10 tips för bättre bilder i Instagram

instagramflower

En av mina favoritappar är Instagram och häromdagen skrev Anna-Carin Carnebro några bra tips om hur man kan bli en bättre fotograf. Jag blev inspirerad att skriva ner mina egna tips kring hur man kan ta bättre bilder med Instagram, eller med vilken kamera som helst för den delen. När det gäller fotografering är jag definitivt en glad amatör men några tips och tricks har jag ändå lärt mig om fotografering genom åren. Så här kommer mina korta råd för hur dina bilder kan bli ännu proffsigare.

1. Jobba med ljus och skuggor. Speciellt under vinterhalvåret står solen ofta lågt och ger fantastiska skuggor. Ibland passar det att ha ljuset i ryggen, ibland kan ett motiv lyfta om man istället tar bilden i motljus. Prova med att låta solen försvinna bakom en del av motivet, som en trädstam, eller låt solen vara med i bilden. Ibland kan det ge intressanta effekter (eller helt förstöra bilden…). I bilden nedan är skuggorna det som gör hela bilden, träden i sig är inte så intressanta.

View this post on Instagram

Shadows

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

2. Leta efter mönster och upprepningar. Det döljer sig geometriska figurer i det mesta i vår omgivning och genom att hitta samband, upprepningar eller kontraster så skapar man en spänning i bilder som annars kan vara ointressanta. Den runda stenformationen nedan lyfts ett snäpp genom att cirkelformen återkommer i gatlytkan i bakgrunden. Så leta geometriska upprepningar eller motsatser i dina motiv.

View this post on Instagram

Spheres

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

3. Det är ok att arrangera. Verkligheten är fantastisk, men om du får en idé, så dra dig inte för att arrangera motivet som du vill ha det. Bilden nedan består av två blad från tulpaner (two lips – tulips) och jag letade ett tag innan jag hittade två blad som såg ut som läppar. Den hade jag aldrig kunnat ta om jag inte lagt ner lite möda på att hitta rätt delar.

View this post on Instagram

Kiss me! Tu lips, part III

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

4. Hitta annorlunda perspektiv. Ett nät kring en diskusring är inget märkvärdigt, men om man går riktigt nära och sedan vrider kameran längs nätet uppstår spännande effekter. Ställ dig under ett träd och vinkla kameran uppåt. Gå nära en vägg, ta bilden från marknivå eller högt uppifrån. Tänk hur man ”borde göra” och gör sedan tvärtom. Ska du ta ett porträtt, eller blir bilden intressantare om du fotograferar personen bakifrån? Utmana konventionerna.

View this post on Instagram

The net. #nofilter #instagram

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

5. Våga svartvitt. Många bilder lyfter ordentligt om de tas i svartvitt istället för färg. Detaljer som man inte annars skulle lägga märke till kan framhävas i svartvitt. Tar du bilder med Hipstamatic så kan jag varmt rekommendera deras svartvita film. De enklaste motiv kan få något magiskt och mystiskt över sig med denna grovkorniga film. Annars brukar jag använda apparna Camera+ och Snapseed för att öka kontraster och framhäva detaljer i svartvita bilder.

View this post on Instagram

Shadows. Old town #Stockholm

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

6. Beskär och lyft fram detaljer. Bilden nedan är egentligen mycket större. Det är en bild av en husvägg i Gamla Stan i Stockholm, men när solljuset lyste upp den släckta lampan så blev det genast intressant att lyfta fram den detaljen. Så då skar jag bort en stor del av bilden för att zooma in på lyktan och sedan ökade jag kontrasterna så att väggen bakom blev nästan svart. Ibland upptäcker man inte effekten förrän man har skurit bort det överflödiga runt om.

 

7. Använd tilt-shift, som är en funktion där man sätter en extremt liten del av bilden i fokus medan resten hamnar i oskärpa. Det gör att motivet kan se ut som små miniatyrer. Jag gillar de effekter som tilt-shift kan ge, även om man bör använda det sparsamt. Här är en bild på Söderköping från ovan.

8. Utnyttja samspelet förgrund/bakgrund. Vass och trädgrenar i solnedgången är redan ett klassiskt Instagram-motiv, delvis kanske för att det blir så effektfullt. En solnedgång kan vara väldigt vacker men om man sätter någonting i förgrunden, som ett träd eller en person, så får bilden ökat djup.

View this post on Instagram

Gryts skärgård #sunset #reflections #sweden

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

9. Använd humor. Har man lite fantasi kan man ganska snabbt se udda eller tokiga saker i sin omgivning, saker som kan bli rätt roliga motiv på bild. Visst kan två paprika-halvor se ut som två Halloween-monster? Vad kan du hitta som är avigt omkring dig? Leta på olika hashtags på Instagram som till exempel #iseefaces för inspiration.

View this post on Instagram

Double natural angry Halloween peppers

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

10. Våga gå riktigt nära. Med hjälp av ett makro-objektiv till din iPhone kan du komma extremt nära motivet. Såhär spännande blev en frusen vattendroppe på en trädgren när jag fotograferade med makro. Andra detaljer som är tacksamma att komma nära är till exempel blommor och växter, men bara fantasin sätter gränser.

