Smygreklam på bloggar

Jag är intervjuad i en artikel idag i Göteborgs-Posten, om att det är vanligt med smygreklam på svenska bloggar. Ett exempel på hur företag kan köpa blogginlägg beskrivs i artikeln, nämligen via tjänsten Blogvertiser. De betalar helt enkelt bloggare för att nämna deras kunder i bloggen. Om liknande blogginlägg inte är annonsmärkta eller att det inte tydligt anges att bloggaren fått betalt för att skriva, då är det inte bara etiskt tveksamt (enligt mig), utan även ett brott mot marknadsföringslagen.

Tyvärr följer inte artikeln upp med något resonemang kring effekterna av Blogvertisers affärsmodell och hur det påverkar bloggare och konsumenter. Men bloggaren Jezper.se gör det i inlägget ”Detta blogginlägg är inte köpt”. Läs gärna det.

Apollo inför Facebook-policy efter negativa kommentarer

På konferenser och utbildningar är många idag ute och föreläser om fördelarna med sociala medier för företag. Ibland saknar jag dock en bättre balans mellan fördelar och risker med att engagera sig, eller kanske snarare lite djupare kunskaper kring hur riskerna med sociala medier bäst kan hanteras. För när företag börjar öppna dessa kanaler för dialog med kunder och andra intressenter, finns förstås risken att de då och då tvingas hantera personer som är riktigt missnöjda och arga. Då är det en fördel om man är förberedd på situationen.

Ofta när jag är ute och träffar företag så brukar jag prata om resebranschen som en bransch i framkant. Ving och Fritidsresor är exempel på företag som jobbar genomtänkt och aktivt med sin närvaro på bland annat Facebook. En annan duktig researrangör är Apollo, som har hela  38.000 fans på sin Facebook-sida. Men i dagarna har de haft det lite svettigt med en del kniviga ämnen och kommentarer på sin ”wall”. En kund berättade negativa upplevelser från sitt hotell i Thailand, där en gäst umgicks med prostituerade bland barnfamiljerna vid poolen. Men framförallt fick man ett riktigt ”troll” på halsen som skrev flera arga kommentarer och även kommenterade andras inlägg med samma kritiska ton.

Så vad gör man då när man som företag möts av den här typen av attack på sin Facebook-sida? Ja, det beror förstås på typen av ”arg kund”. Är det någon som uppenbart har haft en dålig upplevelse men där man ser möjlighet att lösa situationen, så finns det flera lösningar beroende på vems ansvaret för felet är. Kraftigt förenklat förstås – antingen försöker företaget åtgärda problemet och få kunden nöjd (helst ta diskussionen offline när kontakt väl tagits), eller informera kunden om varför den inte har rätt till t ex ytterligare kompensation.

Men i fallet med en halv-anonym person som uppenbarligen mest vill orsaka skada, blir det ett annorlunda beslut. Här kan man då överväga att helt enkelt radera inläggen och ta bort personens kommentarer från Facebook-sidan. Det var också vad Apollo gjorde i fallet ovan.

Men vad många företag ännu saknar, är en policy att luta sig mot. I en företagsblogg eller i ett socialt medierum har man ofta en modereringspolicy angiven för att kunna visa för besökare vilken typ av kommentarer man tillåter och vilka som kommer att raderas (personliga påhopp, rasistiska kommentarer etc). En liknande policy bör man också ha för sin Facebook-sida och detta införde Apollo också direkt när ”trollet” ovan hade raderats från sidan (eller så fanns den redan men inte publicerad på Facebook). Se före-och-efter-bild nedan.

Lär er gärna av caset ovan, så att ni när ert företags Facebook-sida börjar få många fans och kommentarer, redan har en policy på plats. Det gör det lättare att hantera kritik om (läs: när) den uppkommer. För kritik får de flesta, men trots det är närvaron i dessa kanaler oftast övervägande positiv för företag.

Apollos Facebook-policy hittar ni här.

Fotnot: Featured-bild av FriskoDude.

