Herta Müllers Wikipedia-sida uppdaterad efter 2 minuter

Mindre än en minut efter att Peter Englund utannonserat att årets nobelpris i litteratur går till Herta Müller, så var någon skojfrisk typ inne på hennes sida på Wikipedia och skrev ”Äntligen”. Gert Fylking måste skratta gott i sin rosa träningsoverall.

herta-muller-nobel-prize-2009

Den kommentaren fick dock bara ligga kvar i en minut, sedan raderades den. Två minuter efter nyheten var ute så lades den första seriösa kommentaren in på hennes Wikipedia-sida.

herta-muller-nobel-prize-2009-b

Just nu redigeras sidan flitigt och efter 20 minuter har cirka 40 uppdateringar gjorts. Säga vad man vill om gratisarbetande Wikipedia-användare, men de ligger inte på latsidan.

links for 2009-10-06

Fler svenska företag på Twitter

Allt fler svenska företag börjar nu aktivt använda mikrobloggen Twitter. Den Social Media Wiki jag startat för att hålla koll på vilka företag som är aktiva, fylls på i stadig takt. De senaste tillskotten är Attana AB, Eniro, Valentin Byhr samt ett andra konto för H&M. Totalt är det nu 163 olika Twitter-konton på listan. Saknar du någon så gå gärna in och uppdatera själv, eller lämna en kommentar nedan så ordnar jag det.

Se också den analys av vad svenska företag twittrar om, som jag genomfört via B-M.

Twitter som redskap i journalistiken

Jag erkänner villigt att jag dissade Twitter rätt hårt när jag prövade tjänsten första gången. Jag hade svårt att se värdet i en massa personliga statusmeddelanden från folk jag inte hade någon relation till. Men jag gav Twitter en ny chans och såg rätt snart att jag hittade nätbekanta från bloggar som jag följer och att jag fick tips på bra länkar, nyttig feedback och roliga kontakter.

Dagens snackis bland sociala medier-frälsta är journalisten Sverker Brundins krönika i Computer Sweden, rubricerad ”Twitter – den nya porrkanalen?”. Brundin beklagar sig med rätta över porrspammare och att det i övrigt mest verkar finnas PR-konsulter på Twitter, hemska tanke. Nu borde det inte vara ett överhängande problem att många PR-proffs finns där eftersom man slipper direktmeddelanden från dem man inte själv följer. Med andra ord, vill du inte ha kontakt med en viss person, följ den inte. Får man en massa ”replies” från PR-byråer som man inte vill ha (vilket jag inte sett förekomma i någon nämnvärd utsträckning), då går det att blocka den personen. Läs gärna också Brit Stakstons kommentar kring ämnet.

Nackdelarna med Twitter är med andra ord hanterbara och istället kan vi titta på hur andra journalister säger att de använder Twitter. I USA uppger 47 procent av journalisterna i en studie att de använder Twitter som ett redskap i det journalistiska arbetet. Det är nästan lika stor andel som använder Wikipedia i arbetet (51 procent). I Cisions studie (pdf) har nästan varannan svensk journalist (46 procent) använt mikrobloggar och av dem som gjort det uppger drygt var tredje (34,8 procent) att de använt mikrobloggar för research. 15,9 procent har gjort det i syfte att få feedback från läsare, 14,0 procent för att knyta kontakter med källor eller intervjupersoner och 13,4 procent för att efterfrågat nyhetsuppslag.

Det finns alltså goda skäl för Brundin att stanna kvar på Twitter, ”trots” suspekta followers och PR-konsulter (jag vill ju tro att vi faktiskt tillför ett värde). Kika till exempel på hur IDG-kollegan Mats Brandon skickade ut en förfrågan tidigare idag. Förmodligen fick han något bra tips.

matsbrandon

Kanske skulle en del av krönikan istället gått till att uppmana de ”cio:er, it-chefer, verksamhetsarkitekter, systemutvecklare och andra it-proffs” som Brundin vill ha kontakt med att ansluta till Twitter och börja följa honom. Det hade nog gett ett mer positivt resultat.

Twitter sparar alla tweets

Some en liten uppföljning till gårdagens inlägg om att spara sina tweets på Twitter i en e-bok, kan det vara värt att känna till att tydligen sparar Twitter alla gamla inlägg. Sökfunktionen hos Twitter visar inte historiska inlägg särskilt långt tillbaka i tiden, men allt sparas. Frågan är dock hur vi som användare ska kunna dra nytta av detta.

Tills dess kan de som vill bevara sina klokskaper till eftervärlden göra en egen backup via till exempel LifestreamBackup eller Jonas Leijons TweetBackup. Själv har jag dock inte hunnit testa någon av dem ännu.