View this post on Instagram

Drop of Ice #macro

A post shared by Hans Kullin (@kullin) on

Det var några snabba foto-tips, lycka till med ditt instagrammande. Du hittar mig på Instagram med användarnamnet @kullin.

Alla har en digital närvaro

Jag tog mig tid att titta på SVT-dokumentären ”Du är googlad” igår och även om jag länge varit bekant med det mesta som diskuterades i programmet så var det ändå tankeväckande. Alla svenskar finns idag i någon form på nätet och det finns skäl att tänka igenom den information som visas om oss när man googlar våra namn. En slutsats i ”Du är googlad” är bland annat att den som tar makten över sin egen digitala identitet blir mycket mindre sårbar för negativa kommentarer och helt enkelt får fler möjligheter att påverka vilka träffar som syns i sökmotorerna.

Google Neon

För något år sedan så anmälde vi vår yngsta dotter till simskola och jag hade uppenbarligen inte riktigt läst igenom vad jag godkänt när vi anmälde henne. Bland annat hade jag gett simskolan tillåtelse att lägga upp hennes namn på webben, vilket man tydligen rutinmässigt gjorde med alla deltagare som godkände detta (medvetet eller omedvetet). När jag vid något tillfälle googlade hennes namn hittade jag listan med barn, alla i 4-5 årsåldern, på simskolans hemsida. Jag reagerade på att detta var helt onödigt och bad dem ta bort dotterns namn vilket de gjorde.

Vid ett annat tillfälle mejlade jag innebandyklubben som min son spelat i men slutat vara medlem i flera år tidigare. Hans namn stod nämligen med som en spelare i deras medlemsregister på webben och det var den första träff som kom upp när man sökte på hans namn. Inte för att det gjorde så mycket men jag tyckte att det var onödigt att klubben listade honom som spelare när han inte var det längre. Och klubben var inte särskilt hjälpsam heller och ansåg i vår initala korrespondens att ”det gick inte”. Men namnet togs till slut bort.

Med andra ord har jag redan börjat städa mina barns digitala närvaro. Och tittar man på hur vi syns på nätet i vår familj så är det inte så konstigt att jag syns överallt. Jag har varit aktiv på nätet i många år och jag ”äger” de fyra första träffarna i Google på mitt namn. Vårt efternamn är ganska ovanligt och det är bara 100 personer i Sverige utöver oss fem i familjen som stavar Kullin som vi gör. I kombination med våra förnamn har vi därför i princip helt unika namn. Inget av barnen, med undantag för en stängd Facebook-profil, har någon egen närvaro på nätet. De har alltså inte lagt upp någon information själva där deras namn förekommer och inte jag heller. Trots det kryllar det redan av träffar.

Vi finns på nätet redan från 4-5 års ålder
Sonen är 13 år  och har 320 träffar i Google. Ena dottern är 10 år och har 59 träffar. Yngsta är 5 år och har endast två träffar. Det fanns ytterligare en träff tidigare som nu försvunnit. Anledningen till att dessa träffar finns är till stor del en effekt av att de är aktiva i olika idrottssammanhang, men även andra träffar finns. Man kan lätt hitta hur många mål de gjort i någon innebandymatch eller vilka resultat de gjort i friidrott. Och nu är jag inte helt emot detta, då jag själv är väldigt intresserad av statistik och brukar söka på olika resultat för att se hur vissa prestationer står sig i jämförelse med andra i samma ålder.

Min poäng är istället att redan i 4-5 årsåldern börjar våra barns namn poppa upp på nätet och deras digitala identitet börjar formas, utan att vi eller de valt det och att man bör vara medveten om det. De som publicerar information bör ibland fundera på om det är nödvändigt att publicera både för- och efternamn på t ex små barn. Vi som individer och framförallt som föräldrar bör bli mer medvetna.

Ibland kan jag nog tycka att idrottsklubbar slentrianmässigt publicerar alltför mycket information om våra barn i alltför unga år. Såhär skriver Datainspektionen om PUL och publicering på internet:

”En förening får bara publicera sitt medlemsregister öppet på Internet om det är förenligt med de ursprungliga ändamålen för vilka uppgifterna i medlemsregistret samlades in. Dessutom krävs att de enskilda medlemmarna har samtyckt till publiceringen. Datainspektionens erfarenhet är att många medlemmar inte vill att adresser och telefonnummer ska publiceras öppet på Internet. Datainspektionen rekommenderar därför föreningar som vill publicera medlemmars personuppgifter på Internet att de får ett godkännande från medlemmarna och/eller deras vårdnadshavare. Det finns ingen särskild bestämmelse i personuppgiftslagen som anger från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till en behandling men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel.”

Jag gissar att det slarvas en del med att inhämta samtycke från föräldrar och att föräldrar sällan funderar igenom vad de samtycker till. För de allra flesta är den här typen av information inget som helst problem, men man bör vara medveten om att nästa alla människor idag, redan från unga år, har en digital närvaro. Och att du förr eller senare kommer att bli googlad.