Täby Centrum repar sig i Google

Google har en funktion kallat Autocomplete, eller Google Suggest, som föreslår sökfraser baserat på de ord du håller på att skriva in i sökrutan. Förslagen hamnar där baserat på ett antal faktorer, av vilka jag förstått bland annat omfattar antal sökresultat och antal sökningar. Sociala medie-bloggen Mashable skrev nyligen om ett experiment där man sökt på alla USAs stater och ändrat deras namn för att matcha vad Google Autocomplete föreslår. Så New York blir New York Times, Maine blir Maine Vacations etc.

täby centrum bild butiker

Men en allvarligare sida av denna funktion hos Google är förstås när några negativa fraser fastnar hos Google, vilket kan spilla över negativt på ett varumärke. Ett känt exempel är en sökning på Mona Sahlin som bland annat innehåller orden ”Toblerone” och ”fifflar”. Söker man på Fredrik Reinfeldt får man bland annat det något lustiga förslaget ”Fredrik Reinfeldt längd”.

En annan intressant aspekt är att det bara krävs en enda udda händelse för att helt förändra de förslag Google ger för en sökning. I somras hände något tragiskt i köpcentret Täby Centrum, då en kvinna troligtvis begick självmord. Händelsen påverkade direkt sökningarna på ”Täby Centrum” och ord som ”självmord, olycka, död, flashback” började synas som förslag (se första rutan nedan). Fortfarande efter nästan ett halvår hänger två av dessa fyra förslag kvar (se andra rutan nedan), så även om det går år rätt håll, så går det mycket långsamt.

Täby Centrum

Även om själva sökresultaten för Täby Centrum ser bra ut, så visar exemplet ovan ändå hur snabbt en enstaka händelse kan påverka bilden av ett varumärke i Google.

Kan man göra något åt det då? Kanske. Sökmotorexperten Nikke Lindqvist resonerar kring fenomenet i en föreläsning som du kan titta på här.

Krönika – Den sociala vd:n

När hela den uppkopplade världen är aktiv i sociala medier – när politiker, artister, idrottsmän och akademiker börjar delta i konversationer på nätet – kan då företagsledare vara de enda som står utanför denna arena?

Den sociala vd:n – en ledare även i sociala medier” är rubriken på en krönika jag skrivit på PBA, Personal Branding Academy. Läs hela krönikan här.

Gratis julstädning drar fans på Facebook

Karlstad-företaget Hemänglarna erbjuder hushållsnära tjänster och startade den 16 november en utlottning på Facebook av 6 timmars gratis julstädning. Genom att gilla Hemänglarnas sida på Facebook och sprida inbjudan vidare deltar man i utlottningen. Hittills har nästan 11.000 personer anmält sig till tävlingen och ytterligare 117.000 har fått inbjudan. Det är naturligtvis fantastiskt bra siffror, även om NWT missförstår när man säger i rubriken på den här artikeln att företaget fått 70.000 fans. Så är det förstås inte, men det är kul att se hur snabbt det går att nå ut till många människor genom att ge bort saker gratis.

Flera amerikanska undersökningar pekar på att det är just erbjudanden och kampanjer som amerikaner anger som främsta skäl till att följa företag på Facebook. I min svenska bloggundersökning Bloggsverige 5 från 2010 svarade bloggande svenskar att de gärna följer företag på Facebook och Twitter för att ta del av erbjudanden. Det var den nästa vanligaste anledningen efter ”att visa för andra att jag gillar företaget”. Sedan återstår att se hur många av Hemänglarnas fans som stannar kvar efter tävlingens slut. Jag anar att det har ett ringa värde både för företaget och fansen som inte bor i Värmland att de fortsätter ”gilla” företaget i längden.

Bloggsverige 5, tabell därför gillar vi företag på facebook och twitter

Sedan finns det vissa tveksamheter i upplägget. Bland annat stipulerar Facebooks tävlingsregler, punkt 2.3 att man inte får marknadsföra en tävling som är ett lotteri om man vänder sig till den svenska marknaden. Dessutom saknas vad jag kan se en disclaimer i formen ”This promotion is in no way sponsored, endorsed or administered by, or associated with, Facebook…”

Andra begränsningar som finns rör till exempel att medverkan i tävlingen inte hänger på att man gör någon aktivitet på Facebook, som laddar upp en bild mm. Däremot är det helt ok att ha som krav att man gillar företagets Facebook-sida. ”You may, however, condition entry to the promotion upon becoming a fan of a Page.” Det är inte så konstigt, eftersom det ligger i Facebooks intresse att fler kontakter knyts med varumärken på sajten.