Uganda inför skatt på sociala medier

I Sverige har det varit debatt kring Telias erbjudande om att privatkunder kan surfa fritt på sociala medier som Facebook, Snapchat och Instagram. Detta på grund av hotet mot nätneutraliteten och tanken att all data ska behandlas lika. I Uganda har man nu delvis gått åt motsatt håll, då regimen infört skatt på sociala medier.

Användare i Uganda kommer nu att krävas på en skatt om 200 schilling, motsvarande cirka 40 öre om dagen för att surfa på sociala tjänster som Facebook. Kostnaden ska läggas på mobilabonnemanget. Motiveringen till den nya skatten är att öka intäkterna till statskassan, men kritiker hävdar att det enbart är ett sätt att kväva kritiken mot den sittande presidenten Yoweri Museveni.

”Detta är ett nytt verktyg för att kväva yttrandefriheten och medborgares möjlighet att organisera sig, vilket staten inte haft kontroll över,” sa Nicholas Opiyo, en advokat som också är chef för en lokal rättighetsorganisation.

Att lägga skatt på kanaler för kommunikation mellan medborgare låter som en väldigt dålig idé, man får hoppas att beslutet kan upphävas.

Får man blogga om jobbet?

Vågar man som anställd i offentlig förvaltning blogga om jobbet? Inte om man ska tro beskedet i Aftonbladet och SvD idag om fritidsledaren i Bjästa som kommenterat den våldtäktsdömde pojken på ett forum. Han har nu omplacerats av Örnsköldsviks kommun.

– Vi tar kraftigt avstånd från detta. Fritidsledarens uttalanden om enskilda individer i det här känsliga fallet är oprofessionellt, säger Siv Sandberg, kultur- och fritidschef i Örnsköldsviks kommun till SVT:s Mittnytt.

Men frågan är om kommunen agerat rätt. Yttrandefriheten i statsförvaltningen har ett starkt skydd och vad jag förstår borde samma regler gälla även kommunalt anställda. En artikel igår i Jusek-tidningen ger kanske lite klarhet i frågan. Artikeln menar i stora drag att det är okej att blogga om jobbet eller arbetsrelaterade ämnen så länge som man inte bryter mot några andra lagar.

”Både yttrandefriheten och meddelarfriheten står sig starka även i det nya medielandskapet, menar både Karl Pfeifer, chefsjurist på Arbetsgivarverket, och Cecilia Magnusson Sjöberg, juridikprofessor och föreståndare för Institutet för Rättsinformatik.”

Om fritidsledaren i exemplet ovan till exempel förtalat den dömde pojken, har han förstås gått över gränsen för vad som är tillåtet. Har han inte gjort det, då borde arbetsgivaren inte kunna omplacera honom på grund av åsikter han uttalat på nätet.

Artikeln citerar bland annat en rapport från Kompetensrådet för utveckling i staten – KRUS som gett fyra experter i uppdrag att skriva om meddelarfrihet och yttrandefrihet i statsförvaltningen i ljuset av utvecklingen av sociala medier. I rapporten ”Fri åsiktsbildning – om yttrandefrihet och meddelarfrihet i staten (PDF)” går att läsa bland annat att ”Arbetsgivaren får i princip inte ingripa mot den medarbetare som utnyttjat sin yttrandefrihet.” Rapporten ger flera exempel på situationer där offentliganställda till exempel omplacerats i lägre befattningar på grund av blogginlägg, men där domstolen ogiltigförklarat arbetsgivarens handling.

Det är ett snårigt område och ett gott råd i KRUS rapport är att myndigheter bör utforma tydligare regler för vad som gäller.

”En väl balanserad policy för IT-användning vid myndigheten som särskilt uppmärksammar frågorna om yttrandefrihet och meddelarfrihet kan bidra till att skapa en trygg arbetsmiljö som bejakar samhällets värdegrunder utan att i onödan försvåra för myndigheten att fullgöra sitt uppdrag.”

RelateratVar fjärde företag googlar arbetssökande.