Doomscrolling – så slutar du att frossa i dåliga nyheter

Har du svårt att sluta läsa om president Donald Trumps senaste galna utspel i sociala medier, om motsättningarna i USA inför det amerikanska valet, eller nya nedslående rön om klimatkrisen? Kanske är du en av dem som slaviskt följer den senaste statistiken om coronapandemin och utvecklingen i antalet sjuka i covid-19 i Sverige. Då håller du med största sannolikhet på med doomscrolling, eller domedagsscrollande, som vi skulle kunna översätta det med.

Vad är doomscrolling?

Doomscrolling är när vi överkonsumerar negativa nyheter via sociala medier och särskilt i samband med större kriser som pågår länge. Detta överdrivna nyhetsintag om en krissituation påverkar ibland vår mentala hälsa negativt. Flera studier indikerar ett samband mellan genomslaget för covid-19 och ökad användning av sociala medier samt ökade stressnivåer. En rysk studie visade ett samband mellan ökad nyhetskonsumtion om coronapandemin och ökad ångest (se länkar i slutet av inlägget).

I kristider, när vi upplever stor osäkerhet och brist på kontroll, så är det ganska bra att söka mer information. Men bara till en viss nivå. Den tjugonde artikeln om antalet insjuknade i covid i Stockholm eller Göteborg ger oss inte mer kontroll, bara ökad stress.

– Vi människor dras till dåliga nyheter och det är inget nytt fenomen, säger Siri Helle som är psykolog och författare.

I en intervju i YLE förklaras fenomenet: ”Helle säger att det kan beror på vår negativitetsbias. Genom evolutionen har det varit bra för oss människor att vara extra intresserade av negativa nyheter som till exempel sjukdomar och olyckor. Det är information som har varit viktig att ha koll på för att kunna överleva.

Men i modern tid så kan det sätta käppar i hjulet. Det blir helt enkelt för mycket.”

– I dag är det bara att ta upp en nyhetsapp så kan du sitta och skrolla i evigheter och bara läsa om allt elände i världen, säger Helle.

Vi upplever just nu en period med många stora skeenden inom politik, klimatförändingar, migration och samhället i stort som är omskakande. Över tid så påverkas vi negativt av att ständigt exponeras för den här typen av dystopisk information som får oss att känna att vi står på randen av apokalypsen.

Men doomscrolling löser inga av dessa kriser i sig själv, om det inte leder till någon handling. Och om det påverkar vår mentala hälsa negativt, så bör vi försöka motverka detta beteende. Här är några tips på hur.

Så kan du sluta att domedagsscrolla

  1. Använd sociala medier och sök efter nyheter med en specifik målsättning.
    Öppna Twitter eller en nyhetssajt vid särskilda tider för att söka information om en viss händelse, eller sök på Facebook för att se vad dina vänner har för sig eller efter uppdateringar från en förening du är engagerad i. Genom att använda sociala medier avsiktligt istället för på rutin så är det lättare att engagera sig i något meningsfullt än att dras in i ett konstant negativt nyhetsbrus.
  2. Sätt en tidsgräns eller en specifik tid på dagen.
    Genom att avgränsa ditt användande av nyhetsmedia och sociala nätverk så kan du fortfarande få din nyfikenhet stillad, men det tar inte över hela din dag.
  3. Se över vilka du följer i sociala medier.
    Om du tycker att ditt flöde består av alltför mycket negativa nyheter så kan det vara dags att avfölja vissa nyhetskällor eller personer som delar för mycket information om domedagen. Pausa uppdateringar från vissa källor på Facebook under 30 dagar eller använd mute-funktionen på Twitter för att tillfälligt dölja vissa konton.
  4. Boka in andra aktiviteter
    Sociala medier har många bra egenskaper, så att helt sluta är antagligen inte nödvändigt. Enklare då att bryta upp ditt informationsintag under dagen genom att planera in andra aktiviteter som ett träningspass, ett möte med en vän eller en promenad i skogen.

Fotnot: Läs mer om doomscrolling i följande artiklar, som också är källor till ovanstående blogginlägg.

Psychology Today.

Wired. 

Varannan svensk oroas av ”fake news”

De senaste åren har begreppet ”fake news” blivit allt mer etablerat, inte minst sedan USA:s president Donald Trump frekvent använd frasen som ett sätt att smutskasta etablerade medier som granskar makten. Men i sin ursprungliga mening innebär ”fake news” snarare avsiktlig desinformation som sprids för att vilseleda allmänheten eller en specifik grupp i samhället.

I en undersökning som genomförts av YouGov på uppdrag av Readly, svarar personer i fem länder på hur oroade de är för falska nyheter och vad de kan tänka sig göra för att förhindra att exponeras för dem.

Svenskar minst oroliga över fake news

Nästan två av tre (64%)  i Storbritannien svarar att de är oroliga över fake news. I Italien är siffran nästan lika hög, 63%, medan i Tyskland (56%) och Nederländerna (57%) är det något lägre. Allra lägst andel är det i Sverige där 48% svarar att de oroas av falska nyheter. (klicka för större bild)

På frågan om de skulle vara villiga att betala för verifierad journalistik, alltså nyheter som har faktakollats av publicisten, så svarar endast 15% i Storbritannien ja.  I Sverige var samma siffra 21%, vilket var störst andel i undersökningen.

Respondenterna i undersökningen fick också svara på frågan om vilka faktorer som skulle säkerställa trovärdigheten i en nyhet (de fick välja topp tre alternativ). Britter var mer benägna än andra att faktakolla själva. Personer i Nederländerna satte relativt sett högre värde på att nyheten var bakom betalvägg.

Statistik fake news

Läs mer om undersökningen här och här.

Fyra av tio svenskar har förtroende för media

Den globala rapporten Reuters Institute Digital News Report 2019 pekar på att förtroendet för media idag minskar, men i Sverige ligger siffran still under de senaste åren. Fyra av tio svenskar (39%) har förtroende för media generellt. 48% har förtroende för medier som de själva använder.

Det är vanligt att falska nyheter sprids i sociala medier och SVT har här en checklista för hur du känner igen fake news.

Hos Internetkunskap finns också en bra genomgång av vad fake news är och vad det inte är (hint: det som Trump använder begreppet för).