Sociala medier - Part 45

Framgångsrik kampanj i sociala nätverk för Swedbank i Lettland

Swedbanks närvaro i Baltikum har inte varit odelat positiv de senaste åren. Men nu har banken genomfört en framgångsrik kampanj i det lokala sociala nätverket Draugiem.lv i Lettland. Kampanjen ”How well do you know your friends?” nådde 210.000 användare till en kontaktkostnad på cirka 20 öre. Totalt 112.000 medlemmar i det sociala nätverket deltog i tävlingen som gick ut på att besvara frågor om ens vänner. Under de två veckor som tävlingen pågick besvarades 163.000 frågor och inte minst imponerande var att många av de som deltog i kampanjen valde att stanna kvar som ”followers” på Swedbanks profilsida på Draugiem.lv/swedbank, totalt 62.000 fans.

Mer info i följande video.

Via Nick Burcher.

Börsbolag har dålig beredskap för krishantering i sociala medier

Enligt en undersökning som försäkringsbolaget If har genomfört bland 100 svenska börsbolag, har vart tredje börsbolag utsatts för negativa rykten i sociala medier.

Trots detta, skriver If, har företagen låg beredskap för att hantera denna typ av kriser. Bara vartannat börsbolag uppger att de följer sociala medier som en del i sin krisberedskap.

– Det är en skrämmande låg beredskap hos börsbolagen, och jag är förvånad över resultatet. Exemplen är flera på senare tid där sociala medier spelar en avgörande roll. Bolagen måste förstå att idag är kunderna makthavare som kan sänka även de största företag, säger Ken Henningsson, krishanteringsexpert på If.

Gissningsvis har ännu fler företag fått utstå negativ kritik i sociala medier, men jag antar att siffrorna i denna undersökning gäller när kritiken nått en viss nivå att man kan se en lite större påverkan på företagets rykte.

Enligt undersökningen har över hälften av börsbolagen inte några riktlinjer för hur de anställda bör bete sig på nätet.

Foto: Flickr.

Solresor låter kunder recensera hotell via Facebook Comments

Researrangören Solresor har infört Facebook Comments på sin sajt Solresor.se. Det innebär att kunder kan recensera företagets hotell och publicera kommentaren på sajten, men också att de kan publicera sin kommentar i sin logg på Facebook vilket då möjliggör ytterligare spridning och exponering för Solresor, på gott och ont.

– Genom Facebook Comments har vi inte någon som helst kontroll över det som publiceras på vår sajt eller ute på våra kunders Facebook-sidor. Vi väljer ändå denna tjänst då vi vill vara 100 % transparenta och utnyttja de sociala medierna så långt det går, säger Pauline Berndtsson, informationschef på Solresor.

Det blir intressant att se hur detta fungerar. I nuläget ser jag ännu inga kommentarer. För att kunna kommentera så måste man vara inloggad på Facebook och det betyder att företaget har valt en lösning som hälften av Sveriges befolkning inte kan använda. Men friskt vågat, hälften vunnit, eller hur?

Sverige i botten när det gäller att leta jobb i sociala nätverk

Trots att svenskar är flitiga användare av sociala medier ligger Sverige i botten när det gäller att söka efter lediga jobb i sociala nätverk. Det visar undersökningen Kelly Global Workforce Index, gjord på uppdrag avrekryteringsföretaget Kelly Services. Av de 800 svenskar som medverkat i undersökningen har 17% sökt efter jobb i sociala nätverk, vilket är mindre än de 24% som är genomsnittet för alla länder.

Något fler svenska kvinnor än män har angett att de söker efter jobb i sociala nätverk, 18% jämfört med 16%. Även om underlaget är ganska litet, så pekar det ändå på att LinkedIn är den vanligaste kanalen att leta efter jobb i, följt av Facebook. Dock hade jag nog fördragit att man kunde få ange fler än ett alternativ på den här frågan, då de som är aktiva säkert letar jobb i flera olika kanaler.

– LinkedIn 43%

– Facebook 34%

– Bloggar 6%

– Twitter 3%

– Annat 15%

I genomsnitt i alla länder i undersökningen används dock Facebook något oftare än LinkedIn för att söka efter jobb.

Var femte svensk i undersökningen (21%) censurerar eller ändrar medvetet information om sig själva i sociala nätverk för att undvika framtida karriärproblem (genomsnitt i alla länder: 34%). De yngre svenskarna är betydligt mer oroade att deras profiler på sociala nätverk kan komma att negativt påverka deras karriär. 26% av de som definieras som Generation Y svarar detta, mot 19% i Generation X och 10% av Baby Boomers (till Generation X brukar räknas 60- och 70-talister och de första åren på 80-talet, Generation Y är alltså yngre än dem, Baby Boomers äldre).

