Doomscrolling eller domedagsscrolla – så slutar du att frossa i dåliga nyheter

Har du svårt att sluta läsa om president Donald Trumps senaste galna utspel i sociala medier, om motsättningarna i USA inför det amerikanska valet, eller nya nedslående rön om klimatkrisen? Kanske är du en av dem som slaviskt följer den senaste statistiken om coronapandemin och utvecklingen i antalet sjuka i covid-19 i Sverige. Då håller du med största sannolikhet på med doomscrolling, eller domedagsscrollande, som vi skulle kunna översätta det med.

Vad är doomscrolling?

Doomscrolling är när vi överkonsumerar negativa nyheter via sociala medier och särskilt i samband med större kriser som pågår länge. Detta överdrivna nyhetsintag om en krissituation påverkar ibland vår mentala hälsa negativt. Flera studier indikerar ett samband mellan genomslaget för covid-19 och ökad användning av sociala medier samt ökade stressnivåer. En rysk studie visade ett samband mellan ökad nyhetskonsumtion om coronapandemin och ökad ångest (se länkar i slutet av inlägget).

I kristider, när vi upplever stor osäkerhet och brist på kontroll, så är det ganska bra att söka mer information. Men bara till en viss nivå. Den tjugonde artikeln om antalet insjuknade i covid i Stockholm eller Göteborg ger oss inte mer kontroll, bara ökad stress.

– Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

I en intervju i YLE förklaras fenomenet: ”Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.”

– I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Vi upplever just nu en period med många stora skeenden inom politik, klimatförändingar, migration och samhället i stort som är omskakande. Över tid så påverkas vi negativt av att ständigt exponeras för den här typen av dystopisk information som får oss att känna att vi står på randen av apokalypsen.

Men doomscrolling löser inga av dessa kriser i sig själv, om det inte leder till någon handling. Och om det påverkar vår mentala hälsa negativt, så bör vi försöka motverka detta beteende. Här är några tips på hur.

Så kan du sluta att domedagsscrolla

  1. Använd sociala medier och sök efter nyheter med en specifik målsättning.
    Öppna Twitter eller en nyhetssajt vid särskilda tider för att söka information om en viss händelse, eller sök på Facebook för att se vad dina vänner har för sig eller efter uppdateringar från en förening du är engagerad i. Genom att använda sociala medier avsiktligt istället för på rutin så är det lättare att engagera sig i något meningsfullt än att dras in i ett konstant negativt nyhetsbrus.
  2. Sätt en tidsgräns eller en specifik tid på dagen.
    Genom att avgränsa ditt användande av nyhetsmedia och sociala nätverk så kan du fortfarande få din nyfikenhet stillad, men det tar inte över hela din dag.
  3. Se över vilka du följer i sociala medier.
    Om du tycker att ditt flöde består av alltför mycket negativa nyheter så kan det vara dags att avfölja vissa nyhetskällor eller personer som delar för mycket information om domedagen. Pausa uppdateringar från vissa källor på Facebook under 30 dagar eller använd mute-funktionen på Twitter för att tillfälligt dölja vissa konton.
  4. Boka in andra aktiviteter
    Sociala medier har många bra egenskaper, så att helt sluta är antagligen inte nödvändigt. Enklare då att bryta upp ditt informationsintag under dagen genom att planera in andra aktiviteter som ett träningspass, ett möte med en vän eller en promenad i skogen.

Fotnot 1: domedagsscrolla eller domedagsskrolla blev ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet

Fotnot 2: Läs mer om doomscrolling i följande artiklar, som också är källor till ovanstående blogginlägg.

Psychology Today.

Wired.