AIK leder Allsvenskan på Facebook

Sport och inte minst fotboll är något som engagerar många svenskar. Många idrottsföreningar utnyttjar bland annat Facebook för att ta tillvara detta engagemang och lagen i Allsvenskan gör det med lite olika framgång. AIK är det lag som har flest fans på sin officiella Facebook-sida, snart 100,000, följt av Blåvitt och DIF.

Lag – Facebook-fans – Länk (Placering i Allsvenskan just nu):

1. AIK – 93578 – http://www.facebook.com/aik (3)
2. IFK Göteborg –   82386 –  http://www.facebook.com/ifkgoteborg (6)
3. Djurgården 75663 http://www.facebook.com/DJURGARDEN (13)
4. Malmö FF – 29899 –   http://www.facebook.com/skanelaget (9)
5. IF Elfsborg –  17899 –  http://www.facebook.com/ifelfsborg (2)
6. Helsingborgs IF – 13267 –  http://www.facebook.com/1907.HIF (1)
7. GAIS –  11442 –  http://www.facebook.com/gais1894 (5)
8. Syrianska FC –  9876 –  http://www.facebook.com/syrianska (15)
9. IFK Norrköping FK –  7014 –  http://www.facebook.com/ifknorrkoping (14)
10. Örebro –  5563 –  http://www.facebook.com/oskfotboll1908 (8)
11. Kalmar FF –  4198 –  http://www.facebook.com/KalmarFF (7)
12. Halmstads BK –  3380 –  http://www.facebook.com/halmstadsbk (16)
13. Gefle IF FF  – 2622 –  http://www.facebook.com/gefleif (11)
14. Mjällby AIF  – 1677 –   http://www.facebook.com/pages/Mj%C3%A4llby-AIF-officiell-sida/176213712406320 (10)
15. BK Häcken –  1409 –  http://www.facebook.com/bkhacken (4)
16. Trelleborgs FF –  978 –   http://www.facebook.com/pages/Trelleborgs-Fotbollsf%C3%B6rening/375224892779 (12)

Att storstadsklubbarna skulle ligga i topp är inte så förvånande (Hammarby Fotboll skulle till exempel kvala in på en fjärde plats i listan ovan). Dock är det några klubbar som gör det onödigt svårt att hitta deras Facebook-sidor. MFF har till exempel valt kort-adressen www.facebook.com/skanelaget och en sökning på Malmö FF i Facebook ger som första träff en community page: https://www.facebook.com/pages/Malm%C3%B6-FF/109527935740380

Likadant är det med Örebro SK, Halmstads BK och BK Häcken där sökningen ger fel sida som första resultat (i en snabbsökning syns inte ”rätt” sida alls): ÖSK, HBK, Häcken. Vi ser flera exempel på att man har gjort det onödigt svårt att hitta rätt sida genom att till exempel döpa sidan till en förkortning som HBK istället för klubbens namn. Sedan har i stort sett alla klubbar länkar från sina hemsidor till den officiella sidan på Facebook, så man når säkert huvuddelen av sina fans trots allt.

Rätt utnyttjat kan sociala medier som Facebook hjälpa klubbarna att kanalisera det engagemang som finns runt deras lag, men slarvigt genomförda satsningar gör att man i onödan sprider ut fansen till sidor man inte har kontroll över.

Följer du ditt lag på Facebook? Om inte, hjälp laget att avancera i Facebook-ligan.

Skillnaden mellan disclaimer och disclosure

I sociala medier och främst bland bloggare använder många de två engelska begreppen disclaimer och disclosure för  att begränsa ansvaret för innehållet och för att förtydliga hur innehållet i t ex bloggen påverkas av olika faktorer. Men orden används nästan oftare fel än rätt och därför tänkte jag försöka förtydliga vad som är en lämplig användning.

Disclaimer

En förklaring som är avsedd att begränsa avsändarens ansvar, i första hand juridiskt. Exempel: ”åsikter som uttrycks i den här bloggen är mina egna och är inte representativa för min arbetsgivare eller dess kunder”. Avsikten med en disclaimer är ofta att frånsäga sig en del av ansvaret för det innehåll som man publicerat, vilket kan ses som både ett moraliskt och juridiskt ansvar. Det kan gälla att man inte tar ansvar för innehållet på de sajter som man länkat till (då detta innehåll t ex kan ändras utan skribentens vetskap och fyllas med innehåll som skulle kunna upplevas som stötande), att det i texten finns osäkerhetsmoment man inte kan garantera är helt korrekta, eller helt enkelt som ett statement att det här läser du på egen risk.

