inte det. Visst finns det ett skapande involverat i tex spel som Minecraft men de är som regel inte publiceringsplattformar. Så om sociala medier är ett förlegat begrepp så är det iallafall inte på grund av att dataspelandet har blivit socialt.

Definitionen är knepig och jag har själv en relativt daterad sådan här på bloggen och den behöver uppdateras. Men Wikipedias senaste definition fungerar fortfarande tycker jag och där jag gärna betonar betydelsen av användargenererat innehåll:

”Sociala medier betecknar webbplatser och mobila appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.”

 

Diskussionen lär fortsätta, inte minst kring frågan om begreppet längre ens behövs.

 

Här är de hetaste trenderna inom fotografering 2016

Waterfront Building Stockholm

Bildbyrån Shutterstock har sammanställt visuella trender inom fotografering för 2016, baserat på sökningar och köp i deras bildarkiv under året som gick. De listar fyra stora globala trender som kan vara intressant för oss som arbetar med bilder eller bara vill hänga med på senaste trenderna på Instagram:

Flat lay

Fotografier av detaljer, mat, mode, prylar och som tas ovanifrån, ofta på en neutral bakgrund. Denna stil bryter alltså tvärt med tidigare trender där tex matbilder tagits ur mer ”vanliga” perspektiv, ofta med tilt shift för ökad effekt.

Red

Boho

Modebilder med motiv som ofta är blommigt och mönstrat, bohemiskt och hippieinfluenser med en dämpad palett.

Boho inspirations

Helig geometri

Bortse från den udda översättningen, det här handlar om bilder med naturmotiv och matematiska mönster. Det här är Fibonaccis domäner.

SunFlower: the Fibonacci sequence, Golden Section

Metall

”Metaller kan vara industriella eller glamorösa, retro eller futuristiska.”

Metal Pipes

Dessutom ser Shutterstock två motsatta trender under året som gått, nämlingen både möjlighet att koppla upp sig överallt och lusten att koppla ner. Exempel på uppkopplade kategorier är smarta klockor, mobila betalningar, drönare och virtual reality.

Populära teman när det gäller att koppla ned är reslust, wellness, mindfulness, fitness och den något oväntade målarböcker för vuxna.

Sammanställningen inkluderar även inspiration kring design, färg och inte minst vilka bilder som delas mest i sociala medier. Läs mer här.

Fotnot: bilder ovan via Flickr, Creative Commons respektive fotograf.

Störande annonser riskerar öka användningen av ad blockers

Sedan Apple möjliggjorde Ad Blockers i sitt nyaste operativsystem iOS 9 så har ämnet diskuterats flitigt i mediebranschen. Möjligheten att blockera annonser även i mobilen innebär ännu ett hot mot mediernas annonsintäkter. I Sverige ökar användningen av ad blockers och detta torde oroa de stora mediehusen.

Därför var det med viss förvåning jag såg att SvD idag slår något slags svenskt rekord i interstitials (eller take overs), alltså en helsidesannons som visas innan du får se det innehåll du egentligen var ute efter.

På Svd.se visas idag en annons för Tele2 som ligger kvar i mer än 40 sekunder. Givetvis går det att klicka bort den innan dess, men det är ändå en anmärkningsvärd tondövhet inför användarupplevelsen och vad det gör för besökarens intryck av sajten.

svdannons44

Jag betalar inte för SvD och är med på att tidningen behöver intäkter i form av t ex annonser. Därför använder jag inte ad blockers. Men liknande avbrott gör mig mindre benägen att återvända. Värt att notera är också att Google kommer börja straffa mobilsajter som kör med alltför täckande interstitials från och med 1 november. Sökmotorn hotar också med att göra detsamma på desktop.

Annonser finns och behövs för att finansiera journalistik. Men alltför klumpigt använt riskerar de att skynda på utbredningen av olika ad blockers.

 

Tre svenskar på MediaGuardian 100

soundcloud-logo

Varje år gör den brittiska tidningen the Guardian en sammanställning över de 100 mest inflytelserika personerna i media. Analysen görs ur ett brittiskt perspektiv och det är också därför som en stor mängd av personerna på listan kommer från bolag som BBC och ITV till exempel. Men trots detta så hamnar i år tre svenskar på topp 100.

Ny på listan på plats 20 är Felix Kjellberg, mer känd som ”the Swedish YouTube sensation” PewDiePie.

På plats 41 hamnar Daniel Ek, grundare av Spotify. Han kliver upp från plats 45 förra året.

Dessutom gör Alex Ljung, grundare av SoundCloud entré på plats 97, tre snäpp över Kim Kardashian 😉

Vilka toppar listan då? Jo det är dessa nio (eller tio faktiskt) mäktiga män och en (!) kvinna:

1. Larry Page, vd Google

2. Mark Zuckerberg, vd Facebook

3. Tim Cook, vd Apple

4. Tony Hall, vd BBC

5. Jeff Bezos, vd Amazon

6. Dick Costolo, vd Twitter

7. Rupert Murdoch, mediemagnat och chef över Fox News och News Corp

8. Lenny Henry, skådespelare, komiker

9. Paul Dacre/Martin Clarke, chefredaktör Daily Mail respektive publisher Mail Online

10. Taylor Swift, artist