Andra som skrivit om detta är Emanuel Karlsten och Johannes Sundlo.

Infografik: Socialdemokraterna vs Moderaterna på Twitter

Kampen är väldigt jämn om vilket parti av Socialdemokraterna och Moderaterna som är störst på Twitter. Partierna har nästan lika många följare och följer själva ungefär lika många konton. Men baserat på den senaste månadens aktiviteter, skapas mer engagemang kring Moderaternas tweets. Båda partierna twittrar flitigast på fredagar, av någon anledning.

Infografiken nedan är skapad med hjälp av visual.ly.

Pin It

infographic twitter moderaterna socialdemokraterna

Har källkritik blivit omodernt?

Det blev en hel del snack kring den Facebook-rapport som nyligen släpptes och bland annat Brit Stakston och Mikael Zackrisson skrev om hur skevt det kan bli när de som rapporterar (både avsändare och medier) väljer ut en väldigt negativ vinkel ur en viss statistik. Det i sig kanske inte var något direkt fel även om effekten blev en väldigt tråkig nyhetsvinkel. Men som Simon Sundén också påpekar så finns det ett stort problem i att dra alltför långtgående slutsatser ur statistik som inte är representativt för den population man undersökt. Och det framgick inte särskilt bra under medierapporteringen initialt.

Nu har det kommit ännu en undersökning om sociala medier där rapporteringen hamnat helt snett. MedieAkademin och PR-byrån Welcom har släppt en SIFO-undersökning om svenskarnas kunskaper och inställning till Twitter. I pressmeddelandet skriver man att:

”Hela 75 procent av befolkningen, känner inte ens till mediekanalen [Twitter]”.

Denna vinkel snappades upp av Dagens Media som noterar att ”svenskarna struntar i Twitter”:

”75 procent har aldrig ens hört talas om Twitter.”

Även The Local noterar att:

”Twitter ’unknown’ to 75 percent of Swedes” samt att ”Three out of four Swedes have never heard of Twitter…”

Problemet är att påståendet i pressmeddelandet att 75 procent av befolkningen inte känner till Twitter, inte stämmer. Det är en svepande formulering som inte har täckning i frågeformuläret. Enligt svarsalternativen är det nämligen endast 24 procent som ”inte alls” känner till Twitter, inte 75 procent. För att komma upp i 75 procent så måste man räkna med de som inte känner till Twitter särskilt väl, och det betyder förstås att de känner till Twitter men inte vet så mycket om hur det fungerar. Det är alltså inte alls samma sak som att de aldrig hört talas om Twitter.

twitter-statistik

Hur en PR-byrå kan misslyckas med att formulera en korrekt slutsats ur ovanstående svarsalternativ är svårt att förstå. Det är deras jobb att kunna sånt. Detta återupprepas sedan av de medier som rapporterar om undersökningen eftersom de inte tar sig tid att titta på hur svaren fördelats i själva undersökningen.

Det är förståeligt att det kan bli fel när tempot i nyhetsarbetet skruvats upp till en sådan nivå att många inte har mer än några minuter att lägga på varje artikel, men man kan ändå bli beklämd när ingen bemödar sig att dubbelkolla informationen. Är det inte på grund av den redaktionella processen som vi behöver medier, för att granska källor och värdera olika utsagor? Dessutom måste de företag och organisationer som sammanställer statistik och rapporter bli bättre på att lägga fram rätt information från första början så att det går att kritiskt granska all information direkt från källan. Blir det fel i första kommunikationen så blir det fel längs hela linjen.

Gör om, gör rätt.

Vågar du pinna bilder från dn.se till Pinterest?

Ajour.se skrev i februari om att Dagens Nyheter hade kopplat in advokater för att kräva ersättning från en bloggare som olovligen använt tidningens nyhetsgrafik i sin blogg. Jag gissar att DN hade rätten på sin sida rent juridiskt när man tar till ett sådant grepp och grafiken är nu borta från bloggen. Jag tänker inte gå in och bedöma hur klokt det var av DN att koppla in jurister i frågan, men visst bör regler kring upphovsrätt följas. Jag brukar själv inte använda copyright-skyddade bilder i min blogg (det finns gott om bilder med CC-licens att låna på Flickr), däremot använder jag gärna grafik från pressmeddelanden, undersökningar och presentationer då de ofta distribueras just för att spridas vidare.

Men då kommer jag att tänka på nya hypen Pinterest och de bilder som delas på sajten. Pinterest har varit föremål för en debatt kring upphovsrätt och jag är ännu osäker på vad som gäller när man ”pinnar” bilder där någon annan äger de immateriella rättigheterna. Ska man läsa deras Terms of Service så läggs hela ansvaret på individen som pinnar bilder och där denne ska säkra att man har rätt att lägga upp bilderna.

Med ovanstående blogg-debacle i åtanke får man ställa sig frågan om man bör och vågar pinna bilder från dn.se på Pinterest. Som ni ser är det redan ganska vanligt att bilder från DN hamnar på Pinterest. Om och när kommer DN att börja jaga folk som delar deras bilder på Pinterest?

pinterest-dn