Därför är också Gen Y mer aktiv när det gäller att se till att dölja information som kan skapa problem i karriären, 29% mot 23% av Gen X och 13% av Baby Boomers. Uppfattningen att yngre personer inte är lika försiktiga med vad de delar med sig av i sociala medier kanske därför bör nyanseras en smula. Även om de delar med sig av mer privat information, så är många medvetna om att viss information inte bör göras offentlig.

Värt att notera är också att stockholmare är mer aktiva när det gäller att leta jobb i sociala nätverk, 26% gör det jämfört med 21% av de som bor i Skåne län och 16% i Västra Götalands län. Det omvända förhållandet gäller om huruvida man är rädd att ens profil i sociala nätverk kan skada ens karriär: 19% i Västra Götaland svarar ja, jämfört med 17% i Skåne län och 15% i Stockholms län. Skåningar är flitigast med att dölja eller ändra information i sina profiler för att slippa karriärproblem: 27% gör detta medvetet, mot 23% i Stockholms län och 21% i Västra Götalands län.

Uppföljning på ISS rekryteringskampanj i sociala medier

Minnesgoda läsare kommer ihåg att jag två gånger bloggat om företaget ISS kampanj för att söka kandidater till ett ledigt jobb genom sociala medier. I november 2010 inleddes en kampanj där ISS erbjöd 50.000 kronor i belöning till den som tipsar om personen som anställs som affärsutvecklare inom fastighetsbranschen. Satsningen verkade lyckad ur ett PR-perspektiv då ett flertal artiklar tog upp den innovativa kampanjen. Ur ett sociala medie-perspektiv fanns det dock mycket som var ganska dåligt genomfört.

I korthet gick min kritik ut på följande:

– Kampanjsajten hade inga delningsmöjligheter så att man kunde tipsa vänner om jobbet på annat sätt än via epost.

– Deras aktivitet på Facebook var mycket begränsad. Inlägget om rekryteringen fick sju ”likes” på Facebook och deras sida hade vid den tiden färre än 150 vänner.

– De fanns inte alls på Twitter (och när jag bloggat om detta la de upp ett nyregistrerat konto som PR-byrån sedan låtsades som om det funnits där hela tiden, se kommentarerna i mitt andra blogginlägg). Twitter-kontot har fortfarande bara publicerat en enda tweet, sex månader senare.

– Ingenstans på sin vanliga sajt hänvisade man till Facebook eller andra sociala medier, så deras närvaro var svår att hitta.

Själva sociala medie-satsningen som var det innovativa och bärande i kampanjen var alltså i det närmaste ett luftslott.

Nu skriver Computer Sweden återigen om kampanjen och vi får nu ännu lite mer kött på benen när det gäller hur det gick. För det första är tjänsten fortfarande inte tillsatt, efter 6 månader. Huruvida det är normalt eller inte kan jag inte bedöma. Därav följer också att ingen hittelön har betalats ut då tjänsten inte är tillsatt.

ISS verkar ha fått in många fler kandidater än normalt. Om denna volymökning verkligen kom från sociala medier är jag dock tveksam till. De fick fin publicitet via traditionella medier och det är inte osannolikt att det var därför fler tips kom in. Men där spekulerar jag bara. I intervjun i Computer Sweden säger ISS att de har kandidater kvar i processen som kom in via Facebook.

Kampanjen har också varit dyrare än andra rekryteringar:

”Kostnaden för kampanjen har blivit högre än om ISS Sverige hade gått den traditionella vägen, säger Ulrika Andersson. En pr-byrå har varit med och tagit fram kampanjen, vilket har kostat pengar.”

Varför tar jag upp det här en gång till då? Jo, för att jag tycker att de slarvat bort en bra idé och att journalisterna fortfarande inte ställer en enda kritisk fråga. Både ISS och de medier som skriver om kampanjen, framhåller denna ”rekrytering i sociala medier” som en framgång. Vanliga rekryteringsvägar räckte inte och då, sägs det, var sociala medier ”lösningen”. Om det är så, är jag den förste att gratulera. Men mina tidigare invändningar gäller fortfarande, det vill säga att idén är bra men genomförandet är amatörmässigt. Egentligen finns det ingen kampanj i sociala medier, om inte en statusrad på en Facebook-sida räknas som en kampanj.

Man kan bara undra hur kampanjen gått om ISS verkligen utnyttjat sociala mediernas fulla potential.