Det kan också handla om att markera att bloggen publiceras utifrån lagar och värderingar som gäller i ett land och att bloggaren inte tar ansvar för om detta skulle kränka någon i ett annat land. Huruvida en disclaimer faktiskt har någon juridisk verkan i en tvist är dock en helt annan fråga.

En disclaimer läggs oftast i texten som förklarar vad bloggen handlar om. (Se även Wikipedia)

Nyckelord: ansvar.

Disclosure

Används när man vill öppet redovisa potentiellt dolda faktorer som kan påverka innehållet i t ex en blogg. Om du skriver om ett företag där du tidigare har arbetat, kan detta påverka dina värderingar och din text och för att undvika misstankar om syftet med texten väljer många att vara transparenta. Detsamma gäller om du har annonser eller på något annat sätt finansiella kopplingar (aktieägare, anställd etc) till ett företag eller varumärke du bloggar om. Ovanstående gäller också om organisationer, partier, föreningar och så vidare där kopplingarna oftare är intressemässiga än finansiella. Disclosure kan också ha att göra med relationer (du har någon form av relation till en person i texten). Syftet med disclosure är att minska misstankarna om en dold agenda bakom ditt innehåll och att sätta rätt förväntningar hos läsaren.

En disclosure-text läggs oftast i anslutning till ett blogginlägg. (Se även Wikipedia)

Nyckelord, ärlighet, påverkan.

Nu när du vet vad som är vad, kan du gå in på min engelska blogg Media Culpa och läsa den ultimata disclaimern.

Statistik: 55 fascinerande fakta om sociala medier i Sverige

Jag har sammanställt lite intressant statistik över sociala medier i Sverige. I presentationen nedan finns 55 fascinerande fakta om svenskarnas användning av Facebook, Twitter, YouTube, bloggar och en del annat. Har ni tips på fler statistikuppgifter som bör inkluderas i en uppdaterad version så ange gärna detta i kommentarsfältet.

Stockholm i topp på Instagram

instagram logoVad är Instagram? Det är en iPhone-app  som används för att publicera bilder som man ändrat med olika filterfunktioner. Det finns också ett socialt element i appen då man följer andra användare och kan kommentera och gilla deras bilder. Sedan tidigare i år har Instagram också lagt till hashtags, dvs etiketter a la Twitter. Det går därmed lätt att söka efter alla bilder som har taggats med t ex #sweden, direkt i appen på din mobil.

För att följa hashtags på datorn så kan man använda sajten hashgram.com. Här visas de senaste bilderna som taggats #sweden.

Tittar vi närmare på hur ofta olika hashtags används så är det Stockholm som är vanligast bland de tre största svenska städerna, följt av Göteborg (siffror från i morse). Det var lite förvånande att Gothenburg använts oftare än Göteborg.

#stockholm: 3083
#sthlm: 45
#göteborg: 345
#gothenburg: 558
#gbg: 57
#malmö: 488
#malmo: 91
#malmoe: 22

Det är dock en bit efter städer som #london (27.500) och #newyork (18.200) eller #newyorkcity (9.700).

Genom att använda hashtags ökar man möjligheterna att bilderna upptäcks av fler och bland andra TechCrunch har skrivit om hur företag använder hashtags på Instagram.

Nedan ser du den av mina bilder som fått flest ”likes”, vilket jag får fram via statistiken på Statigr.am. För fler tips om Instagram, läs gärna Helen Alfvegrens fina sammanställning.

Vill ni följa mig på Instagram så har jag användarnamn @kullin.

Guide till sociala medier

Sociala medier kan vara en kostnadseffektiv kanal för företag att använda och inte minst mindre företag kan med lite kreativitet och engagemang nå goda resultat. Inom handeln finns det flera intressanta exempel på detta och några av dem kan du läsa om i en ny guide till sociala medier som Svensk Handel precis har publicerat.

Guide för sociala medier